Mitt möte med Lasse Berghagen-en fantastisk personlighet

 

Lasse Berghagen var 1,98 cm lång. Vi mätte och skrattade gott. Han slog mig med 5 cm. 

Det var så han var. 

Full med humor och nära till skratt. Vårt möte blev ett minne för livet. 

Han var lätt att tycka om. 

Både på scenen och privat. 

En riktigt stor artist. Och inte minst som textförfattare, till alla sina underbara visor. 

Han gav mig sitt visitkort och sa: 

”Slå en signal, så kan vi prata lite skit.” 

Sedan kom historien om bönderna som träffades i vägkorsningen. 

”Röker dina kor?” 

”Nej,” svarade den andra bonden förvånat och drog ut på svaret. ”Ja, då är det din ladugård som brinner.” 

Jag skrattade gott. 

Lasse såg nöjd ut. 

En tid senare var han gäst på, ”Allsång på Skansen.” Då drog han samma story. 

Publikhavet tjöt av skratt. 

Då förstod jag att Lasse Berghagen testade historien om böndernas möte i vägkorsningen på mig. Det var sådan han var. Lasse Berghagen blev 78 år. 

Hela Sverige saknar dig. 

Vila i frid.

 

Lommas tidigare kommunhövding gräver upp stridsyxan mot dagens kommunhövding

 

Till höger på bilden, Anders Berngarn. Kommunhövding i Lomma 2010-2018. 

Till vänster på bilden dagens hövding i Lomma, Robert Wenglén. Nu har Anders Berngarn grävt upp stridsyxan mot sin tidigare partikamrat, moderaten Wenglén. 

Orsaken är att Berngarn vill stoppa bygget av ett nytt kommunalhus och kommunens första gymnasieskola. Ett bygge som i sin tur är något av ett drömprojekt för dagens kommunhövding, Robert Wenglén. 

Planerna har redan kommit långt. Godkända av kommunfullmäktige. Egentligen skulle man kunna säga, att det råder fullt krig internt bland moderaterna i Lomma över det kostsamma projektet. 

Så är det inte. 

Anders Berngarn valde lämna partiet, när han fick sparken som ordförande i Sysav. Han är numera en form av frilanspolitiker som gör som han vill. Därför har den tidigare kommunhövdingen överklagat fullmäktiges beslut: Robert Wengléns drömprojekt ska skjutas i sank. 

Vi får väl se hur det slutar. Stridsyxan är i alla fall uppgrävd. Projektet Lommas största snackis. 

Fult är det också. 

Tycker i alla fall Lomma kommuns invånare. Själv uttrycker sig Berngarn något försiktigare till Sydsvenskan. Pekar på att man inte följt kommunens kulturmiljöprogram. 

Där har han en poäng.

Vi ser fram mot en spännande match.

Bara början, kära vänner.

För inte nog med det. Dagens Sydsvenskan skriver: 

Byggmästarn i Skåne lade billigaste budet. Men jobbet gick till Nimab som är 40 miljoner kronor dyrare.

Nu ska förvaltningsrätten avgöra om upphandlingen av nytt kommunhus och gymnasium gått rätt till.

 

Idag fick jag livets vinst: Hjärtat mår gott-inga stavfel (får vi hoppas)

 

Jag var hos min hjärtläkare idag. Egentligen inget egendomligt med det. Vi har haft många möten de senaste 19 åren. Det har varit goda möten som resulterat i 17 elkonverteringar, snödrivor med hjärtmediciner samt otaliga hjärtundersökningar m m. Våra möten har alltid resulterat i knivskarpa analyser av min hjärtläkare. 

Han har under resans gång avancerat från ung och grön hjärtläkare, till professor vid Universitetssjukhuset i Lund. Berömd också för följande: från hjärtats elektriska signaler upptäcka stavfel i arvsanlag. Det är sådant som är så svårt att förstå sig på. 

Stavfel i arvsanlag? 

Det låter något det. 

Det kan också vara början på en medicinsk sensation. Hur som helst har han nu grundligt arbetat sig igenom mitt hjärta. Möjligen inga stavfel, men ändå.

Tänk dig själv behöva gå runt som ett stavfel?

Nej, bättre upp. 

Kommer här:

”Du har varken flimmer eller fladder eller andra konstigheter. Hjärtat ser bättre ut än någonsin. Rockbäck, det gåt åt rätt håll.” 

Kan det sägas bättre? 

Knappast! 

Livets vinst. 

Tack. 

 

Paul McCartney efterlyser sin försvunna basgitarr värd 10 miljoner pund-Lennart kastade den i soptunnan

 

Riktigt så illa är det nu inte. Fast tokigt kan det nog tyckas ha blivit ändå. Sanningen är den. Beatles-Pauls berömda basgitarr försvann i slutet av 1960-talet. Ingen vet var den tog vägen. Numera bedöms den vara värd ca 138 miljoner skakiga svenska kronor. 

Förstå att Paul McCartney gärna vill ha tillbaka klenoden. Hur kommer då Lennart in i bilden? 

I samband med Beatlesfebern som anföll världen, bildades i Halmstad rockbandet Bawlers Inc av några glada gossar. En av dessa var alltså min kusin Lennart som lirade piano. Det gick inte för sig i Beatles tidevarv. 

Piano helt dött, så Lennart köpte sig en Höfner basgitarr. Exakt samma som Pauls bas. Hetare än spisen på sin tid. 

Det gick mer än bra för Bawlers. Hamnade t o m på idolbild i ungdomstidningen Bildjournalen. Begåvningen Lennart lirade allt det som Paul McCartney lirade. Basgitarr som basgitarr, liksom. 

En dag tog allt slut. 

Först lade Beatles av. 

Sedan Bawlers. 

Lennarts Paul McCartney basgitarr låg och skräpade. Samlade damm i ett hörn. 

”På 1980-talet körde jag till soptippen med både gitarren och högtalarna. 

Så slutade sagan. 

Trodde jag. 

En tid senare när jag körde förbi tippen, hörde jag gitarrmusik. En av sopgubbarna hade monterat samman högtalarna och pluggat in min bas och satt och spelade. Det var en märklig upplevelse,” berättar Lennart och fortsätter. 

” Fast några 138 miljoner hade jag nog aldrig fått för gitarren.” Så skrattar vi gott tillsammans. Tänk som det kan sluta.

Andra bilden här nedanför är Bawlers Inc med Lennart längst ut till höger. 

Med sin basgitarr som hamnade i soptunnan/tippen.

 

Oktoberdrama i Lomma: Jag blev myggbiten i veckan i klimatförändringens tidevarv

 

Jag tror myggan blev lika förvånad som jag. 

”Vad är det för hög som ligger där i sängen och snarkar? Ah...ein Mensch!.”

Sedan attack. 

Träffsäkert.

Jag har sedan dess kliat mig på höger sida av mitt högra lillfinger. 

En liten röd irriterande prick. 

Hela sommaren gick. 

Inga mygg att tala om. 

Såg faktiskt inga alls. 

Lomma har inga mygg jämförelsevis med nedre Dalälven eller norra Uppland. Ett myggstick i oktober i Lomma är faktiskt unikt. 

Så när världen brinner och människor sprängs i bitar i både Ukraina, Gaza och Israel, sitter jag här och kliar på mitt lilla myggbett. 

Så när människor i stort sett skjuts ihjäl dagligen i mitt eget land, sitter jag här och kliar på mitt lilla myggbett. Tala om vara lyckligt lottad. 

 Men ett myggbett hemma i sängen i oktober måste bero på klimatförändringen. Allting har jag lärt mig landar numera i klimatförändringen. 

En liten sketen mygga som jävlas med mig i oktober, hör naturligtvis hemma i den globala uppvärmningen. Växthusgaserna står jag själv för. Kan korna, så kan även jag, så det så. 

Kan min lilla mygga som egentligen inte ska leva i oktober räknas in i någon klimatzon? 

Nu börjar det bli komplicerat med strålning från solen som påverkas av jordaxelns lutning. Cirkulation i atmosfären och havet samt topografi. Jordytans terräng på land och i hav. Stackars lilla mygga. 

Jag lät den leva. 

Mätt och belåten. 

Man är väl en vänlig människa.

 

När allting blir upp och ner och fram och tillbaka i Lomma

 

Nu till den stora utmaningen. 

Kan man skriva roligt om ett trist trygghetslarm? 

Poängen med själva larmet, är att man aldrig ska behöva trycka på larmknappen. Det är nämligen klart roligare att slippa larma. För den tjänsten får man betala några hundralappar varje månad till kommunen. 

Det är naturligtvis inte ett dugg roligt, om jag ska vara ärlig. Däremot kan det bli hur kul som helst, om ens trygghetslarm ska bytas ut för hänga med i den tekniska utvecklingen. 

Just nu byter Lomma ut 600 trygghetslarm. Det roliga började genast när kommunen informerade oss om detta byte. Informationsskriften helt galen. 

Det var då som allting blev upp och ner och fram och tillbaka. Jag skrev om det på bloggen. 

Många trodde det var ett skämt. 

Det var det inte. 

Informationen utformad upp och ner och fram och tillbaka. I dag onsdag kom så teknikerna hem för byta ut mitt trygghetslarm mot ett uppdaterat larm. 

Det är bra. 

Man vet aldrig om man störtar. 

I hallen mötte hustrun upp. 

”Har du mamma hemma,” frågade teknikern. 

”Det är jag som är mamma,” svarade hustrun, 74 år, förvånat. Det slutade med ett allmänt gapflabb. 

Så visst kan man skriva roligt om ett trygghetslarm-när allting blir upp och ner och fram och tillbaka i Lomma.

 

Landet Tvärtom

 

En gång i tiden ett Astrid Lindgren-land med Emil, Pippi, Båtsman, Tjorven, Ronja och Madicken. Det var som i sagans värld med Karlsson på taket. 

Det var en tid utan skjutningar, sprängningar eller nattens sju anlagda bränder i Stockholm. 

Det var en tid då det svenska folkhemmet byggdes upp med honung och Tage Erlander i Hylands Hörna. Vi var förlåtande till det mesta. Mest irriterade över USA som kom med allt kul, men bombade vietnameser i djungeln. 

Jag minns min barndom. 

Knallpulverpistol. 

Jag minns min ungdom. 

Öl i Nyahvn, Köpenhamn. 

Det sköts också förr i tiden. 

Den 7 juli 1952 i Arbetet lyder rubriken: 

”Ung fru ihjälskjuten i fönstret till sovrummet”. 

En 21-årig gift kvinna dödades när hon blev skjuten av ett mausergevär i sitt sovrum. 

Skottet kom genom fönstret. Allt tydde på att skottet hade kommit ifrån lägenheten mitt emot. I lägenheten bodde en man. Utan någon koppling till kvinnan han sköt. När polisen kom in i hans lägenhet uppförde han sig mycket förvirrad. Dömdes till vård på ett sinnessjukhus. (Delar av texten hämtad från Karolina Berg examensarbete. Sju personer dödades under perioden 1950-1959 i Frosta och Eslövs domsagas häradsrätt. De övriga i trafikolyckor, bränder samt ett barnamord. Barnet förlöstes i toalettstolen och drunknade).

Det var en annan tid. 

Mest sköts det under älgjakten. 

Numera har Sverige blivit Landet Tvärtom. Hundratusentals flyktingar strömmat in i landet sedan år 2000. Minns hur statsminister Reinfeldt uppmanade oss öppna våra hjärtan. Nu vill Jimmie Åkesson helst kasta ut hela gänget. 

Vad göra mer? 

Döma 15-åringar till livstid fängelse (Åkesson igen)? 

Börja med sluta dalta med ungdomarna. 

Har jag missat något i Landet Tvärtom som blev precis, just det, tvärtom.

 

Lomma Nytt: Moderaterna vill bygga om Lommas Idrottsplats för 38 miljoner

 

Idrottsplatsen invigdes 1936. Lommas stolthet fotbollsklubben Nikes hemmaplan sedan dess. I dag ser det stort sett ut som det gjorde för 87 år sedan. 

Nödlösningar har fått fungerat sisådär. Löparbanan är fortfarande endast 380 meter och inte de 400 meter som gäller. Hela stället är i ruffigaste laget med gisten läktare och omklädningsrum som andas en svunnen tid. 

Lördagens Centrumtorg i Lomma badade i sol. Där körde jag rak in i ett gäng moderater. De spred propaganda för det nya kommunalhuset och gymnasieskolan som ska byggas för närmare en halv miljard. 

Ordförande för miljö- och byggnadsnämnden, Jens Thystrup (M), högg mig direkt(överst på bilden här ovanför). 

”Här får du en nyhet, Rockbäck. Vi tänker oss rusta upp Lomma Idrottsplats för 38 miljoner kronor,” sa han och log som sola i Karlstad, fast vi var i Lomma. 

Det innebär att moderaterna har lagt ner planerna på en helt ny idrottsplats, projektet Habo Ljung. Länsstyrelsen bromsade planerna med mark-och miljödomstolen i ryggen. 

Så nu ska allt det gamla rivas: ny läktare och inte minst de sunkiga omklädningsrummen rustas upp. Löparbanan ska få rätt längd, alltså 400 meter osv 

Lommas idrottsungdomar ska få en fin och modern hemmaborg. Inte en dag för tidigt. 

Jag tog mig bort till Nikes hemmaborg från 1936. Mycket ungdomar på plats som tränade. 

Härligt att skåda. 

Solen gått i moln. 

Här sken inte sola i Karlstad. 

Lätt att förstå om man tittar på mitt bildsvep av det som finns på plats idag, men inte i morgon. 

Om kommunens moderater får som de vill. Och det brukar dom få. 

Nike får börja tänka på ta sig upp i seriesystemet, när kostymen i framtiden ska bli extra fin. Numera går lagets framtid åt fel håll, om man säger som så, när man ramlar ner i seriesystem.

Bättre upp "Gubbar"

Världens farligaste resa planeras i vårt kök-till liken i berget

 

Här sitter Bloggens äventyrare, Rolle af Trollhättan, i vårt kök och planerar världens farligaste resa. Målet är att få se en begravningsplats(!?) i Amazonas. 

Liken står rakt upp och ner begravda i en sarkofag utefter en bergvägg. Vaktar dalen som det så vackert heter. Maken till en begravningsplats har väl sällan skådats. 

Det är verkligen ingen dussinvara till turistresa som Rolle ger sig ut på. Sent i morgon fredag lyfter planet från Amsterdam. Landar ca 11 timmar senare i Bogotá, Colombia, Sydamerika. Utrikesdepartementet skriver. 

”Iaktta särskild försiktighet. Särskild försiktighet i de större städerna.” 

Här stannar Rolle några dagar. För som han säger se sig omkring. Sedan tänkte han ta bussen till Ecuadors huvudstad, Quito. 

Avråddes. 

Alldeles för farligt, så det blir flyg till Quito. Möjligen inte mycket bättre där. 

Snarare värre.

Utrikesdepartementet skriver. 

”Iaktta särskild försiktighet. Säkerhetsläget har försämrats kraftigt under de senaste månaderna. Var försiktig även i de områden som tidigare varit trygga. Väpnat våld har förekommit också på turistmål. Stölder och rån förekommer, särskilt i större städer." 

Skönt och veta att Rolle är en mycket rutinerad resenär. Har varit med förr, som det så vackert heter. Jag har skrivit om hans äventyr på bloggen många gånger. Han har rest i hela världen. En gång tog han sig liftande fram i Afrika. Bara en sådan sak.

Efter vilat upp sig i livsfarliga Quito, bär det i alla fall av med buss mot Amazonas och Peru. Målet är som sagt var den märkliga begravningsplatsen i sjunde himlen, skulle man kunna säga. 

Fast mer om sarkofagerna i Carajía, när Rolle är på plats som vi hoppas på. 

Lycka till Rolle (fyller 80 år 2024)! 

Var jävligt rädd om dig.

 

Lommabon Patrik i Storfiskarvalsen-då räcker armarna inte till

 

Storfiskarvalsen är ett av Tore Skogmans paradnummer som blev mycket populär på sin tid. Visst minns vi Tores glada sång: "För när storfiskar'n talar om 

Hur stora fiskar han får 

Ja, då så skarvar han som han vill 

Då räcker armarna inte till" 

Nu har det inträffat i verkligheten. Patriks armar räckte inte till, när han drog upp en hälleflundra på ca 25 kg. Ja, ni ser själva på bilden här ovanför. 

Patrik fick 124 cm hälleflundra över sig. 

Hälleflundrafisket vid Havøysund i nordligaste Norge är ett eldorado för sportfiskare. Här kan man med lite tur dra upp rejäla pjäser. (texten fortsätter efter bilden)

Helt lätt gick det inte. Patrik fick kämpa i minst 20 minuter med odjuret. När han vilat ut efter den tuffa kampen nappade det igen. 

Nu var det en större fisk på kroken. Den var så stor att linan gick av. Jättefirren vann den matchen. 

Jag tänker på mina små abborrar jag fått upp i mitt liv. Trams jämförelsevis. 

Nu är Patrik och svärfar Peter på väg hem till Lomma. Hälleflundran är styckad och nedfryst och flyger med hem. Agn? Levande sej, så det så. 

Jag tror Tore Skogman(1931-2007) ler gott i sin himmel. Patriks armar räckte inte till. Hans lustfyllda visa blev sann i verkligheten.

Topp!

 

 

Ett stilla liv i Lomma

 

Det sprängs, och skjuts och står i runt omkring oss. Skolvärlden brottas med hederskulturen. Barn återvänder inte till skolorna efter loven. Lärarkåren kämpar alltså med det okända i vår värld. 

Någon galning bränner koranen som får den muslimska världen bli tokig. Medlemskapet i NATO har blivit till ett spöke. Ryssarnas invasion av Ukraina verkar kört fast i “rasputitsa”, lera på vägarna. Över 120 000 ryssar och ca 70 000 ukrainare(enligt New York Times) dödats av ”rasputitsa”, drönare, granater och andra hemska vapen. Endast ca 280 mil från Lomma, där jag lever mitt stilla liv. 

Skjutningar och sprängningar. 

Våra politiker pratar om samma lösning idag som för flera år sedan: ingen lösning i sikte. Bara ord, ord och ord. Jo, en sak. När det gäller gängkriminaliteten. 

Militären ska kallas in. 

Vad deras uppgift blir vet ingen. Kanske slutar det med militärklädda trafikpoliser. 

Annars är militären också bra på sprängmedel. Om inte annat har vi sett det i Ukraina. 

Jag lever mitt stilla liv i Lomma. Äger varken vapen eller sprängmedel. Min bostadsrättsförening skyddar mitt liv med hönsnät. 

Sant. 

Bakom ett hönsnät får jag gömma mig om det smäller. Tydligen helt godkänt av MSB, Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. 

Vi fortsätter leva våra stilla liv i Lomma. 

Bäst så. 

Diskuterar med hetta hur Malmö FF kunde falla samman i andra halvlek som man gjorde mot Brommapojkarna i går söndag. 

Trots allt vinst med 2-1. 

I bland är fotboll som Putin. 

Obehagligt obegripligt.

 

Lommapar kändisar med fel namn-i en sekund i TV-program

 

Lommaparet med fel namn, ser ni längst upp till vänster på bilden. 

För 60 år sedan räckte det du var med i TV i en sekund för bli TV-kändis. På den tiden hade TV ett enormt genomslag i folkhemmet. Fick du mer än en sekund kunde du t o m få åka omkring i Folkparkerna och visa upp dig. 

Numera räcker det knappt ens om du är programledare för ro hem titeln, ”Känd från TV.” (texten fortsätter efter bilden)

Lommaparet dök upp i TV-programmet, ”På riktigt?!”, med Farah Abadi som programledare i SVT. 

I en toksekund! 

Inte nog med det. 

Dessutom med fel namn. 

I verkligheten heter Anette Ingrid och Anton känd som Cege. Cege berömd bland oss Lommabor. Han brukar spela gitarr och sjunga för oss. Tyvärr fick han inte som Anton visa upp sitt eminenta kunnande i programmet. En sekund hade knappast räckt till. 

Fast Cege och Ingrid kan vara nöjda ändå. Minns min egen TV-debut. 

Jag debuterade i TV redan 1970. Min slips bildade nämligen fond till sosseikonen Ernst Wigforss i Kvällsöppet med Gary Engman. 

Det var i alla fall kul för slipsen, Ingrid och Cege.