Och där stack sommaren-Lomma i köldchock!

Förmiddag tisdag. 

Efter några dagar med sommarvärme, kortärmat och kortbyxor åkte vinterrocken fram igen. Banne mig om man inte också hade behövt långkalsonger. 

Plötsligt blåste sommaren bort. 

Badlivet blåste samma väg. 

Ut över Öresund, för krocka med Vor Frelsers Kirke. Ett av Köpenhamns kändaste landmärke. (texten fortsätter efter bilden)

Segelklubbens ”Gubbahylla” tom. 

Här brukar vi sammanstråla under förmiddagarna och lösa världsproblem. Nu sitter gubbarna hemma och kurar skymning redan tio på förmiddagen. 

Nej, det är inte kul med en sommar som plötsligt blir höst. Tro det eller ej. 

När jag skriver dessa bittra rader tittar plötsligt solen fram igen. Har sommaren glömt ta med sig alla solstrålar? 

Hur som helst. 

Syrenerna i Lomma är i alla fall fina.

 

 

 

Vaccinhysterin blåste mig

Det råder vaccinröra över Svea Rike. 

Ena dagen ska det levereras över 100 000 doser, nästa dag 29 000, för som igår eller var det en annan dag, hamna på knappa 10 000, om ens det. 

Finns det några doser kvar att leverera när vaccinationen mot covid-19 ska börja den 27 december? 

En sak verkar däremot väldigt tydligt. 

Jag som är 70-plussare i riskzonen kommer INTE bli vaccinerad i röda rappet. Plötsligt har vi som samhället lullat med i tio månader hamnat en bra bit ner på den akuta skalan. Vi färdas plötsligt åt fel håll. 

Och jag som hoppats på en vaccination i början av januari. Det kan jag glömma. 

Lika så bra ställa in sig på påsken. 

Jesus uppståndelse är på Påskdagen den 12 april. Låter som en bra dag. 

Kristi Himmelsfärdsdag är den 21 maj. Då lämnar Jesus jordelivet. 

Jag hoppas slippa få följa med på den resan. 

Nej, påsken får bli mitt riktmärke för vaccinet mot coronan. Fram till dess får väl en stackare sjunga:

Nu är det jul igen
och nu är det jul igen
och julen varar väl till påska.

Det var inte sant
och det var inte sant,
för där emellan covid-19!

Tomtar på er alla. 

Tomtar är immuna mot det där förbannade viruset, för det sa man i TV, så det så.

 

Lomma konsument: Nästa tub till rakning-Kalles kaviar

 I måndags skrev jag om Colgates tandkrämstub som sjönk samman som en gammal mjölnarsäck, när jag premiär klämde på plasttuben. 

Ut kom endast ett piff och puff. 

Ingen tandkräm alls. 

Idag gjorde jag samma test med en tub Kalles kaviar i aluminium. 

Ut kom ingen kaviar alls. 

Trots jag tryckte till med tummen som for ner i botten på tuben. Det blev istället något av en kaviarkrasch. Allas vår älskade Kalle blev nästan vingklippt, av min hårdhänta hantering. Besynnerligt. 

Kände mig blåst av lintotten Kalle med sin kaviar. 

Varför måste då Kalles ligga i en aluminiumtub och inte som tandkrämen i en plasttub? 

Enligt information från tillverkaren, Orkla i Kungshamn, beror det på att kaviar inte tål luft. 

Jaha, nu vet vi det. 

Därför sa det varken piff eller puff utan blev till en aluminiumkrasch. 

Frågan kvarstår. 

Varför ska vi konsumenter acceptera bli blåsta på konfekten? Ja, säg det. 

Det är något lurt med mattuberna i våra butiker, sanna mina ord.

 

Konsument Lomma: Varför blir vi blåsta på tandkräm?

Nu har vi retat oss på den där förbannade coronan i snart åtta månader. 

Det är tid skifta fokus. 

Vi kan i alla fall försöka. 

Därför kastade jag mig över min nya tandkrämstub. En 125 ml Colgate med karries kontroll. 

Amerikanska Colgate är världens största företag inom munhygien med en årsomsättning på över 160 miljarder svenska riksdaler. 

Bortsett från tandborstar, tandtråd, tandstickor och munvatten, är just tandkrämen företagets draglok. 

Varför måste då detta jättelika företag blåsa oss konsumenter på tandkrämstuben? 

När jag öppnade min nya tub hälsade den på mig med en tydlig hög suck-poff, paff, piff och puff. 

Och sjönk samman som en mjölnarsäck i gamla tiders kvarnar-se bilder. 

Jag vet, så är det varje gång. Bara det att jag inte brytt mig om det tidigare. 

Tack vare covid-19 bryr jag mig numera om en lurifax till tandkrämstub som tydligen blåser oss alla. 

Konsument Lomma låter bra som en hälsning till alla som har sina egna tänder kvar. 

PUFF, på er.

 

 

Gillar blåsten: Bjärredsbon Carl-en av tusentals kitesurfare i Sverige

Jag träffade Bjärredsbon Carl i våtdräkt i slutändan av Lomma Beach. Något av kitesurfarnas paradis. 
Lördagens vindar utmärkta. 
Du står på en bräda och drivs fram av vinden med hjälp av en kraftdrake. De mest våghalsiga ger sig på de mest våghalsiga trick. 
Kraschlandning i vattnet är en del av sporten.
”Idag är det en perfekt vind för min egen del, runt 7-8 m/sek blåser det. Det gillar jag. Över 10 m/sek blir det problem. Det är vindar för de riktiga stjärnorna på kitesurfing,” berättar Carl för mig. 
Lördagen är också en dag som inte alls lockar till bad. Ja, om du inte som Carl har på dig en våtdräkt.
Vinden är faktiskt kylig.
Jag hackade tänder när jag kom hem.
Det enda jag ser är de färgglada drakarna som sveper fram över Lomma Beach. I ett snöre på en bräda hänger något som kunde varit Carl. 
Badstranden tom på folk. 
Den nedersta bilden är från Lomma Beach, hur det sett ut ett annat år den 11 juli. Det är bara kitesurfarna och Folkhälsomyndigheten som gillar den översta bilden från idag. 
Märklig sommar. 
Glassen smälter i alla fall inte.

I väntan på regnet-Lomma laddar

Det finns väl inget som är som väntans tider. 
Jag började vänta redan i går kväll. 
På regn. 
Mycket regn. 
Skyfall. 
SMHI larmade och stod i. 
Risk för översvämningar. 
Ruskväder. 
Stora regnmängder. 
Åska. 
Sommaråska. 
Blixt och dunder. 
Brukar bli värre än värst med kor och grisar i ladugårdar som brinner inne. 
I natt låg jag och lyssnade på de starka vindbyarna som piskade trädens lövkronor. Däremot varken regn eller skyfall. 
Täppan torr i morse. 
Täppan torr vid lunchtid. 
Meteorolog Annie Persson började arbeta extra tidigt på torsdagsmorgonen. Hon löste av kollegor som har arbetat hela natten med att kartlägga de intensiva nederbördsområden som är på väg söderifrån skriver Sydsvenskan. 
Inte ens det hjälpte.  
Inget regn. 
Endast irriterande blåst. 
Jag fortsätter vänta. 
Tittar upp på den molntäckta himlen. 
Det blir alltid värre framåt natten, som Björn Skifs sjöng i Melodifestivalen 1978. 
Jag får väl fortsätta vänta och se.

Semesterns lååånga näsa

För inte alls länge sedan kallades det för industrisemester. Hela Sverige stod stilla under juli månad. 
I dag stänger Sverige också ner under juli månad. Om det kallas industrisemester vet jag inte. Landets släcks i alla fall ner. 
Juli är fortfarande den stora semestermånaden. 
Årets ledighet har varit en kamp i stora delar av landet mot regnskurar och blåst. Rekordmånga har valt varmare breddgrader. 
I Lomma har vi klarat oss förhållandevis bra. Även om badlivet varit minst sagt trögt. 
På måndag börjar de flesta jobba igen. 
Då kommer sommaren. 
Sol och badliv.
Försmädligt. 
Attans också.
Kollar man in SMHI för nästa vecka, ska det i alla fall på mina sydliga breddgrader bli härligt badväder. 
Värme. 
Sommar.
Det är sådant som kallas lååång näsa. 
Sorry.

Bloggen avslöjar: Rödbetor i jordgubbsyoghurten

Avslöjar och avslöjar. Snopen blev jag, i alla fall. 
Den tyska matkedjan, Lidl, med närmare 10 000 butiker runt om i världen, säljer en jordgubbsyoghurt som jag gillar. 
Den är verkligen krämig och får tungan att snurra några extra varv i pur lycka. 
Smakar jordgubbar. 
Ser också flagor av gubbar i yoghurten. 
I dag var det en sådan dag, när jag fick för mig att läsa på innehållsförteckningen. Det brukar jag inte göra. Risken är att man förlorar all aptit. 
Eftersom i dag var en sådan dag som dagligen inte finns, läste jag och bromsade vid; rödbetsjuicekoncentrat. 
Färgen, Gott Folk, färgen var inte från några jordgubbar utan rödbetor?! 
Fy fan, så snopen jag blev. 
Sedan stod det arom. 
Jaha, där rök alltså den äkta smaken av jordgubbar, men rödbetor. 
Ja, vad gör man? 
Sväljer och känner sig blåst. 
TUT-TUT!