Bloggen avslöjar: Ingen EHEC-bakterie hos Herr Lidl!

Här kommer ett klart besked från Lidl:
-Alla frukter och grönsaker som säljs i våra butiker är ofarliga. Produkterna i fråga härstammar varken från Tyskland eller Spanien, säger Helena Nilsson på Lidl:s pressavdelning till mig.
Den tyska koncernen har butiker över hela Europa. Givetvis finns det även en Lidl-butik i Lomma. Därför är det helt naturligt att frågan ställs på sin spets.
Det finns Lommabor som frågat mig om man vågar köpa och äta tomater, gurka och sallad på Lidl. Jag har själv undrat.
Den dödligt farliga bakterien skördar dagligen sina offer. Senast i dag avled en kvinna i 50-årsåldern, efter att ha vårdats för ehec på Södra Älvsborgs sjukhus i Borås.
Smittskyddsinstitutet har gått ut och varnat för, att om man är i norra Tyskland ska man inte äta varken tomater, gurka och sallad.
Eftersom Lidl i Lomma har en omtyckt grönsaksavdelning, är alltså frågan på sin plats. Själv älskar jag deras bifftomater.
Jag tog helt enkelt kontakt med Lidl:s pressavdelning i Sverige. Helena Nilsson gav oss oroliga svaret:
-Våra grönsaker är ofarliga.
Tack för det, men var får då Herr Lidl sina tomater, gurkor och salladen i från?
Ja, på den frågan har jag inte fått något svar.
Fram till dess kan vi oroa oss med att titta på ehec-bakterien här nedanför-nyheten som drunknade i kungaböket.

Bättre sent än aldrig. När kvällen randades fick jag detta mail från Lidl. Jag bugar och tackar:
Hej,
Nedan kommer en lista på grönsakernas ursprungsländer.

Kvisttomater - Holland
Bifftomater - Holland
Körsbärstomater - Holland
Körsbärskvisttomater - Holland
Plommontomater - Holland
Gurka - Sverige
Isbergssallad - Sverige
Huvudsallad - Sverige
Romansallad - Sverige
Rucola - Sverige
Sallad i kruka - Sverige

Med vänliga hälsningar
Helena Nilsson
Lidl Sverige KB

Kungens kaffeflickor. Det var alltså inte värre än så här

Vår konung har alltså talat ur skägget, kört hela racet, och lagt korten på bordet.
Han har då verkligen inte varit på några klubbar med lättklädda eller rent utav avklädda damer. Varken här eller där. Det låter som han mörkar, när han plötsligt hasplar ur sig till TT:s Tomas Bengtsson:
"I Paris. . .Folies Bergere. . .vad är det för någonting, elegant klubb. Eller hur? Du kanske inte har varit där? Det är synd. Det är en väldigt fin klubb. Eller klubb. Vad säger man. . .en show."
Aj, aj, där bränns det. Kaffeflickorna på Folies Bergere i Paris är ofta klädda i svandun, plymer.
TT:s reporter, Tomas Bengtsson maler på:
"Har kungen varit på klubb där det förekommer nakna kvinnor eller väldigt lättklädda kvinnor?
- Nej, det kan jag inte. Det är också en definitionssak. Det finns ju en del restauranger där en del av servitörerna, servitriserna, så att säga är mer eller mindre, vad säger man, påklädda. De är ju inte nakna. Självklart inte, men det är en definitionssak.
TT: Vad menar kungen med lättklädd?
- Ja, vad menar du själv. Lättklädd, det är när man kanske som tyska öl-madammer, de är ganska lättklädda skulle jag vilja säga.
TT: Oktoberfest?
- Det finns vid oktoberfest, ja, ja."
Stopp där.
Tyska öl-madammer?
Dessa tyska ölflickor är ofta byggda på traditionellt vis. Bayern, mina vänner, stadiga, frodiga, ja, rent utav praktfulla kvinnor med minst sex kaggar öl i varje nypa.
Värre än så här var det faktiskt inte.
Vem har inte tagit sig en öl i sitt lilla liv?

Kungen förnekar alla anklagelser

http://www.blogger.com/img/blank.gif

Mer roligt.
Klicka här!

Det stora KUNGAKRIGET: SVT fjäskar för kungahuset!

Första världskriget var Europas sista kungakrig. Det tyska, österrikiska och ryska kejsardömena gick i graven. Det är väl ingen som protesterar mot den historiebeskrivningen.
Fast nu är det tid igen. Det är TV4 som drar ut i strid under fältropet:
”SVT fjäskar för kungahuset!”
Under första världskriget använde sig de stridande parterna av kulsprutor, stridsvagnar, stridsflygplan och enorma artilleripjäser.
Nu heter ammunitionen ORD.
Fredrik Lundberg som är chef för samhällsredaktionen på TV4, blåser ut alla de giftpilar man satt in i det svenska kungahuset, efter den där förargliga kungaboken kom ut i höstas. SVT, däremot, har valt en mer hovsam inställning till vårt kungahus. Och så radar han upp allt kräm som public service serverat tittarna.
Jag tycker det är ett väldigt roligt ”krig” som nu rullar ut över landet. Räkna med att SVT vässar sina vapen. Moteld planeras.
Det stora fältslaget mellan TV-jättarna, kommer att stå på Skansen i Stockholm den 6 juni. På nationaldagen ska nämligen vårt lands konung hålla tal bland björnar, älgar och pungråttor.
Det blir ett annorlunda ”Allsång på Skansen”, i vart fall i TV4.
Kommer TV4 att pressa kungen på kaffeflickor och allt gangsterkramande?
Kommer SVT att smöra med kungasången?
Allt samman startades med boken ”Den motvillige monarken” som jag häpnadsväckande nog, var först med att skriva om här på bloggen. Först ett par månader senare brakade helvetet loss.
Nu rullar det kungliga ordkriget ut över Svea Rike.
Spännande.


Debattartikel i Aftonbladet HÄR!

Så är det att bo i Sveriges bästa kommun-LOMMA!

Efter att tidskriften, Fokus, släppt rankinglistan undrar självklart folk hur det är att bo i Sveriges bästa kommun.
Eva som bor Uppsala skriver till mig:
”Såg i AB att Lomma är Sveriges bästa kommun att bo i ! Är det så?”
Jürgen i Torsby:
”Man får gratulera.”
Björne i Stockholm:
”Gratulera till topp-placeringen i kommun-serien.
För en tid sedan hade jag personlig guidad vandring i den
nästa finaste kommunen – Danderyd.”
Ja, så där droppar orden in till mig.
Är det då ett evigt smörberg att bo i Lomma?
Nej, självklart är det inte så. Visst, välståndet är gott. Det tar sig uttryck med påkostade barnkalas med inhyrda clowner och annat dyrt tingel-tangel. Boendet ska vara gediget. Gärna lite art déco över inredningen. Alperna och Thailand på vintern. Den egna segelbåten på sommaren, kombinerat med en och annan resa till Kanarieöarna. Bilparken gärna av senaste modellen. För att hänga med, pressas ofta barnfamiljernas budget rejält.

Fast alla har inte fina bilar. Min rishög klappade samman utanför min dörr i går. Då visade sig genast en annan sida av Lomma. Grannarna kom farande. Hjälpen nära. Det blev full rulle bland häckarna.
Häckarna?
Ja, frågan är om inte Lomma även ligger i topp bland landets kommuner, när det gäller häckar. Dessa klipps och ansas, rena hårvården.
Om jag vill flytta till en annan kommun?
Nej, aldrig.
Jag älskar segelbåtarna, stränderna och människorna i byn.
De är mina.
Basta!
FOTNOT: På bilden med diplomet, är det kommunhövdingen Anders Berngarn som tar emot den fina utmärkelsen.

Jag-en GUBBSKRUTT!

Det skulle ta 1260 inlägg på bloggen innan sågen kom fram. Det tog tid.
Det var premiär för Calle Rockbäcks BLOGG den 8:e juli 2008. Det första inlägget handlade om Adolf Hitlers medicinlista. Jag skrev bla om hans sura fisar, vilket ställde till problem för Speer, Kaltenbrunner, Himmler och de andra galningarna i nazitoppen.
Ingen vågade klaga. Alla fick andas in och hålla truten.
Många gånger har jag utmanat ödet och skrivit fränt. Ingen har blivit förbannad. Tills nu.
I föregående inlägg avrundade jag med att klaga över att det inte fanns någon pub i byn. Då jävlar tog det fyr i helvetet. Salvan som avlossades:
”Hur kan du skriva att det inte finns nån pub i Lomma?? Vi har ett flertal restauranger/krogar/pizzerior, där det serveras både mat och alkohol under kvällarna och halvt om halvt fungerar som en pubar!
Eller du har en alldeles egen definition på en "pub"!!
Trött på allt ditt skitsnack herr Rockbäck!!
SKÄRP DIG GUBB-SKRUTT! ”
Avsändaren är anonym, men att det är en kvinna, kan jag ta fem stora starköl på.
Du har faktiskt rätt.
Jag är en Gubbskrutt, trött och dyster till sinnet. Luktar vadmal.
Nej, det blir ingen Playtones i tältet-Lommafesten-i kväll för min del. Jag kommer att sitta hemma och grunna över det tunga livet, just nu.
Jag snackar också alldeles för mycket skit. Herregud, hälften hade varit nog.
Och du.
Jag fastnade för ditt namn på mig-Gubbskrutt. Jag hoppas du gillar att jag i framtiden kommer att använda mig av det. Nej, det är inget skitsnack.
Andra sidan så finns det fortfarande varken någon pub eller någon offentlig pissoar i Lomma, Sveriges bästa kommun.
Och du.
Turisterna får fortfarande ligga under bar himmel.
Det är nog angelägnare än en pub.
Hör av dig till din egen GubbSkrutt.
Du kan t o m komma att få ett pris.
Det du.

I Sveriges bästa kommun får turisterna sova under bar himmel!

Lomma. Sveriges bästa kommun. Jag bor där. Resten av landets kommuner, 289 stycken, hamnar på efterkälke. Det är t o m så att fiiina Danderyds kommun "bara" blir tvåa i rankinglistan.
Jag är stolt över att bo i Sveriges bästa kommun. Lomma är puttenuttigt. Tidskriftens Fokus ranking, känns helt rätt.
Fast Fokus har missat en kategori-turismen. Lomma är faktiskt genomusla på turism. Ärligt talat skiter de styrande fullständigt i alla förvirrade fransmän, tyskar, danskar osv som varje sommar letar information om kommunen.
För inte tala om en plats att bo på.
Övernatta i Lomma?
Glöm det.
Centralorten har varken hotell, hyresrum eller Bed and Breakfast. I Sveriges bästa kommun får turisterna sova under bar himmel.
Sommartid, vill säga.
Vintertid är Lomma stendött.
Det finns inte ens en pub i byn.
I Lomma är vi nyktra.
Också.

Fotbollsvåldet: I Italien kastade man in en vespa på planen!

Bilden från San Siro (numera omdöpt till Stadio Giuseppe Meazza) är absurd. Huliganer kastar in en vespa på planen när Inter-Milan möttes för några år sedan.
Jag har hört talats om det, men trott det rört sig om en skröna. I morse fann jag så bildbeviset. Visst, det är alltså alldeles sant. Makalöst.
I Italien har man rensat åskådare på saxar, yxor, knivar och macheter, basebollträ, bomber, jemenitisk lastbil (!), granater och AK-47!
Är det så vi vill ha det?
Nej, givetvis inte. Malmö FF måste nu gå i täten och sätta ner foten. Hårt. Det får vara slut med daltet.
Fast lätt blir det inte. Bara att få bort otyget med bengaler, kan komma och visa sig nästan omöjligt. Dessa köps ofta via nätet från Italien och är specialtillverkade till fotbollspubliken.
När jag för några år sedan intervjuade Hammarbys dåvarande presschef Urban Rybrink, svarade han så här:
”Vi vet att man köper special tillverkade raketer och eldar från Italien. Dessa är ytterst små och gjorde för att smugglas in på arenorna.
De är alltså väldigt lätt att gömma, i kalsongerna eller i flickvännens behå. Före varje match på Söderstadion försöker vi rensa anläggningen så gott det går.
En populär hålighet som man gömt mycket i är själva röret till toalettrullarna. Fast de ligger alltid steget före oss.”
För att komma åt innehållet i kalsongerna och bysthållarna eller andra kroppsliga håligheter, måste det alltså till kroppsvisitation. Det är en omöjlighet. Om man skulle tvinga 10 000 människor, att ta av sig kläderna, blir det ingen fotbollsmatch. Det skulle helt enkelt ta för lång tid.
Så hur gör man?
Ja, säg det, den som kan.

"Jag var där"

Aldrig tidigare har jag mötts av sådan vreda ute på byn som i dag.
Samtalsämnet givet, nämligen den avbrutna allsvenska matchen mellan Malmö FF-Helsingborgs IF.
Varken när Saddam eller Osama bin Laden blev dödade kommer ens nära. Kungliga pysselbilder med kaffeflickor ska vi inte ens nämna på samma dag.
Lommaborna som normalt är ett godmodigt släkte, är fly förbannade. Jag har aldrig upplevt något liknande.
All den vrede som nu kanaliseras riktar in sig mot den 18-årige jubelidiot som tog sig in på planen och attackerade HIF:s målvakt, Pär Hansson. Den grabben går en mörk och dyster framtid till mötes.
Vad som kommit bort i sammanhanget, är att knallskottet som kastades in på planen innan och gav målvakten en öronskada, hade räckt för att bryta matchen.
Vad händer nu?
Ja, det blir samma visa. Igen. Mats Olsson skriver i Expressen:
"Och igen. Och igen. Och igen.
Det kommer alltså inte att hända ett skit. Jo, att MFF får dryga böter och förlorar den ospelade matchen med 3-0. Annars har vi hört allt tills öronen trillar av.
Fotbollshövdingen, Lars-Åke Lagrell, har redan börjat hacka samma fras igen. Och igen. Och igen. Och igen.
När jag lyssnade på MFF:s supporterpolis i bilradion på väg hem, förstod jag sammanhanget:
Alla med ansvar lever i ett litet gulligt land med små röda hus med vita knutar. Verkligheten i Sverige är numera blod, svett och tårar.
Andra sidan har jag upplevt det, när Sverige verkligen var små röda hus med vita knutar.
1955 spelade IFK Malmö en kvalmatch till allsvenskan mot Brage hemma på gamla Idrottsplatsen i Malmö.
En herre i hatt och gabardinrock, blev så rosenrasande på Brages vänsterback, att han rusade in på planen och sopade till dalmasen.
Fast det här är en helt annan historia.
På den tiden fanns inga rakade skallar. Alla bar gråa stora dystra hattar, så klädseln var annorlunda.
Annars då?
Samma visa.
Och igen. Och igen. Och igen.
Calle Rockbäck


FOTNOT: Bloggläsaren Michael Lindholm rättar mig.
IFK Malmö-IK Brage spelades 1956.
Helt rätt. Jag skrev i hastigheten 1955. Matchen slutade 2-2. IFK Malmö vann den första kvalmatchen mot Brage borta med 1-0. Därmed gick "di gule" upp i allsvenskan. Det andra laget som gick upp var GAIS.
Hur det gick för mannen med hatten, förtäljer inte historien. Förmodligen slokade hatten.

Vad är nu detta för tokigheter?

Från sorg till fest.
Visserligen bär jag just nu på en tung ryggsäck, men är man er lokalredaktör i världen, så är man.
The show most go on.
Därför var det inte underligt att jag tvärnitade hojen, när jag i dag såg vad som blommade upp på Varvstorget. Raska pojkar och flickor reste ett makalöst tält som nästan täckte hela det väldiga torget med sina 70 000 kinesiska stenar.
Visst har vi haft maffiga cirkustält i byn förr, men inget sådant här schabrak till tält för endast tjofadderittan.
I manegen The Playtones på fredag och Pedalens Pågar på lördag. Tändmedlet heter öl. Publiken står för det djuriska.
Undrar om man serverar en korv med bröd?
Duktiga Lomma Event sköter gasen, när LOMMAFESTEN brakar i gång.
Rock on!
Och sy fast hatten.

"Släck ljuset innan ni går"

Min mammas dödskamp i 881 dagar

Det borde inte vara möjligt. Även en vältränad 18-åring hade strykt med. För precis i dag har min mamma kämpat mot döden i 881 dagar eller två år och fem månader.
Hon har, i tur och ordning, drabbats av:
Hjärtsvikt av värsta sort. Vid grav hjärtsvikt pumpar hjärtat endast 22 procent. Min mors hjärta pumpar UNDER 15 procent.
Ett antal stroke.
Fall som medfört allvarliga skador och armbrott.
Diverse infektioner.
Massiv hjärtinfarkt.
-Vi fattar ingenting. Det borde vara omöjligt att överleva, säger läkarna till mig.
Hon är över 90 år gammal. Och har aldrig tränat en dag i hela sitt liv. Levt som folk gör mest. Nej, inte riktigt. Ofta 200 knyck i kurvorna. Och varit en fena på att lira piano.
Vi anhöriga har i princip varje sekund, minut, timmar som blivit till dagar, månader och år, väntat på vandringen till de sälla jaktmarkerna.
I dag är hon i stort sett skinn och ben, lever mest på morfin.
Palliativ vård, kallas det för. Vård i livets slutskede.
Den senaste veckan har hon fått i sig en tesked hallonkräm, en matsked gröt och några droppar yoghurt, men lever gör hon. Hennes törst efter vatten är obeskrivlig.
Svälja går knappt, för andningen, trots syrgas, är minimal.
Vi upplever en makalös och ofattbar strid mot döden. Maktlösa. Grymt. Hjärtslitande.
Vi anhöriga slutade gråta för 800 dagar sedan.
Min mamma andas fortfarande.
Efter 881 dagar.
Sängbunden.
I stort sett blind.
Jag brukar säga, att katten har nio liv.
Min mor har gett 12 liv ett ansikte.
Liemannen har blivit arbetslös.
Ännu så länge, är kanske bäst att tillägga.

Tid att vända BLAD!

En kunglig bladvändare.
För övrigt går jorden under i dag. Klockan 18.00, så håll i hatten.

VYKORTET

Han har Lommas vassaste jobb!

Det här är Roland. Han skär sig varje dag, men är glad ändå. Roland är glasmästare och driver byns ”glashytta”, Lomma Glasmästeri.
Glasbruken i Småland brottas med ekonomiska problem. I dag kom tex beskedet att Orrefors slutar tillverka sitt klassiskt slipade glas som gjort bruket världsberömt, 30 anställda mister jobbet.
-Vi, däremot, behöver anställa, säger Roland Svensson i Lomma till mig.
Andra sidan jobbar Roland inte med kristallvaser. Det blir mest fönsterglas som varit hans liv i 50 år. En och annan spegel skärs också till.
Allt för ofta råder det skarpt läge i Lommas ”glashytta”.
-Jag skär mig dagligen. Tummarna och händerna. Det har blivit en hel del stygn under alla mina år i branschen, fortsätter han och gnider på sin lätt blodiga lillfinger.
I juli blir Roland folkpensionär. Han tillhör den ädla årgången 1946, men lägga av är inte att tänka på.
Jag förstår honom. Tala om fönsterutsikt. Lomma Glasmästeri har glasat in både Turning Torso, Malmö Arena och nu senast den nya fina Centralstationen i Malmö.
Det hade jag ingen aaaning om.
Det är tunga prestige fyllda jobb. Då får man stå ut med lite skärsår. Kanske man t o m kan dra till med, att det blir lite som plåster på såren.
Hipp som Happ.

COOP satsar på ny jättebutik i Lomma?

Det går knappt en dag, utan att folk i byn kommer fram till mig och frågar:
-Vet du vem det blir som tar över grusgropen i Lomma Centrum?
Nej, det vet jag inte. Trots ihärdiga försök.
Tidigare har jag haft lätt för att få kontakt med med Midroc:s VD, Magnus Skiöld. Fastighetsbolaget äger den aktuella markbiten.
Magnus Skiöld har, emellertid, alltid gett ett svävande besked. Nu har han valt att lägga på locket. Svarar inte på telefon och ringer inte upp. Osynlig.
Tystnad råder, tipp, tipp, tapp.
Jag har fått gå andra vägar.
Detta har jag fått fram.
Av alla kandidater finns endast kvar, COOP och Hemköp. Den sista veckan har emellertid COOP lagt in en högre växel.
I Lomma finns sedan tidigare en trött Konsumbutik i Lomma Centrum. Den kommer i så fall att läggas ner.
I Lomma finns Hemköp som granne. Deras planer på en utbyggnad har strandat. Det skulle visa sig bli alldeles för dyrt att ta över mark som i dag är parkeringsyta.
Hemköp får i stället ladda med en annan moteld till fromma för konsumenterna.
Att nu markägarna, Midroc, har lagt locket på, kan också tolkas som så, att man inom kort lyfter av locket och presenterar Lommas egen Roland Nilsson-variant.
För efter semestern i sommar ska man börja gräva ut det underjordiska garaget.
Då måste COOP:s planer för Lomma vara spikade-locket av!
FOTNOT: Med Roland Nilsson-variant, menas kacklande om vem som ska bli ny tränare för MFF.

Skurhinken blev SUPERPAMPENS AVGRUND!

Det sejs så mycket, nu för tiden.
För inte alls länge sedan var det Pippas ändalykt som förförde det manliga släktet.
Nu är det en hotellstäderska som förvandlat, Dominique Strauss-Kahn, 62 år, chef för mäktiga Internationella valutafonden, till en kåt apa. Det gör inte saken sämre att DSK också är favorittippad kandidat till franska socialistpartiet inför det franska presidentvalet nästa år.
Skandalen gigantisk. Kåta apor i all ära, men icke på ett lyxhotell på hippa Times Square.
Det sejs så mycket, nu för tiden.
Jag tänker på den stackars städerskan som kom från Guinea med sitt lilla barn för sju år sedan.
Vilken bild av Frankrike fick hon?
För ut från badrummet stormade apan i badrocken. Franskt fjäderspel. Och, ja, säkrat blod i sängen på det franska hotellkedjan Sofitel i New York.
I början av 1970-talet kom Maja Eklöfs bok ”Rapport från en skurhink” ut. Hennes hårda liv som förnedrad, men hårt arbetande städerska, blev snabbt allas rödrockars favorit bok. Nästan i klass med barnens ”Emil i Lönneberga”.
Det finns en ton i boken som går igen hur, Dominique Strauss-Kahn, kan ha behandlat städerskan i 3000 dollar sviten.
Den här kvinnan från Guinea, har säkert haft en tuff resa i livet. Och så nu detta. Av en superpamp. En fransman som ska vara kvinnornas riddare.
EU-parlamentet i Bryssel är skakat i sina grundvalar.
Jag vet också att den amerikanska rättvisan är stenhård. Det kan komma och kosta kåtbocken 20-25 års fängelse. En borgen på 1 miljon dollar skrattade domaren bort.
Nu sitter han på mardrömmen, Rikers Island. Där rekryteras städarna bland mördare och knarklangare. Dominique Strauss-Kahn, har säkert svalnat.
Fast det sejs så mycket, nu för tiden.
Inte ens Maja Eklöf (1918-1989) hade räknat med denna utveckling för sitt skrå- lokalvårdarna.

Mina akutintag

Dessvärre har jag en hel resväska full med akutintag. I alla fall med besök under mitt omåttligt spännande liv. Visserligen skiljer sig mina nödvändiga besök från många andras. Jag har nämligen aldrig sökt för en fis på tvären. Jo, en gång. I Norge. Mer om det längre ner i texten.
Jag hör inte till dom som inte behöver sitta i timmar och vänta på min tur. Oftast blir det full rulle direkt.
Jag har kommit gående.
Jag har kommit på kryckor.
Jag har kommit i rullstol.
Jag har kommit i ambulans.
Det sista är garanterat bäst. Du får gräddfil. Motorväg rakt in bland slangar, nålar, sjuksköterskor och läkare.
Fisen på tvären kom alltså i Norge. I vackra Sognefjorden. Campingliv. Far skulle visa sina små barn hur Tarzan gör. Plums i fjorden. Jävlar vad kallt. Far nästan sprang på vattnet upp ur fjordens isande fjällvatten. Barnen skrattade medan Tarzan (far) skakade loss isbitar ur skägget.
Framme i Trondheim kom betalningen för avkylningen. Halsfluss. Den gick inte ens att bota med norskt potatisbrännvin som håller 60 procent. Penicillinlarm. I väg till akuten på sykehuset. Kösystemet originellt. Inga kölappar utan stolar för alla med en fis på tvären, så där satt vi i en trång korridor i en lång rad på stolar. Tom stol langades genast bakåt i turordningen.
Systemet visade sig fungera. Det blev en penicillinkur.
Nu har jag också varit med om något så ovanligt som anhörig till en svårt sjuk närstående som kom med ambulans till Malmös nya fina akutmottagningen. En av Europas tjusigaste för miljarder.
Det var en rysare.
Vakter. Låsta dörrar. Chicago 1925, ungefär. Ingen visste var vi befann oss. Kom varken fram eller bak. Olika färgade avdelningar. Ännu mer lås. Fiollådor. Sjukvårdspersonalen.
Efter sju sorger och åtta bedrövelser fann vi vad vi sökte. Vår älskade anhörig. Vid liv. Ännu så länge.
Därför får det framöver, bli som det blir med bloggeriet.
Håll andan-andas ut!