Ålderdomen kapade min syn

 

Det där med åldrandet har sina aviga sidor. Det är som kastas in i en torktumlare och sedan kliva ut till en helt ny värld. Redan i 25-års åldern börjar åldrandet. Huden blir knapp märkbart slappare. Några årtionde senare börjar huden hänga lite förstrött i ansiktet. 

Det är tid för en ansiktslyftning. Inte bara kvinnor utan även män lyfter sig. 

Vem vill inte se ut som sjutton? 

Exemplen är otaliga. 

För egen del har jag aldrig haft dessa bekymmer. Jag har låtit livet få sätta sina årsringar lite huller-om-buller, om herrskapet förstår vad jag menar. 

Med åldrandet hör också diverse sjukdomar. I den fällan sitter jag tyvärr fast i. Därför är mitt senaste blogginlägg den 3 juli. Min kraft sinade. 

Ser dåligt. 

Även texten riskerar bli huller-om-buller. Efter mer än 16 år med bloggen och 5733 publicerade inlägg tog jag en paus, mitt i mitt eget åldrande. 

Vincent på Lomma Optik undersökte min syn. Jag tyckte mina glasögon börjat bli i svagaste laget. Det skulle visa sig att synen kapsejsat. 

Synen så dålig att det fanns inga glasögon i världen som kunde hjälpa mig se ordentligt igen. 

”Åldersrelaterat. De flesta äldre råkar ut för det. Mer eller mindre.”, sa Vincent. Så var det med det. 

Ålderdomen kapade min syn. Jag fick mer. 

Ska man bli förbannad? 

Nej, det hjälper föga. 

Nu gäller det gilla läget.

Därför blir det spridda skurar på bloggen i frramtiden.