Mello 2023: Evorna min livskrydda-rekord med 154 år

 

Åldern börjar gnaga på mig. 

Jag har under 15 år snart publicerat 5500 blogginlägg. En förfärlig massa text om allt mellan himmel och jord. 

Inget för litet. 

Inget för stort. 

Jag har bara gasat. 

Hur länge orkar jag? 

Fyller ändå 77 år nästa år. 

En respektabel ålder. 

Då fångar jag i flykten att Eva Rydberg och Ewa Roos ställer upp i Melodifestivalen nästa år med, ”Länge leve livet”. Rydberg fyller 80 år nästa år. Roos 74 år. Sammanlagt blir det 154 år. I särklass det äldsta paret som ställt upp i tävlingen. Så vad gnäller jag för? 

Jag är rena rama barnrumpan med mina 77 år. Sedan sjunger jag mer än gärna med i,”Länge leve livet”, som ska vara en låt med full rulle. In eller ut i evigheten. 

Jag bestämmer mig för att Evorna får bli min livskrydda. Både svart-och vitpeppar på en och samma gång. 

Fiffigt, så säg. 

Nu kör vi så det ryker om pepparkornen.

 

Kungen satte stopp för skrytbygget i Lomma-middag kom i vägen

 

I kväll-tisdag-sammanträdde miljö-och byggnadsnämndens arbetsutskott i Lomma. Det hetaste ärende var CA Fastigheters förslag om bygga ett jättehotell med spa och skybar. Även Lommas första friluftsbad finns med i samma byggpaket. Normalt kör den borgerliga majoriteten över resten med socialdemokraterna i spetsen. Denna gången gick det inte som det brukar göra. 

Arbetsutskottets ordförande moderaten, Emma Ahlström Køster, blev som riksdagsledamot kallad till middag med kungen. Emma med på länk från Stockholm fick bryta innan röstningen om bygget kom upp. I stället fick hon skynda till den kungliga middagen. 

Därför slutade matchen 2-2, alltså oavgjort. När frågan kommer upp till själva nämnden den 13 december, lever frågan om det omtvistade byggprojektet i allra högsta grad. 

Bilden här nedanför. 

Emma finklädd inför middag med kungen. 

FOTNOT: Ett kommunalt arbetsutskott förbereder ärendena inför nämnden. Deras besked brukar vara vägvisande.

 

Jättebygge i Lomma-klartecken i kväll?

 

Idag kommer kommunens miljö-och byggnadsnämndens arbetsutskott, besluta om det 58 meter höga hotellet med spa samt skybar som CA Fastigheter vill uppföra vid kustdammarna intill Lomma Beach. I byggpaketet ingår förutom det 12 våningshöga hotellet även ett friluftsbad. 

Projektet är redan omstritt. 

Fult bygge tycker många. 

Påminner om ett bygge i i gamla Sovjetunionen. 

Mycket talar för att nämndens arbetsutskott ger klartecken till planerna. Borgarna har majoriteten. De ser gärna att planerna förverkligas. Socialdemokraterna har en avvikande uppfattning.

Det nya som nu finns med är friluftsbadet. 

Det tycker jag låter spännande.

Mötet börjar kl.16.30. 

Det blir säkert ett ja till ett anläggningen.

 

Julfest Lomma: Det började med en korv-slutade med krasch i häcken (jag satt fast)

 

Julfester har man varit på en hel del i sitt händelserika liv. Det har dukats upp till julbord, snaps och dans kring granen. Jag har t o m upplevt kolleger som ramlat in i granen. Tala om tomteri och bjällerklang. 

På äldre dagar har det mest blivit stillsamma familjefester med grillkorv, kakor, julmust och alkoholbefriad glögg. Precis så gick det till när min brf Skrattmåsen i Lomma kallade till årets julfest med tänd gran som ingen ramlade in i. Någonstans från pep det också fridsam julmusik. Stämningen trivsam mellan goda grannar. (texten fortsätter efter bilden)

Plötsligt bröts den förtrollade julstämningen av ett rop: 

”Han har fastnat i häcken.” 

En annan röst fyllde på med: 

”Det är Calle Rockbäck.” 

Mycket riktigt. 

Jag anfölls av den så här års avlövade häcken. Satt fast som i ett skruvstäd. 

Kom varken fram eller tillbaka. 

Mitt ena framhjul på el-scootern skar ner i häckens lösa jordmylla. Det bar sig inte bättre än jag kraschade in i något som kändes som ett monster av grenverk-se vinjettbilden. 

Där satt jag som en annan tokig tomte utan bjällerklang. Brf Skrattmåsens julfest tvärnitade. 

Det var egentligen inget att skratta åt. Fast jag bjuder på det. 

Hjul som jul. 

Tomtarna, Peter och Benny, skyndade till hjälp. Efter ett visst slit och bök fick de loss julfesten märkligaste ekipage. 

Tack ska ni ha. Det gjorde ni bra. 

Festen fortsatte. 

Jag körde hem och slickade den yra tomtenissens sår och kvistar i hår. 

Så kan också en julfest sluta. 

Här nedanför julens hjältar, Peter och Benny.

 

 

Lomma kvider: Rör inte mitt snus-EU vill krossa en miljon svenskars fröjd och lycka

 

Själv testade jag för första gången snus för snart 60 år sedan. I ungdomligt övermod. 

Lössnus. 

Ärligt talat. 

Det var ingen hit. 

Spottade och fräste som en ilsken kobra. Portionspåsar var ännu inte uppfunnet. 

På den tiden var det mest gamla gubbar som köpte sitt snus i lanthandeln. Fick det inslaget i ett brunt papper. Starka saker som brände sig fast under överläppen. 

1967 kom så den runda dosan. Röda Lacket, om någon minns den. (texten fortsätter efter bilden)

En rund röd dosa. Lössnuset poppades upp. Målgruppen var vi ungdomar. 

Givetvis åkte vi dit. 

En kort stund.

I alla fall jag. 

Det var först under några år in på 1970-talet som portionssnuset såg dagens ljus. 

Tre Ankare. 

Fruntimmerssnus, sa vi tuffa grabbar. Nej, jag gick vidare till grovsnus. 

Ska det vara, så ska det vara på riktigt, liksom. Det blev både cigaretter och snus.

Truten full.

Cigaretterna plockade jag bort för mer än 30 år sedan. Snuset blev kvar.  

Nu är snuset åter under attack. EU verkar hata en miljon svenskar som snusar. 

Redan för tio år sedan ville man införa ett totalförbund mot allt snusande. Det blev ett Herrans liv bland oss snusare. Den gången vann vi matchen. 

Nu vill EU chockhöja snuset. En dosa kan komma kosta 120-130 kronor. 

Vettlöst. 

Fast den var den borgerliga regeringen i Sverige som började. Redan när de kom till makten 2006 höjdes en dosa från ca 18 kronor till mer än det dubbla. 

Tack för det, Fredrik Reinfeldt. 

Nej, tacka vet min morfars snusdosa. Snuset kostade några korvören. 

Det var bättre förr.

 

 

Lomma lever: Efter 16 VM-matcher i fotboll-muskelbristning i armen (!?)

Jag har sedan starten sett rubbet. Det blir 16 VM-matcher i fotboll sedan starten i söndags mellan Qatar-Ecuador (0-2). Bra jobbat. Det måste ni i alla fall hålla med om. 

Några rejäla sömnpiller, men även några godbitar. Imponerad av Frankrikes ballerinafotboll. 

Vilka eleganta lirare. 

Även Brasiliens match i går-tosdag-mot Serbien en högtidsstund. Brassen Richarlison volleyskott i mål mumma. Inte att förglömma skrällarna. 

Saudiarabien slår Argentina. Bara en sådan sak. Finns inte på kartan. 

Inte att förglömma tyskarnas haveri mot bara japaner, japaner och japaner. 

Det kostar på. 

Tidigt i morse väcktes jag av en blixtrande smärta i vänster överarm: muskelbristning. 

Inte alls konstigt med tanke på 16 matcher. 

Ni har säkert hört Strömberg oja sig med, ”och där gick en baksida”. 

Men överarmen? 

Mer en handbollsskada. Men så är jag också upp och ner i livet. Drog på en strumpa, för just den här typen av skador, så nu är jag spelklar igen. 

Tid och bänka sig för fredagens första match, Wales-Iran. Skynda, skynda...

 

 

VM Qatar: Känner jag VM-skam?

 

Inte ens Ankeborg hade skött en turnering så illa som FIFA. Det är helt obegripligt dåligt hanterat. Därför kan jag redan nu efter sett de åtta sända VM-matcherna konstatera: fotbollen är trots allt en vinnare. 

Jag såg ett Frankrike i tisdags kväll som var något helt fantastiskt. De spelade verkligen skjortan av Australien (vinst 4-1). 

Vilka lirare. 

Tekniken ljuvlig att skåda. Mbappé ägde en överväxel som fick australiensarna se ut som fastfrusna i kvällsvärmen. En modern fotboll som lämnar alla andra lag bakom sig. 

På lördag möter Frankrike Danmark. Ingen rolig uppgift för tränaren Hjulmand. 

Känner jag då VM-skam för jag river av fyra matcher om dagen? 

Nej, verkligen inte. 

Fotbolls-VM finns i mitt DNA. 

Såg själv Västtyskland-Argentina på Malmö Stadion 1958. Jag var 11 år. En upplevelse av sällan skådat slag. Där blev jag vaccinerad. Det var VM i fotboll i sprutan.

För alltid. 

Det kan inte ens FIFA göra något åt. 

Nu får jag sluta. 

Dagens första match, Marocko-Kroatien börjar snart. Då kör vi Ankeborg.

Lomma är på banan.

 

Fotbolls-VM invigningen: Vem var den gravt handikappade mannen tillsammans med Morgan Freeman? Här får du svaret:

 

Vi var många som blev förbluffad över mannen utan ben och underkropp som dök upp i samband med invigningen av fotbolls-VM i Qatar. 

Min erfarenhet av de handikappades situation i arabvärlden är inte det bästa. 

De göms i regel undan för omvärlden. 

Så plötsligt dyker den här lilla halva mannen upp tillsammans med Hollywoodstjärnan, Morgan Freeman. Normalt ska svenska journalist på plats berätta för oss. Tyvärr har de snöat in helt på avigsidorna med VM i Qatar. Inte en rad eller röst i TV om mannen utan ben och underkropp. 

Då grävde jag fram den fantastiska historien om Ghanim Al Muftah 20 år. Lomma kan också. (texten fortsätter efter bilden)

Qataren, Ghanim Al Muftah, föddes med ett sällsynt handikapp kallat Caudal Regression Syndrome (CDS). Han saknade större delen av halva delen av kroppen när han föddes. 

Ett förödande handikapp kan tyckas. 

Inte för Ghanim. 

Han lever märkligt nog ett rikligt liv. Deltar i extrema sporter som dykning, skateboard och bergsklättring. 

Och fotboll.(texten fortsätter efter bilden)

När han inte är FIFA:s ambassadör under fotbolls-VM studerar Ghanim Al Muftah. Målet är en universitetsexamen i statskunskap och sedan satsa på bli diplomat. 

Snacka om en exceptionell och inspirerande karaktär. Helt otroligt. 

Jag blir inte förvånad om Morgan Freeman plockar med honom hem till Hollywood. En filmkarriär kan alltid börja med en dokumentär om Ghanim Al Muftah på Netflix. Den hade jag gärna sett. 

Tänk vilka öden det finns. 

Man blir nästan gråtfärdig.

 

 

 

Lommabon Winnie-världens bästa danska med triss i ESS!

 

Danmark skåpar ut Sverige. Den som sköter den danska hejarklacken i Lomma är Winne-världens bästa danska. Henne är vi många som känner och älskar. 

En profil med ett mjukt och behagligt sätt. Och galen i sport. Maken till sportgalet fruntimmer än Winnie, finns inte på denna jord. 

Just nu firar Winnie stora triumfer i sportens värld. 

Danska triumfer. 

Det kan behövas, när livet för övrigt har sina bistra stunder. Det började i somras. 

Dansken Jonas Vingegaard cyklade hem Tour de France. En otrolig bragd. Winnie och jag följde varje tramptag i veckor i somras. 

Den danska flaggan vajade från Winnies balkong. Fick mig och tänka på smörrebröd. 

I kväll är det så tid igen. 

Danska damerna möter Norge i EM-final i handboll. Tidigare i turneringen slog danskorna norskorna med 31-29. Sverige utslagna. Slutade på femte plats. 

Gissa vilka Winnie tippar som segrare i kväll? Kolla in Winnies balkong i morgon. 

Och på tisdag spelar Danmark-Tunisien i fotbolls-VM i Qatar. Sveriges landslag kvalificerade sig inte. Får stanna hemma och titta på TV. 

Nesligt värre. 

Dessutom har danskarna ett bra lag. Visserligen en svår grupp, med förutom Tunisien, Australien och favoriterna Frankrike. Rätt säker på vi får se Danmark gå till åttondelsfinal. Sedan kan allt hända. 

Det kan bli triss i ess för Winnie. 

Lomma håller på Danmark. 

Basta!

 

Attacken på julmusten: Här testas Trocamust!

 

Julmusten är en helig ko på julbordet. För barnen många gånger viktigare än både sill, skinka och kålen. Även vuxna värnar om julmusten. 

Helst föredrar jag själv Apotekarnes. Den har allt som en julmust ska ha. Får mig åter bli barn på nytt. Inte minst etiketten. Tomten som aldrig når fram till dörren med granen. (texten fortsätter efter bilden)

I år kom så attacken på julmusten. Spendrups körde fram Trocamust. Längst upp till höger på bilden(gul etikett) av julmustflaskor stod fidusen som jag skrev om på bloggen i onsdags. Måste testas. 

Köpte med mig en flaska hem. Slog upp ett glas Trocamust. Lät vätskan rulla runt några varv. Smuttade och smackade som det var ett årgångsvin från Toscana. Mild kryddning av humle trädde fram. Söt i den svarta färgen. För säga något jag inte begriper mig på. 

Smakade faktiskt mest, just det, must som Trocamust, om Herrskapet förstår vad jag menar. Svårare än så var det alltså inte. 

Etiketten på Trocamusten ett sorgebarn. Andas inte det minsta jul. Kunde lika så bra vara en midsommarmust. Dessutom är julen gul(etiketten).

Bara ett sådant jättefel.

Rött kort. 

Därför känns och smakar Apotekarnes mer som en äkta julmust. Tablå!

 

 

Larmartikel för 50 år sedan: Färg-TV förstör vår syn

 

Idag kan vi skratta åt alla tokigheter som bubblade upp, när färg-TV gjorde sitt intåg i det svenska folkhemmet för mer än 50 år sedan. 

Färgen hängde inte med i rutan. Dessutom var färgen för skarp för ögat. Svart-vitt tusen gånger bättre. 

Det var ingen hejd på alla tokigheter. Mitt minne är nämligen intakt. 

Frågan är om inte den norska konst-och kulturprofilen, Håkon Stenstadvold(1912-1977), slog alla tänkbara rekord. Han framträdde som en tung auktoritet som färgforskare. Själv målade han tavlor med svag färgsättning eller med svart tusch. Levde som han lärde. 

Helst i svart-vitt. 

I dag hänger Stenstadvolds verk på diverse Nationalmuseum. Norrmannen slog fast, att med tiden kanske vi inte ens ser naturens färger runt omkring oss. Det är inte det mänskliga ögat som fångar upp bestämda färger osv osv. Även färgfilm förkastades. Även de som producerar färg-TV programmen kan därför utgöra en fara för mänskligheten osv osv. 

Var jag fann artikeln som på sin tid var blodigt allvar? 

I en bananlåda i förrådet som bottenskydd. Där hör den hemma. Fast visst är det kul med en bit tokig historia från anno dazumal. Vinjettbilden på den tokiga norrmannen googlade jag fram. Det var inte bättre förr. 

Avrundar gärna med en känga åt nyhetsredaktionen på SVT. Rapport och Aktuellt pumpar gärna ut märkliga nyheter från både forskare och opinionsföretag. 

Så se upp!

 

Henrik Rydströms vinnarskalle ska få MFF på rätt köl

 

Henrik Rydström 46 år blir alltså ny tränare för MFF. Presenterades idag. Inte någon sensation precis. Däremot tror jag hela Kalmar med mr Öland, Sven Ekberg, i spetsen sätter på sig sorgband. 

Rydström gjorde först ett styvt jobb som tränare för Sirius. Fick trolla med knäna. 

Resurserna inte de bästa. 

Kom hem och tog över ett trasigt Kalmar FF. Fick åter trolla med knäna. 

Åter knappa resurser. 

Kalmar FF slutade som fyra i årets allsvenska. 

Strålande.

Tunga meriter utan större resurser. 

För första gången som fotbollstränare, får Henrik Rydström nu betydligt större resurser till sitt förfogande i Malmö FF. Allt kan tyckas serverat, men är det definitivt inte efter årets usla säsong. Pallar då Henrik de höga kraven som finns inbyggda i MFF? Trots alla småpåvar som finns i klubben, är jag säker på det. MFF får nämligen en tränare med en extrem vinnarskalle. 

På sin tid som spelare hatade alla motståndare Rydström. Fast skulle älska ha honom i sitt lag. 

Minns många drabbningar i Malmö. 

Gud vad vi supportrar hatade honom. En retsticka och tuff, men en lysande lirare. 

Nu är han så att säga, äntligen på rätt sida planen med sin vinnarskalle. 

Dessutom är han intellektuell. 

Skrivit kulturartiklar för Barometern i Kalmar. Det har även blivit sportkrönikor för Aftonbladet. 

Bara en sådan sak. 

Ska bli spännande följa Henrik Rydström i MFF (sorry Sven Ekberg, vi kan väl vara vänner ändå).

 

En vanlig torsdag i Lomma-David gav mig ett handtag till ett säkrare liv

Tänk så mycket det händer omkring oss en helt vanlig torsdag förmiddag i Lomma. 

Många skyndar till jobbet. 

Skolbarnen till skolan. 

Vissa vaknar sjuka. 

Andra friska. 

Pensionärerna sitter i godan ro vid köksbordet med en kopp kaffe. Bläddrar i morgontidningen eller pillar på mobilen. Det finns både glada och deppiga medborgare en helt vanlig torsdag förmiddag i Lomma. 

Tänk så lite vi egentligen vet om varandra. 

Tur är kanske det. 

På min dörr ringde i alla fall en glad David och gav mig ett handtag.

Till ett säkrare liv.

Det är en sådan gåva som kan förgylla ens dag. Om inte annat blir rullatorn glad. 

Höger broms lagt av. 

Fara på färde. 

Rockbäck kunde brakat in i tvättmaskinen. 

Larm till kommunen. 

Det var på så vis som David kom hem till mig med nytt handtag med en fräsch broms. 

Livet rullar vidare. 

Nu mycket säkrare. 

Tänk så lite man vet om livet en helt vanlig torsdag i Lomma. Egentligen ingenting. 

You made my day, David som Clint Eastwood sa i filmen, Dirty Harry.

Tvärt slut.

 

 

En fidus har sökt sig in i årets julmustskörd i Lomma

 

Ni har säkert som jag upptäckt nyheten. Kolla in stapeln med julmust här ovanför. 

Längst upp till höger på bilden(gul etikett) står årets attack i julmustriket: 

FidusenTrocamust! 

Alldeles nytt för i år. 

Jag förstår Spendrups som producerar den allt mer populära läsken Trocadero. Här finns kulor att hämta. 

Till varje jul sörplar vi i oss 30 miljoner liter julmust i Sverige. Lika med 200 000 badkar med 150 liter must vardera. Ingen måtta på drickandet.

Det är klart som läsktillverkare vill man vara med på det jultåget. Därför lanserar Spendrups till årets jul nyheten Trocamust. 

En fidus tränger sig alltså in i julmusthavet. 

Inte bara det. 

Man har även ersatt ordet julklapp med gulklapp. Plötsligt mycket att ta in för en luttrad julmustgubbe. 

Smakar då nymodigheten som julmust? 

Kanske som gulklapp? 

Vet ej. 

Jag ska testa drycken i kväll. Kommer förmodligen redovisa resultatet på bloggen. 

Ha tålamod, kära vänner.

 

Lommabon Karins jobb har varit döden

 

Ett sällsamt möte i november med ett blygrått väder som inramning. Jag träffade Lommabon Karin som precis kom från badet med Öresund insvept i tung dimma. 

”Jag badar året runt, så det är inga problem. Riktigt skönt, trots endast 9 grader i vattnet,” säger Karin som nyligen fyllt pensionär. 

En trevlig kvinna med ett gott leende som öppnar upp till ett samtal om, tro det eller ej, döden. Dagens väder passande till vårt samtalsämne. 

Det visar sig att Karin har arbetat med obduktioner under många år. 

Alltså döda kroppar. Den senaste arbetsplatsen var på Axelssons Begravningsbyrå i Lomma. 

Även om det för min del känns kymigt prata om döden, har just döden varit vardag för Karin. Vi ska liksom alla den vägen vandra, men ändå. 

”En gång fick jag ta emot min egen farmors döda kropp som nyligen avlidet. Jag visste ingenting. Det var en tung upplevelse, berättar Karin för mig. 

Andra svåra händelser har varit ta hand om avlidna barn. Ungdomar som valt ta livet av sig. Det är sådant som gärna sätter sig. Gör ont på ett speciellt vis. 

Annars har Karin lärt sig se på döden som något naturligt. Vilket det faktiskt också är. Inget konstigt med det, kan tyckas, men som de flesta av oss har svårt acceptera.

Före midsommar i år fick hon själv en stroke. Hamnade på sjukhuset. 

Överlevde, tack och lov.

 ”Borde du bada ensam i havet med tjock dimma och allt,” undrar jag oroligt. 

”Tja, dö ska vi alla. Och nu mår jag bra. Jag har i alla fall en cykelhjälm på huvudet när jag ska cykla hem,” svarar hon och så skrattar vi faktiskt. Det är nästan så det blygråa vädret över sundet viker undan. 

Ett sällsamt möte i november var det allt. Tack för du ställde upp, Karin. 

Bada försiktigt framöver. 

Och inte gärna ensam.

Vi måste vara rädda om våra liv, så det så.

 

Historia skrivs: Råttan nobbar osten i Lomma-Dumlekola favoriten i fällan

 

I alla mina tider har råttfällan laddats med en läcker ostbit. Ett säkert lockbete. Inte ens den minsta lilla mus kan stå emot lockelsen av en bit ost i fällan. 

Det var då det. 

Nya tider vankas. 

Modernare metoder. 

Jag måste erkänna, jag har inte alls hängt med utvecklingen i branschen. Rått-och musjakt inte direkt min första prio här i livet. 

Andra försörjer sig på det som Håkan Kjellberg. 

”Mitt tips är att ladda slagfällan med något klibbigt som mössen tycker är gott, som choklad, nougat eller en Dumlekola, förklarar Anticimex skadedjursexpert, Håkan Kjellberg, på deras hemsida. 

Därför laddas numera råttfällorna i Lomma företrädesvis med den populära kolan. 

Pappret plockas bort. 

Godiset är serverat. 

Den klassiska osten ett minne blott. 

En bit ost slukas lätt som en plätt. En kola är sötare och godare, samt betydligt segare sätta tänderna i. 

Tar sin lilla tid. 

Och det som är så gott, tycker råttan eller lilla musen. Just då smäller det. 

Osis. 

Där satt den. 

Dagens mus-och råttfällor har många olika ansikten. Tegelstenen på bilden här nedanför, är till för inte fällan i plast ska blåsa bort. 

Får jag en kola? 

Tack.

 

Fars Dag-kan inte bli så mycket bättre

 

(Far älskar sina söner)

Alla redan fredag? Därför flyger tiden när du blir gammal-även i Lomma

 

Var det inte precis fredag? 

Nä, det har alla redan gått en vecka sedan det var fredag. Vart tog tiden vägen? 

För oss äldre känns det som tiden flyger fram med världens snabbaste flygplan, X-15. Toppfart Mach 6,72 eller med 4520 mil i timmen.  

Det blir liksom fredag på fredag och helg på helg i ett hiskeligt tempo. Vi äldre hinner knappt blinka. 

Stoppa tiden! 

En kort stund. 

Ingen gillar fara mot 100 år i denna fart. (texten fortsätter efter bilden)

Kan man då gasa ner? Knacka sig fram som en T-Ford i 60 km/tim? 

Knappast. 

Snart är det jul igen. 

Var det inte jul precis? 

Faktum är att tiden inte alls går snabbare på riktigt. Den går i samma tempo som när du var 10 år. 

En yngre människas hjärna måste lagra och bearbeta informationen mycket mer, än vad den behöver när vi är äldre. Därför känns det som tiden rusar i ditt liv. Servera därför din hjärna med nya intryck. Det betyder inte att du ska resa jorden runt, upptäcka nya djurarter eller kulturer, skriver tidskiften Hälsa. 

Det kan faktiskt räcka med att gå med i en pensionärsförening. Eller som jag. 

Skriver. 

Och inte minst. 

Ger mig ut i Lomma och möter medmänniskor med en topphastighet av 10 km/tim. 

Där fick X-15 på nöten.

Hjälper för stunden.

Ge mig en kopp kaffe.

 

 

Lomma-Bangladesh: Kvinnor syr mina kläder för korvören

 

Här sitter jag som en annan herr Dressmann. Uppklädd från topp till tå. Jag drar så många XL som du kan räkna till. Inget märkvärdigt med det. 

Vi är många herr Dressmann med förhållandevis billiga kläder för storvuxna män från det norska företaget. Då råkade hustrun se lappen vid skjortkragen. 

Tillverkade i Bangladesh. 

Tusentals mil från Lomma. 

Min fantasi började genast skena som en vildhäst i Montana. Nyfikenheten blev för stor. 

Bangladeshiska kvinnor är kända för att vara mycket feminina och eleganta. 

Exotiskt vackra. 

Jag ville veta mer. Det måste nämligen vara en kvinnlig skönhet som sytt mina kläder. 

Jag grävde fram följande om textilindustrin i Bangladesh som sysselsätter några miljoner kvinnor. 

Dessa arma kvinnor arbetar 14-16 timmar om dagen sju dagar i veckan. Vissa slutar klockan 03.00, för gå på nästa arbetspass redan klockan 07.30. Utöver detta möter arbetarna osäkra, trånga och farliga förhållanden som ofta leder till arbetsskador och fabriksbränder, läser jag vidare. 

Låter inget vidare, måste jag medge. 

Lönen är inte heller något att skryta med, ca 1000 kr i månaden. I bästa fall tillverkas 28 skjortor vid varje pass. Det ger en tillverkningskostnad på 1 krona 27 öre för varje skjorta. I bästa fall, är åter kanske bäst tillägga. 

Så där sitter jag med skjortor för några korvören. Dressmann tar i sin tur några hundralappar per skjorta. Det var inte roligt längre. 

Vad gör man? 

Går till Nisses Herrmode och får lägga ut minst en tusenlapp för en skjorta? 

Det gör man inte. 

Det är så det fungerar. 

Stackars kvinnor. 

Några tusen mil bort från Lomma. 

Jag kramar mina skjortor extra länge. Det är allt jag kan göra. Ja, så skriva detta, förstås.

Alltid något.

 

Skyddsrum Lomma: ”Hönsnät” skyddar mot bomber och granater

 

Viss är det så att jag överdriver till viss del. Det jag kallar ”hönsnät” skärmar av de boendes förråd, som är en byggnad i tegelsten. 

Ett av dessa förråd är också ett skyddsrum för de boende i brf Skrattmåsen nere i hamnen i Lomma. 

Det är mitt s k skyddsrum. Sanktionerat av Myndigheten för samhällsskydd och beredskap (MSB). Det känns minst sagt kymigt med ”hönsnätet”. 

Andra sidan är det vad 90 personer har att ta skydd bakom om det värsta skulle inträffa. I veckan gick MSB ut med att tillgången av skyddsrum i landet är god. Inget om utrustningen som hör hemma i första världskriget. 

Upptäcker också att Lomma Vårdcentral är ett skyddsrum för 60 personer. 

Hur tänkte man här? 

Lomma Vårdcentral borde raskt göras om till en akutmottagning. OM bomber och granater börjar hagla över byn (förfärliga tanke). Någon person på MSB har gått vilse i skyddsrumshetsen. 

I juni 2018 genomförde vi en inventering av vårt skyddsrum i brf Skrattmåsen. Det blev en sällsam upplevelse med många skratt. Skrev om det på bloggen. 

Ännu skulle det dröja några år innan Putin invaderade Ukraina. Idag skrattar vi inte längre. 

Vi fann en 50-liters toatunna utan handtag för ettan och tvåan. 

En brandyxa för kunna hugga sig ut. 

En liten spade som mer hörde hemma i barnens sandlåda. Skyddsfilter med ett telefonnummer som inte existerar i verkligheten(jag ringde och kollade i morse). 

En liten tub med vattenreningstabletter samt en flaska blågult diskmedel, för bara nämna några saker. 

Sveriges beredskap är god. 

Jaså? 

Bildsvep av antikviteterna här nedanför: