skip to main |
skip to sidebar
Närmare 50 000 kronor är vad jag betalat för MFF:s årskort till hemmamatcherna sedan Swedbank Stadion invigdes 2009.
Bara i år får jag punga ut med 4895 kronor för årskortet till 2017. Visserligen är det kanonplatser: mitten på arenan, en bit upp från regnet, men långt från den bekvämlighet som bjuds på i logerna.
Vi-folket-sitter på billiga svajiga plaststolar. Långt från glansen i egen loge som Malmös politiker följer matchen från.
Dessutom helt gratis.
Det är Sydsvenskan som avslöjar den här märkliga ”gåvan” från MFF. Det luktar korruption lång väg.
Jag får alltså betala närmare 50 000 för mina 9 årskort sedan 2008. Malmös politiker noll (0) kronor.
Visst har en annan stackars sate rätt att bli förbannad. Även om jag bor i Lomma. Därmed drabbas jag inte skattemässigt som Malmöborna gör.
FOTNOT: Årskortet för 2017 har jag inte fått ännu. Det är däremot betalt, 4895 kronor. Surt sa räven.
Av någon outgrundlig anledning, har SVT lyckats gömma undan en superdokumentär i tre delar om Iran i sin programtablå.
Nu sänder SVT den så sent att de flesta har hunnit gå och lägga sig. Dokumentären som gjorts av New York Times journalisten, Thomas Erdbrink, är helt makalöst bra, stark och omtumlande.
Thomas som är holländare i grunden, bor i Teheran sedan 15 år och är gift med en iranska. Han gräver upp sådant i Iran som ingen annan journalist kommer i närheten av: verklighetens Iran, där ingenting är tillåtet men allt är möjligt.
Bara ta mötet med Hamid Reza Ahmad Abadi, Gaphalsen, kallad. Du har säkert sett honom på de vanliga bilderna som alltid kablas ut från Iran i samband med fredagsbönen.
Det är noga planerade demonstrationerna av prästerskapet mot väst och framför allt USA. Gaphalsen står alltid längst fram.
Thomas Erdbrink låter oss få följa med hem till Gaphalsen. Det blir ett omskakande möte: Internet borde förbjudas, de som inte har den rätta ideologin (islam) ska hålla tyst, lämna landet, sättas i fängelse eller köpa sig ett rep och hänga sig.
Några iranska ungdomar gjorde en egen variant av låten Happy med Pharrell Williams. Originalet har över 37 miljoner visningar på Youtube-se översta bilden som är min illustration. Ett kollage.
Ungdomarna dömdes till 91 piskrapp!
En amerikansk journalist för Washington Post greps helt orättvist som anstiftare. Snacka om galenskap.
Varför har SVT gömt undan denna dokumentär?
Varför håller svenska tidningar tyst om Thomas Erdbrinks unika muckraking?
Varför och åter varför?
När jag flyttade till Lomma i juni 1982, drev Torsten som vi sa, ”Shellamacken”, här. Frun satt i kassan och Torsten skruvade bilar för glatta livet.
Det var alltid trevlig att tanka bilen eller få bilen skruvad hos Torsten.
Åren gick.
Torsten som jag ordnade Kalle Svenssons autograf åt, drog sig tillbaka.
Slutskruvat.
Sluttankat.
Den populära macken gick till de sälla jaktmarkerna.
En annan dag, ett helt annat år slog Stefan upp portarna. Macken förvandlades till en kiosk med korvstånd.
Mjukglassen erövrade Lomma på allvar.
Tacka Stefan för det.
Idag driver Stefan glasskiosken i det gamla tullhuset nere vid Lomma Beach. Ytterligare en annan dag blev en del av byggnaden en tvätthall för bilar. Plötsligt slog en vedkiosk (!) upp portarna.
Till slut blev allt tomt och öde. Hela rasket naggades svårt av tidens tand. Någon skrev lustigheter på de igenspikade skivorna.
Allt sorgligt att skåda. Det började se ut som det gör i vissa områden i Elvis Presleys hemstad, Memphis, USA.
Marken och byggnaderna ägs av Lars Mårtensson som driver klassikern, Mårtenssons Livs, en bit bort.
Nu kan jag avslöja att området med Lommas fulaste byggnad är på väg att säljas. Intensiva förhandlingar pågår både med kommunen och enskilda intressenter. Möjligen finns det en lösning redan nästa vecka.
Lars Mårtensson har inte varit anträffbar för en kommentar.
Redan fyra månader innan det är Karl-Dagen i almanackan, kommer Karl att ställa till det.
SVT:s meteorolog, Nils Holmqvist, slog larm under tisdagskvällens sändningar:
”Under onsdagen kommer det in ett oväder. Ovädret har faktiskt fått namnet Karl”, säger Nils som alltså inte heter Karl. (Nils lilla bilden till höger)
Familjen Rockbäck kommer alltså över er med höstrusk.
Familjen Rockbäck?
Ja, för böveln.
Vi är inte mindre än sex familjemedlemmar i åldersspannet 8-70 år som heter Karl.
Ingen av oss kunde någonsin drömma om att bli oväder.
Nu är det som det är.
Oväder.
Höstrusk.
Till och med bjuder vi på stormbyar.
Det är nästan så vi borde gratuleras till något så märkligt.
Kanske ett litet förlåt, hör bättre hemma i sammanhanget.
Förlåt då, från oss Karlar.
Efter nattens debatt mellan Clinton v/s Trump, hade världens journalister fullt upp med två saker: dels den stora frågan vem som vann matchen, dels hur många gånger Donald Trump avbröt Hillary Clinton. Alltså sköt sig själv i foten.
Jag har från tidig morgon följt kampen från TV-soffan. Carina Bergfeldt fanns på plats för SVT. Hon lät meddela mig att det slutade oavgjort. Den oändligt mycket mer rutinerade, Rolf Porseryd i TV 4, fanns också på plats. Han var smart. Lutade sig mot CNN som först rapporterade 60/40 till Clinton.
Samtidigt som det gissades vilt i världen, räknade förståsigpåare hur många gånger Trump avbröt Clinton. SVT rapporterade för en stund sedan hela 51 gånger.
Det där är något som tittarna i USA, ca 100 miljoner, retar sig på. Det normala är att presidentkandidaterna får tala ostörda i sina inlägg i två minuter. Donald Trump uppförde sig alltså ohyfsat.
Det överraskade egentligen ingen, men ändå.
Precis innan jag slår igen butiken kommer CNN med nya siffror 62/27 till Hillary Clinton. Räkna med att siffrorna kommer att justeras upp eller ner. Jag räknar med upp för Hillary. Och ner för Trump.
Jodå, det blir returmatch. Den 9 oktober drabbar kombattanterna samman igen på Washington University i St Louis.
Tills dess får väl Trump se över skottskadorna.
Detta är absolut ingen vetenskaplig undersökning på något vis. Den här röstningen i Lomma mellan Hillary Clinton och Donald Trump, är ett påhitt av mitt hjärnkontor som fick för sig tänka till.
Eftersom jag tyckte idén var kul, gav jag klartecken. Så här tänkte klumpen jag har mellan öronen.
Vid det senaste valet 2014 i Lomma fick i vanlig ordning moderaterna förkrossande majoritet med 21 mandat i fullmäktige. Socialdemokraterna tog hem 10 mandat.
Resten fick dela på vad som fanns kvar.
Där tog Sverigedemokraterna 3 mandat.
Ledande moderater har berättat för mig att de lägger sin röst på Clinton. Det gör också socialdemokraterna i Lomma. En röst på Hillary Clinton ses av Lommas två största partier som en självklarhet.
Jag räknar med att resten också hänger på, om inte osv Ja, förutom då Sverigedemokraterna som säkert älskar Donald Trump, inte minst för den där muren mot Mexico och stopp för alla muslimer m m.
Av denna enkla matematik kan man alltså dra slutsatsen, att de boende i kommunen skulle ge Hillary Clinton en jordskredsseger.
Nu återstår nattens debatt i amerikansk TV. Saker som ingen räknat med kan inträffa. TV-debatten mellan Clinton v/s Trump är på väg bli lika berömd som ”The Rumble in the Jungle, världsmästarfighten mellan Muhammad Ali v/s George Foreman 1974.
Låt gonggongen ljuda.
Matchen kan börja.
Risken är stor att samma svartmaskerad åskådare tänder sin bengal i dagens allsvenska match på Swedbank Stadion.
Detta trots att både vakter, poliser och MFF borde veta vem han/hon är. Trots att alla vet, är det ingen som plockar bort brännaren.
Bilden är från den senaste hemmamatchen mot IFK Göteborg. Den svartmaskerade stod bland MFF:s stora supporterskara på kortsidan.
Plötsligt tände han/hon en bengal som spydde ut eld och hälsofarlig rök. Inte en gång utan flera gånger.
Vakterna sprang fram och tillbaka. Någon försökte tala förstånd med brännaren. Då tände han/hon en ny bengalisk eld. Över 20 000 åskådare skrek för full hals. Buade ut brännaren efter alla konstens regler.
Vakterna fortsatte springa fram och tillbaka. Någon försökte åter tala förstånd med brännaren. Polisen stod avvaktande i arenans ena hörna.
Varför slängde ingen ut brännaren?
Varför greps inte brännaren?
Över 20 000 åskådare hatade den maskerade idioten.
Varför gör ingen ingenting?
Jag tog bilden från min sittplats på arenans övre plan.
Originalet ser ni här nedanför.
Dagens match mot HIF, brukar bli heta drabbningar.
Över 20 000 åskådare kommer ha blicken riktad mot brännaravdelningen bland MFF:s supportrar på kortsidan. Var så säker på det.
Vakterna kommer fortsätta springa. Polisen avvaktar.
Obegripligt.
Omöjligt ute i samhället.
På en fotbollsarena springer vakterna fram och tillbaka.
Polisen tittar på.
Fattar nada.
Hela Sveriges Lasse ”Sällskapsresan” Åberg dök plötsligt upp vid bokförlaget IDUS monter på bokmässan i Göteborg. Han tände på idén om Rekordfarfars rekordbok.
Vem vill inte vara med om att slå världsrekord som författare till en rekordbok?
Alla får alltså chansen att skriva in sig i historien med tre meningar. Varken mer eller mindre.
Lasse Åberg skrev sina tre meningar och var mycket nöjd.
Min son Johan, öppnade upp projektet med de tre första meningarna. Han ska också avsluta den tänkta boken.
Johan finns alltså på plats på Bokmässan i Göteborg. Han ska också signera sin senaste bok om just Rekordfarfar.
I början av september skrev jag om världsrekordförsöket: en bok med flest författare. Både Johan Rockbäck och förlagschefen Ulrika Slottner var nervösa för hur hela bokprojektet skulle landa.
Nu när Lasse Åberg har skrivit in sig i den tänkta bokhistorien, har det spännande projektet i alla fall fått en pust av en kul sällskapsresa till solen.
Lycka till på resan, Ulrika och Johan.
Sitter och bläddrar lite förstrött i tidskriften Fokus som listar kulturens mäktigaste i Sverige.
Det är en lista med 75 kvinnor och män som ska så att säga styra kulturutbudet i Sverige.
Många namn känner jag till. Andra är för mig helt anonyma som designer, Monica Förster, på plats 70.
Kända författare, kulturchefer, musiker, Svenska Akademien osv och nummer 1, kultur-och demokratiminister, Alice Bah Kuhnke.
Tala om att borsta rygg.
Listan brister på grund av rädsla för kulturetablissemanget i Stockholm.
Det gäller ligga rätt i tid, så att säga.
Jag hade mer än gärna sett Göran Schmitz, Lommas bibliotekschef, med på listan. Göran har förvandlat byns bibliotek till ett unikt kulturskafferi av allehanda slag. Nu har det gått så långt att plåtlåddan håller på sprängas över alla gränser.
Göran har sett till att biblioteket bjuder på precis allting. Det här är en byggnad som bubblar och sprakar inte bara av böcker utan av föreläsare-både berömda och vanliga människor, boksläpp, spännande utställningar, opera och tusen andra saker till.
Det är inte konstigt att konstföreningens ordförande, Jöran Lindkvist, slår ut med armarna för ett kulturhus i byn. Uppföras ett kort stenkast från biblioteket.
”Ja, så lånar folk givetvis mycket böcker också,” säger Göran Schmitz till mig.
Nej, Göran borde fått plats på FOKUS lista som naturligtvis domineras av Stockholmsmaffian. Trist men sant.
Det finns faktiskt sammantaget mer kultur ute i landet än i Stockholm. Den är totalt bortglömd i FOKUS kulturlista.
Skam.
Heja Göran!
Det går numera knappt en dag utan vi bjuds på nya läckor från försvarsmakten.
I går var det ryska spioner utklädda till turister på Gotland, eller om det var tvärtom.
Läckan stor som hela havet stormar. Uppgifterna kom nämligen från chefen för Gotlandsgruppen, överstelöjtnant Hans Håkansson.
Det är liksom ingen hejd på läckaget. Dessutom har det pågått i månader.
Snacka om såll.
Försvarsmakten som normalt lägger ett tungt lock över allt och inget, har gått i spinn. Målet är naturligtvis givet. Det gäller förbereda marken, så politikerna ger klartecken för ett medlemskap i Nato.
Därför, mina vänner, ska den svenska befolkningen skakas om. Mjukas upp. Bli ännu räddare för ryssen.
Dalmasen, försvarsministern, mumlar i det skägg han inte har. Han följer helt och hållet den plan som försvarsmakten spelar upp inför den svenska befolkningen som redan har fullt upp med bilbränder och upplopp i förorterna.
Tidskriften Filter, chefredaktör Mattias Göransson, skrev för en tid sedan en lysande artikel om den svenska trollfabriken. Det fick han genast skit för av, just det, försvarsmakten och dalmasen.
Någon uppbackning av de andra tidningarna har Göransson inte fått. De sväljer alla beten okritiskt som försvarsmakten pumpar ut.
Minna Lommatankar i nattmössan, är kanske inte alls några tankar i nattmössan.
Sant eller inte?
Välj själv.
Mitt i röran bland bollar och puckar, dyker bloggens äventyrare, Rolle af Trollhättan, upp i Täppan. Helt klädd i gult.
MFF krigar om det allsvenska guldet.
Tre Kronor krigar om världsmästartiteln borta i Kanada. Då kör vi roadracing i min Täppa.
I Sverige en nästan osynlig sport.
Endast på Viasat.
På kontinenten megastort.
I Italien är världsstjärnan, Valentino Rossi, popularitet större än till och med Påven.
Roadracing är en sport för de tuffaste av tuffa. Över 300 knyck i kurvorna. Brallorna stryks av het asfalt.
”Det var en fantastisk upplevelse. Makalöst att få vara på plats och följa Valentino Rossi. Allting badade i gult. Hans färger. Här hemma förstår vi inte alls hur stor Rossi är i Italien. Något helt otroligt", berättar Rolle om sin upplevelse i San Marino, för en tid sedan.
Roadracing i Täppan.
Tala om premiär.
Snacka om uppladdning, inför kvällens match mellan Tre Kronor-Nordamerika.
Det räcker till och med som uppladdning inför morgondagens batalj mellan Malmö FF-Elfsborg. Ja, Elfsborg lirar också i gult.
BRRRUM...
Ja, vad säger man.
Henrik murade igen målet.
Finnarna sköt och sköt.
Närmare 40 raketer.
Henrik Lundqvist tog precis allt.
Tala om en svensk vägg med tunga banderoller.
Den bäste svenske hockeymålvakt jag någonsin sett i aktion. Då ska ni veta, att jag hörde på ångradion när Lennart Hyland skrek sig hes i VM 1957 Moskva.
Målvakten, Thord Flodqvist (1926-1988), Flodan kallad, NICKADE bort pucken.
Utan huvudskydd. Det fanns inte för snart 60 år sedan. Möjligen hade man en toppluva. Flodan var barhuvad, när han vaktade målet-se bild här nedanför.
Målvaktsutrustningen på den tiden, var ljusår från dagens vadderade gubbar.
Då, 1957, slutade Sverige-Sovjetunionen 4-4. Det räckte för att Tre Kronor skulle bli världsmästare. Thord blev allas hjälte. Hyland blev hes.
Och så då Henkes enorma spel mot Finland. Sverige slår Finland med 2-0 i World cup. Dramat fortsätter i kväll mot Nordamerika.
Henke putsar väggen fin till dess.
Ja, Herre min Skapare.
När bloggen var en väldigt ung blogg, skrev jag mer än gärna om allt nytt som byggdes i Lomma hamn.
Det smällde och sprakade i varje hörn. Lommaborna tyckte allt det nya var rasande spännande.
De sociala medierna med Facebook i spetsen låg i sin linda. Jag var ensam herre på täppan.
Det var både kul och ansvarsfullt.
I dag är läget ett helt annat.
Mobilkamerornas fantastiska utveckling har gett oss ett rikt flöde med Lommabilder på nätet.
En unik dokumentation för framtiden.
Då gjorde jag en gammal bloggvariant. Satte mig på en parkbänk i det något krispiga höstvädret nedanför hamnkontoret.
Mitt blickfång blev några båtmaster och JM:s nybygge-se löpet om utsikten. Kvarteret Kryssaren med 68 lägenheter som håller på slutföras bakom Fiskboden på andra sidan Höje å. Jag ser också att man bygger lägenheter på taket till ett pris av mellan 5-8 miljoner kronor (uppgift jag fått av mäklaren).
Allt är slutsålt.
Jo, ni läste rätt.
Lägenheter för flera hundra miljoner kronor är alltså slutsålda innan bygget ens är klart. Byggboomen i Lomma tar aldrig slut.
Den bara fortsätter. Och fortsätter i all oändlighet, verkar det som.
Även fritidsbåtarna i hamnen har en tendens att bli större och STÖRRE. Lomma bjuder på miljoner i sikte.
Det är alldeles sant.
Det som inte fick inträffa, har nu inträffat.
I verkligheten.
Bjärred IF blir seriesegrare i div 4 och går rakt upp i trean. Nike från centralorten Lomma som alltid varit den berömda klubben i kommunen, åker ur div 3 och rakt ner i fyran.
Därmed skriver Bjärreds IF historia. För första gången någonsin blir föreningen kommunens bästa fotbollslag.
Nike som för 50 år sedan spelade i dåvarande Superettan (div 1 södra), är på väg ner i fotbollsträsket.
De senaste åren har klubben varit ett lindansargäng i div 2. Till slut åkte man ur och raset har fortsatt i div 3. Ännu har vi inte sett slutet på historien.
Orsaken till framgången för Bjärreds IF och Nike raketens krasch?
”Bjärred har fått ett par bra spelare som studerar i Lund. De har tidigare spelat på högre nivå. Det spelar in på den här nivån.
Nike har tappat många lovande unga talanger. Egna produkter. De fick aldrig någon speltid och har valt andra klubbar i regionen. Det är trist, men nu ser vi priset Nike får betala,” lyder analysen bland staketfolket. Det surras alltså i byn.
Nej, det spelades bättre fotboll i Lomma på Inge Blombergs tid.
Grattis Bjärreds IF!
Så här firade man själva triumfen på sin hemsida-se bilden här nedanför.
MFF förlorar borta mot Djurgården borta med 3-1.
IFK Norrköping slår HIF.
Toppar allsvenskan med två poäng före Malmö FF.
Det svider i den ljusblåa själen.
Magplasket mot Djurgården är som tugga i sig en rå självdöd duva. Det vrålar långt ner i tarmfloran.
Livet blir tomt för en stund.
För så är det att var en inbiten supporter.
Vid en förlust, vill säga.
Nu är idrotten så magiskt, att det snart är en ny match. MFF möter Elfsborg hemma på torsdag.
Då är magplasket mot Djurgården ett surt minne blott.
Redan när vi vaknar upp på måndagsmorgon ser vi supportrar åter livet i klarare ljusblå färger. Elfsborg ska allt får betala får det där förbannade magplasket i landets huvudstad. Säkert som amen i kyrkan.
Får jag en korv med mos.
I dag måste Henke Larsson med sitt HIF upp till bevis. Förlust hemma mot IFK Norrköping i dagens match på Olympia, isolerar HIF i allsvenskans bottenträsk. Därför är Henkes tre närmaste matchen en triss i kris.
I går fick GIF Sundsvalls tränare sparken. Laget ligger trots allt fyra poäng före HIF i tabellen. Det hjälpte inte.
Sparken.
HIF har aldrig varit kända för att dutta med sina tränare. De har för vana sparka sina tränare rakt ut i fågelsången.
Nu tror jag inte Henke Larsson får sparken. Orsaken enkel:
man sparkar aldrig någonsin Gud Fader själv.
Däremot kommer han välja lämna sitt uppdrag av egen kraft.
Ser snyggast ut så.
Fast först gäller det att ro hem den där trissen i kris.
Svårt nog.
För Malmö FF är problemet motsatt. De måste också vinna allt. I guldjakten. Det gäller hålla undan för ett utmärkt spelande IFK Norrköping.
Svårt nog.
I dag Djurgården borta. Bara vinst som räknas. Hoppas Henkes pågar gör sitt jobb mot Norrköping.
MFF-hatten av för HIF i dag.
SVT sänder mer än 250 timmars livesändningar från Paralympics-OS i Rio.
Varje kväll sammanfattar SVT Sport det som hänt från Paralympics i ett kvällsmagasin med Yvette Hermundstad som programledare, samt en tidigare paralympiern som expert i studion. Det här är naturligtvis ett utmärkt tillfälle för SVT, att få lufta sina utsvultna sportmedarbetare.
Alla andra stora publiksporter har SVT tappat till andra kanaler.
De får ta hand om resten som ingen vill sända. Sportankaret, Jonas Karlsson, lämnade också SVT lagom till Paralympics började i Rio.
Jag har under veckan frågat runt bland mina vänner som normalt slukar det mesta av sporter som visas i TV.
De är inte handikappade.
Värt att tillägga.
Först en kort tystnad, sedan kommer svaret, om än tveksamt.
”Visst, de som tävlar är helt fantastiska, men jag tittar inte.”
”Varför tittar du inte?”
Ännu en tystnad.
Tankar.
Sedan.
”Ja, säg det. Men deltagarna är i alla fall helt fantastiska.”
Jag själv då som suttit i rullstol några år av mitt liv. Dras med en allvarlig neurologisk skada som sakta är på väg slå ut mina ben, framförallt fötterna. Dessutom är jag en sportnörd. Samma svar från mig.
”Visst, det är fantastiska prestationer, men jag tittar inte.”
Ändå kommer SVT säga sig vara nöjda över tittarsiffrorna när Paralympics avslutas natten till måndag.
Jag blir inte ens förvånad över rubriker som, ”Tittarsuccé för Paralympics”.
Hur går nu detta till?
Ja, säg det, men helt fantastiskt är det.
Det känns nästan som svära i kyrkan, när jag nu skrivit färdigt blogginlägget. Tämligen hissnande det också.
Fast enastående bra för hela handikapprörelsens är naturligtvis alla TV-sändningar. Tack, i alla fall, SVT.
Det glädjer mig mycket.
Fick ett brev från Statistiska centralbyrån i dag.
Kanske inget märkligt med det.
Sverige lider numera av statistiska undersökningar om allt mellan himmel och jord. Statistiska centralbyrån är i dessa sammanhang en helig ko: där rätt och riktigt är just rätt och riktigt, kan man alltid hoppas.
Någon slumpmässig utvald blir man aldrig.
För det mesta drar men en nitlott.
Tills nu.
Statistiska centralbyrån genomför just nu en undersökning om vad vad man som medborgaren tycker om sin kommun. I mitt fall Lomma kommun. Jag blev alltså en anonym slump i den slumpmässigt utvalda statistiken. Självklart fyllde jag i frågeformuläret som tog upp det mesta av vikt i min kommun.
I vissa fall var jag negativ.
I andra fall positiv.
Jag blev nog lite väl positiv.
Faktiskt.
Jag stortrivs i min kommun.
Äntligen fick jag i alla fall bli en anonym sinkadus.
Med blogginlägget blir jag en offentlig slump som inte avslöjat någonting av mina svar. Bara jag inte nu blir en diskad slump.
En rent slumpmässig tanke.
Här visar Alva stolt upp SM-bucklan. Beviset på att hon blev tvåa i SM för ponny (monté) på Bergsåkerstravet i söndags.
Efter en färd på 200 mil (Sundsvall-Lomma t o r) är Alva som ska fylla 11 år, åter hemma i Lomma. Pållen återvänt till Jägersro Travskola, för extra havre.
Stolt är farfar, som sagt var.
För ska sanningen fram skrev Alva familjehistoria. På min och hustruns sida, vill säga.
Alvas morfar, Per-Arne, var visserligen en duktig rally-och racerförare, men tror inte han hamnade på någon SM-pall. Nej, något SM-tecken har vi inte i familjen.
Tills jag borrad en bit ner i våra släktled.(texten fortsätter efter bilden)
Mannen vid pilen på bilden heter, Ejnar Ask. Han räknas som en av Sveriges bästa bandyspelare-om inte bäst-genom tiderna med 2000 kanonmål. Nästan 1000 fler än fotbollslegenden, Pelé.
Ejnar Ask (1909-1982) blev svensk mästare tre gånger: IFK Uppsala samt för Sandvikens AIK två gånger.
Ejnars pappas bror, Hjalmar, gifte sig med min mormor, Anna. Hjalmar var musiker. Spelade blåsinstrument så lungorna kollapsade och dog 1910. Sedan gifte mormor om sig med min morfar, Axel.
Nej, Ejnar räknas inte i mitt släktled. Det är fusk.
Därmed är Alva släktens första som tagit en SM-medalj.
Inte nog med det.
Hon passade på att placera sig bra i andra lopp också: det blev rosetter, två mindre bucklor och en fin glasskål samt en extra omsorg om hästen Månstorps Hoffa.
Bra jobbat, Alva.
Nej, detta är inget skämt, utan blodigt allvar.
När MFF spelade hemma mot IFK Göteborg i måndags mättes publikjublet upp till 127 decibel. Markus Rosenberg satte 2-1 och Stadion exploderade.
Jag var där.
Dunkade kryckan mot läktarens cementgolv och skrek mig hes och lomhörd i två dagar. Ljudnivån allsvensk rekord, 127 decibel.
Det kan inte ha varit nyttigt, slog det mig.
Så grävde jag lite på nätet och fann följande varnande text:
Karolinska Universitetssjukhuset skriver:
Socialstyrelsen har lämnat rekommendationer för ljudnivån i lokaler där det spelas musik.
Ljudnivån bör inte överskrida 100 dBA. Det hjälper att vara försiktig. Örat tål en viss mängd ljudenergi. Hög ljudnivå under lång tid eller mycket hög nivå
under kort tid kan skada känselhåren i örats sinnesceller och ge hörselnedsättning och tinnitus. Kortvariga ljud över 115 dBA kan ge bestående skada. Om örat utsätts för höga ljudnivåer bör de få vila efteråt.
Använd alltid hörselskydd!
På Swedbank Stadion är vi på väg med 140 decibel.
Ljudnivå som en vrålande jetmotor.
Sprängs ljudvallen mot Elfsborg hemma den 22 september?
Jag kommer i vart fall ha öronproppar.
Hörselskydd hör bebisar till.
Ja, så jävla korkad är man.
.jpg)
Inlägg
