Ålderdomen kapade min syn

 

Det där med åldrandet har sina aviga sidor. Det är som kastas in i en torktumlare och sedan kliva ut till en helt ny värld. Redan i 25-års åldern börjar åldrandet. Huden blir knapp märkbart slappare. Några årtionde senare börjar huden hänga lite förstrött i ansiktet. 

Det är tid för en ansiktslyftning. Inte bara kvinnor utan även män lyfter sig. 

Vem vill inte se ut som sjutton? 

Exemplen är otaliga. 

För egen del har jag aldrig haft dessa bekymmer. Jag har låtit livet få sätta sina årsringar lite huller-om-buller, om herrskapet förstår vad jag menar. 

Med åldrandet hör också diverse sjukdomar. I den fällan sitter jag tyvärr fast i. Därför är mitt senaste blogginlägg den 3 juli. Min kraft sinade. 

Ser dåligt. 

Även texten riskerar bli huller-om-buller. Efter mer än 16 år med bloggen och 5733 publicerade inlägg tog jag en paus, mitt i mitt eget åldrande. 

Vincent på Lomma Optik undersökte min syn. Jag tyckte mina glasögon börjat bli i svagaste laget. Det skulle visa sig att synen kapsejsat. 

Synen så dålig att det fanns inga glasögon i världen som kunde hjälpa mig se ordentligt igen. 

”Åldersrelaterat. De flesta äldre råkar ut för det. Mer eller mindre.”, sa Vincent. Så var det med det. 

Ålderdomen kapade min syn. Jag fick mer. 

Ska man bli förbannad? 

Nej, det hjälper föga. 

Nu gäller det gilla läget.

Därför blir det spridda skurar på bloggen i frramtiden.

 

På väg bli blind: ”Jag kan fortfarande höra koltrasten sjunga”

 

En dag tar livet en helt annan väg som inte fanns inlagd på livets utmätta stig. Du känner dig förvirrad. 

Förstår inte riktigt vad som händer. 

Synen på vänster öga suddig. Tur då att höger öga fortfarande äger en bättre skärpa. 

Problemet ser du när du öppnar båda ögonen samtidigt. Det blir inte riktigt klart i synskärpan. Du märker också av en trötthet i ögonen, när du sitter med mobiltelefonen eller vid din fasta dator för skapa ett nytt spännande blogginlägg. 

Sedan starten i juli 2008, har jag publicerat 5319 blogginlägg om allt mellan himmel och jord. Mitt breda register som journalist har gett mig och läsarna mycket glädje. 

Otaliga härliga upplevelser genom åren. Möten med okäda människor som tackat mig för jag finns till. 

Det känns gott i hjärteroten. Jag känner jag gjort lite nytta. För en stund i alla fall. Kanske till och med väckt en ny tanke. 

Jag älskar mina bloggläsare över allt annat. Vårdat (jo faktiskt) tiotalsmiljoner läsare ömt. Kan inte minnas jag har varit direkt oförskämd mot någon. 

Fattas bara. 

Ni har strömmat in från hela världen. Mitt blogginstrument redovisar dagligen inflödet. Överlägset mest från Sverige, naturligtvis. Besökare från andra länder har kunnat läsa bloggtexterna tack vare bloggens översättningsinstrument. 

Folk från alla jordens kontinenter. 

Det har varit en magisk resa, vill jag lova. Omvandlar 50-60 språk till begriplig svenska. 

Fantastiskt. 

Nu har Vincent på Lomma Optik kommit fram till att jag drabbats av åldersbetingad sjukdom i ögonen. 

Värst illa ute är vänster öga. I sämsta fall en resa till blindhet. Vila mina ögon är vad som gäller. 

Därför måste jag dra ner på allt sittande framför min fasta dator kraftigt. Gäller även mobiltelefonen, Facebook och alla sociala medier. Bloggen kommer uppdateras möjligen, men bara möjligen, en gång i veckan. I bästa fall. 

Om ens då. 

Inte dagligen som jag gjort i snart 14 år. 

Egentligen borde jag falla i gråt. Slitas i stycken av förvivland. För mitt bloggande har varit en stor del av mitt liv. 

Andra sidan. 

När jag tänker på de 50 000 barn som sitta fast i Mariupol, östra Ukraina. Utan mat och vatten blir jag nästan tokig. 

Allt måste sättas in i sitt rätta perspektiv.  

Jag kan trots all fortfarande höra koltrasten sjunga. Det får man vara glad för. 

FOTNOT. Nej, det är varken gula eller gröna fläcken.

 

Jag testar glasögonmodet: En ding ding ding ding värld

 

Jag med glasögon som tar bort grå starr? Självklart inte, men kul ändå. 

Varit glasögonorm i 45 år. 

Minst.

Har en låda full med de flesta modetrenderna som seglat förbi de senaste 45 åren. Allt från stora skräckinjagande brillor till ynkligt små glasögon. 

Nu är modet på väg mot 1970-talet igen. 

Stora läskiga goggles.

Här en sunkig bild från ett tidningsreportage om mig från anno dazumal. 

En fruktansvärd blaffa till glasögon mitt i ansiktet. Det är alltså så vi ska se ut igen. 

Allt enligt trendnissarna. 

Bevare mig väl. 

Vincent på Lomma Optik har mästerligt öga för det här. Vet vad som passar bäst för ditt ansikte. 

Inga uggleglas, för egen del. 

Däremot följde mitt barnbarn, Liv 8 år, helt modetrenden. Skapade en utmaning åt både mig och sig själv: en ding, ding, ding , ding värld. 

På pricken rätt.

 

 

Lomma-Vincent gav mig domen: ”Du har fått 100 procent bättre syn”

 

Kunde inte ens drömma om att mina ögonoperationer skulle bli en sådan enorm framgång. 

Den 10 augusti upptäckte Vincent på Lomma Optik att jag hade åkt på grå starr. 

Inget märklig alls. 

Väldig vanligt med stigande ålder. 

Remiss i rekordfart. 

Fredagen den 20 augusti opererades först mitt högra öga för grå starr på Aleris ögonklinik i Malmö. 

Måndagen den 23 augusti opererades mitt vänstra öga. 

Idag måndag den 31 augusti var det tid för för undersökning och få domen av Vincent på Lomma Optik. 

”Det har genomförts en storstädning av dina ögon,” sa Vincent medan jag stirrade in i den ena apparaten efter den andra. Och fortsatte: 

”Operationerna lyckade. Du har fått en 100 procent bättre syn.” Beskedet förvånade mig inte. Jag tycker mig se glasklart. Vincent kikade fram bakom apparaturen och sa vidare: 

”Nu får det läka ut ordentligt och du fortsätter med dropparna i ögonen. Den 27 september träffas vi igen. Glasögon måste du ha även i framtiden på grund av ett brytningsfel i dina ögon. Det är inget som går åtgärda med en starroperation.” 

Sa alltså Vincent och lånade mig ett par läsglasögon, så länge. Och se på fan. 

Jag kan både läsa och skriva igen. Jag blev också 100 procent glad. 

Heja Vincent!

 

Efter ögonoperationen-mitt liv upp och ner

 

Bilden på mig med den smått löjliga operationsmössan, är tagen före min första operation av grå starr förra fredagen. 

Ingen märklig operations alls. 

Om man nu gillar få en eller två bedövningssprutor i ögat. Blödig som jag är måste jag erkänna att jag hatar det. Väldigt mycket, till och med.

I måndags denna veckan opererades sedan mitt andra öga. Sedan dess är mitt liv upp och ner. 

Synen på livet har blivit glasklart, om mitt Herrskap förstår vad jag menar. 

Jag har plötsligt fått falköga. Flyger högt över livet med kristallklar blick. 

Högst besynnerligt. 

Mina vanliga glasögon som varit en viktig del av mitt liv under 45 år bjuder på dis och dimma. 

Mina terminalglasögon(läsglasögon) går icke att läsa med. Däremot se bortom TV-skärmen som är knivskarp. Faktum är att jag inte behöver några glasögon längre. 

Andra sidan blir jag snabbt trött i i ögonen och skallen av mitt nya liv upp och ner. 

Bara skriva denna texten är en kraftinsats. 

Trivs bäst sitta i ett hörn med solglasögon och kuckelura. Nu hänger allt på Vincent på Lomma Optik. 

På tisdag ska vi träffas. 

Kan han komma vända mitt liv rätt igen? 

Spännande fortsättning följer.

 

Operation av grå starr rena rama folksporten

 

I morgon fredag är det min tur för en omgång med den nya folksporten-operation av grå starr. 

Det var lagom till min 75-års dag som Vincent på Lomma Optik konstaterade att jag åkt på grå starr. 

Måste åtgärdas. Remiss till Aleris Ögonklinik i Malmö för operation. 

Jag som har en förfärlig erfarenhet av allt för många tunga operationer tog det med jämnmod. Inte helt fel kunna få bort den där irriterande grumliga synen. 

Nej, det märkliga var att runt min enkla person poppade det upp drös med god vänner och andras vänner. Alla opererade för grå starr. 

Goda råd haglade. 

Jag upptäckte jag taxat in i en ny folksport. Nationella Kataraktregistret bekräftade detta:

”Operation av katarakt (ett annat ord för grå starr, min anm.) är den vanligaste operationen alla kategorier i Sverige, 2016 utfördes drygt 125 000 operationer. Nästan alla operationer görs som polikliniska ingrepp, vilket innebär att patienten går hem efter ingreppet. Många jämför ingreppet med ett tandläkarbesök. Själva operationen är snabb och tar runt 10–15 minuter.” 

Möjligen får jag också vila bloggandet under en tid. Allt för vila ögonen efter den nya folksporten. 

Glasögonorm har jag redan varit sedan 1976, så det så.

 

Grrrattis på 75-års dagen till grå starr

 

Jag har haft ett grumligt synfält en längre tid. Läser helst böcker och tidningar i strålkastarens sken. 

En kort stund. 

Sedan infinner sig en tappad lust. 

Inget kul precis. 

Jag är i allra hösta grad en läsande människa. Har alltid släpat böcker och tidningar med mig. Alltid kan man sno åt sig en stunds läsning. 

Så är det inte längre. 

Tog för givet det var tid fräscha upp med nya glasögon. Visste att mina gamla par var sju år gamla. Hamnade på så vid hos Vincent på Lomma Optik. En förtjusande medborgare som genast tog itu med Rockbäcks grumliga syn. (texten fortsätter efter bilden)

Det blev till att kika in i diverse apparater-från ljus som blinkade till rött helljus. 

Stirrade på en pytteliten färgglad luftballong som ändrade ton till mulen himmel. Vincent styrde mina ögon som en sjökapten på en Finlandsfärja. 

Vincent kunde verkligen sin sak. Det kunde inte jag som blev alltmer tröttare i ögonen. 

Domens dag kommen: 

”Du har grå starr på både ögonen. Behöver opereras. Du bör åtgärda detta. Jag skriver en remiss till en ögonläkare,” sa Vincent på Lomma Optik till mig. 

Så fick det alltså bli. 

Grå starr hör ålderdomen till, så varför inte? Dessutom fyller jag 75 år idag, onsdag.

En respektabel ålder för en gentleman som seglat förbi Vinga fyr. Dessutom har Susanna namnsdag.

Snacka om födelsedagspresent.