Tomten anfaller-slog tillbaka Gorm med korv

I går var det förste advent. Det är också dagen då det är fritt fram för Tomten, att kliva ur skägget, höll jag på och skriva. 
Det är dagen då svenska män och kvinnor drar på sig en tomteluva. 
Kvinnorna söta som smultron. 
Männen, däremot, ser ofta för jävliga ut i något som ska föreställa tomteskägg med luvan på svaj eller skägget i luvan. 
Premiär är det också för ett evigt glöggande, vecka ut och vecka in. Det är också dagen då det bakats som aldrig förr i de svenska stugorna: pepparkakan förvandlas till stjärnor, hjärtan, gubbar och bockar. Lussekatten med dyr utspädd saffran kläms också in fram till lucia med ljus i hår. 
Surmulet folk blir plötsligt glada. 
Glada folk blir ännu gladare. 
Det är ingen hejd på det. 
Hemmen pyntas. 
Själv drar jag som grannen ljusslingor i Täppans buskar. 
Varje liten by eller stad pyntas också. Tingeltangel samt diverse julmarknader. Utegranar tänds upp.
Min egen bostadsrättsföreningen, Skrattmåsen, bjöd upp med grillad korv och, naturligtvis, glögg, pepparkakor och hembakade goda lussekatter. Gillas.
Kvinnorna som sagt var, söta som smultron. 
Männen? 
Ja, bilden här nedanför, talar för sig själv. 
Ett smultron och så då tomten som stormade fram med tomteskägget i luvan. 
Gorm hade i alla fall ingen chans mot vår "korvatomte"med randigt förkläde. 
Nu kör vi så det ryker.

Varför funkar inte kaffe med frukt?

Kaffe med dopp. 
Låter gott. 
Om man i dessa tider har en god lussekatt till. 
Kaffe med frukt. 
Däremot. 
Smakar pyton. 
Tror ni inte mig, så testa själv. 
Jag har provat med banan, äpple, päron, clementiner osv. Hela rasket smakar pyton till en kopp kaffe. 
Frukten gifter sig inte alls tillsammans med kaffet. 
I stället blir den en äcklig kollision som t o m får stämbanden att vibrera i otakt. Smaklökarna springer och gömmer sig.
Voffer ska det vara på detta viset? 
Kaffe som är så gott. 
Frukt med. 
I måttliga mängder. 
Och då utan kaffetåren.

Öresundsbron-gränskontrollen (bloggtest)

Lördag förmiddag. Regnet vräker ner. Sönerna har bestämt sig för baxa far över Öresundsbron. 
Juldrickat skulle inhandlas 93 sekunder från bron på den danska sidan. 
Under fredagen hade myndigheterna gått ut med att ALLA skulle visa ID-handlingar som kom till Sverige via Öresundsbron. 
Ärligt talat. 
Det satte lite extra knorr på tillvaron i det stålverksgråa november rusket. Lite av TV-serien Bron-känsla, smög sig in i bilen. 
Själva inköpet på den danska sidan gick utan problem. Sönerna baxade far än hit och än dit bland de fyllda kartongerna som kluckade så rogivande. (texten fortsätter efter bilden)

När vi återvände mot Sverige blev TV-serien, Bron, än mer verklig i den trivsamma bilen. Spänningen steg märkbart. 
Lillsonen kramade ratten extra hårt. 
Storsonen förklarade som den chefstjänsteman han är, högt från baksätet ID-kontrollens alla finesser. 
Far laddade t o m upp sitt presskort, för att i fall. (texten fortsätter efter bilden)

Vi kröp allt närmare den kontrollerande polisen. 
Sönerna gick nu på högvarv. 
”Far sluta ta bilder. Man vet aldrig vad som händer. Det kanske inte gillas.” 
Vid sådana tillfällen förvandlas far till flygande reporter och blir helt tondöv: bara nu inte polismannen tror att far smugglar ensamkommande flyktingbarn? 
De har också skägg. 
Men nej. 
Polismannen log i regnet som han väntade på bli bjuden på en dansk öl. Vi släpptes igenom utan någon som helst ID-kontroll. 
Far kände sig besviken. 
Tänk om de plockat in honom som misstänkt smugglare av ensamkommande barn? 
Suck. 
Där rök en bra story.
FOTNOT. Det är jag som maskat regskyltarna. För övrigt syntes inte någon flykting till alls.

Julrundan Lomma: Pulkarace sätter hjul på julen

Nästa söndag, 6 december, är det tid för Julrundan i Lomma. 
Drömmen är naturligtvis ett juligt väder, inramat med trivsamma snöflingor i luften. Inte minst behöver pulkaracet som startar 13.00 snö. 
När jag går in och kollar SMHI och långtidsprognosen för nästa lördag, gick snögubben ur mig: 
Det blir regn samt väldig många plusgrader. 
Inte nog med det. 
Hela den kommande veckan bjuder på liknande väder. Några vackra snöflingor finns endast i sagans värld för alla Lommabor. 
Julrundans pulkarace i byn får bli på hjul (hipp!). 
Och paraply. 
Nu är detta inte något som bekymrar arrangörerna, Lomma Event. 
”Var glad ändå”, verkar vara devisen. 
”Idén från början var faktiskt ett sprintlopp på skidor. Men att ha ett par snökanoner stå och brumma mitt I Lomma på natten hade inte varit så populärt. Det får bli ett pulkarace i stället, säger Jöran Lindkvist i Lomma Event.  (Jöran är han utan keps på löpet)
Regnet då? 
”Vi kör. Det gäller vara glad ändå.” 
Det är bara till att anmäla sig.
 Ett tips: sätt hjul på julen. 
Programmet finner du HÄR!

Världens första operation-selfie. Utan bedövning!

Det här är faktiskt en alldeles märkvärdig historia om en liten vårta. 
Patienten tog selfies under själva operationen. 
Det här har ingen tidigare gjort. 
Dr Jana på Vårdcentralen i Lomma opererade bort min vårta sent under gårdagens eftermiddag. Den lilla rackaren sänkte nämligen ner mitt högra ögonlock över ögat. Mycket irriterande. 
”Jag tar skalpellen, men det får bli utan bedövning”, sa min rara doktor. 
”Go for it”, svarade jag som en annan John Wayne. 
Det märkliga är att jag tog selfies själv under den lilla, men smärtsamma (nåja) operationen. Jag bara knäppte. Såg inget alls. 
Blind-man-skott. 
Varför? 
Jag ville testa. 
Galenskap? 
Ja. 
Så här blev världens först selfies under en operation. 
Foto: patienten. (texten fortsätter efter bildsvepet)

Klart. 
Slut. 
Allt fungerade utmärkt. Jag kan åter se fullt ut på mitt högra öga. 
Tack dr Jana.
Ge mig lite Pommac. 

Rullgardin för MFF mot PSG

MFF fick stryk med 5-0.
Bäst var publiken. 
"Världsklass" 
Super-Zlatan sätter betyg på publiken.
Rullgardin. 
Var ordet.

Zlatans jobb efter drömmålen-världens barn

Det är väl inte så, att jag direkt ligger sömnlös och bekymrar mig över vad Zlatan ska göra efter sin oslagbara fotbollskarriär. Fast tanken finns där. 
Denna mästare fyller 35 år nästa år. 
Det bör rimligen gå mot slutet. 
Fast andra sidan Gunnar Gren hela 38 år när han spelade med i VM 1958. Så med sin unika kroppsfunktion som är oändligt mycket starkare än Gunnar Grens, finns det säkert många drömmål kvar att göra. 
Kanske vi får se ett nytt redan i kväll i Champion League-matchen mellan MFF-PSG? Inget är omöjligt. Allt kan hända med den mannen.
Det går trots det inte att släppa tanken. 
Vad ska Zlatan göra efter alla sina makalösa drömmål? 
Köpa MFF, lyder en dröm. 
Det blir säkert bara en dröm. Även om Malmö just nu slagit en Zlatan-knut runt hela staden. Zlatan har sagt att det blir Stockholm när han väl flyttar hem. Där får han vara ifred. Det får han inte i Malmö. 
Jag tror han under några år kan sopa in ytterligare miljoner på reklamjobb. Sedan blir Zlatan Ibrahimovic ambassadör för alla världens barn och ungdom. 
Redan idag har han gjort en och annan investering i den branschen. Något säger mig att han brinner för just det: hjälpa utsatta barn-och de är alldeles för många idag-till ett bättre liv, sprida förhoppningar om en ljusare framtid. 
Tror jag. 
Hoppas på det. 
För det hade varit ett oslagbart drömmål.

Bengt Rippe-saltaste professorn som håller Rockbäck vid liv

Det här är Bengt Rippe. 
Han är professor i njurmedicin vid Universitetssjukhuset i Lund. Det är alltså doktor Rippe som ser till så Rockbäcks ömtåliga kropp som består av syre, kol, väte, kväve fosfor och kalium hålls vid liv. Själva grundstenarna för just ett liv. 
Dessutom viktigt då cancern plockade bort Rockbäcks högra njure i slutet av 1990-talet. Med andra ord, så kan professor Bengt Rippe vara en avgörande faktor angående Calle Rockbäcks BLOGG liv och leverne i framtiden, så det så.  (texten fortsätter efter bilden)

Förtjusningen över professorn är alltså påtaglig: han ger patienten tid. Är ytterst omsorgsfull. Provtagningen omfattande. Noggrann som Rockbäck vore en kärnreaktor. Det enda som är klurigt är blodtrycket. 
Här har det pågått en kamp i 33 år. Mången läkare har passerat revy. Slitet sitt hår i förtvivlan. Trots medicinering blir det aldrig någon riktig ordning på det. Det gäller hålla daglig koll på, ”Det galna blodtrycket”. Annars får blodtrycket spel. 
Till slut så var det det där med saltaste professorn. 
För en del år sedan slog professor Bengt Rippe fast: 
"För de allra flesta är salt ofarligt." 
Det blev naturligtvis uppmärksammat. Fattas bara. En liten stund, i alla fall. Trots det lever myten om saltets farlighet för människan kvar. 
Har du gett upp, Bengt Rippe?

Frisläppte terrormisstänkte kan tjäna miljoner

Här står jag och bollar med miljonerna. 
Bilden är mer än 30 år gammal. 
SE-bankens personal på huvudkontoret i Malmö staplade upp miljonerna åt mig i bankvalvet. Jag skulle använda bilden i ett reportage jag höll på med. 
Nu gör miljonbilden comeback som min illustration till årets presstavla: medierna var allt för snabba med publicera namn och bild på den 22-årige mannen som greps på ett asylboende som misstänkt terrorist/ terrorplaner. 
SÄPO blåste upp storyn. Papperstidningarna, webbtidningarna, TV och radio, sociala medier osv, hakade på och brände 22-åringen. 
Plötsligt släpps han. 
Helt fri. 
Fri som en fågel. 
Nu har alla skägget i brevlådan. Vrider sig i plågor. 
I morse satt SVT:s nyhetsboss, Ulf Johansson, och stammade fram sitt dåliga försvar till publiceringen. 
Inte tal om annan, än att alla-utom jag-bröt mot god publicistisk sed. För en gång skull rycktes inte jag med i den allmänna villervallan. 
Om 22-åringen nu skaffar en god advokat, finns där miljoner att hämta. Jag skulle råda honom att knyta upp Sture ”Quick” Bergwalls advokat, Thomas Olsson. 
Han är en stjärna. 
Thomas Olsson och 22-åringen som utan tvekan fått sitt liv fördärvat i Sverige, kunde sedan starta en Eriksgata genom landet och hysta in miljonbelopp som plåster i mannens öppna sår. Fast först kommer 22-åringen kunna räkna in ett skadestånd för han oskyldig satt inlåst några dagar. 
Räkna med ett kattrakande den närmaste tiden. 
Inte minst i Journalisten. 
Vår egen tidning.
För inte tala om TV-programmet, Debatt. 

Den terrormisstänkte mannen släppt

Medierna var snabbt ute med att publicera namnet (och bild) på den terrormisstänkte 22-åringen som greps på ett asylboende. 
Jag blev förvånad. 
Det finns nämligen klara pressetiska regler, när det gäller både namn-och bildpublicering. Namn på en skyldig person bör först publiceras när vederbörande döms till fängelse i minst två år. 
I fallet Lisa Holm publicerades namnet på förövaren också innan han dömdes. 
Många medier chansade helt enkelt på, att han skulle dömas till livstids fängelse, vilket han också gjordes. 
För den 22-åring som misstänktes för förberedelse till terrorbrott är läget annorlunda: statsminister Stefan Löfven gick snabbt ut och gratulerade SÄPO till gripandet. Leif GW Persson däremot hissade varningsflagg. Något var fel. Terrorforskare varnade också. 
Det var alltså fel. 
I dag släpptes han på fri fot, men hans unga liv är därmed krossat. För alltid utpekad som terrorist. IS-krigare.
Han kan nu om han vill anlita en advokat, resa runt och kräva hyfsat stort skadestånd. Jag tror inte stf ansvarig utgivare, Lena Melin, på Aftonbladet, kommer långt med sitt försvar, att det var av ett stort allmänt intresse Aftonbladet publicerade mannens namn. 
Och bild. 
Jag själv låg lågt här på bloggen. Förundrad över hur medierna körde ut mannens namn smyckade med bilder på honom, t o m fiina TV hängde på.
Medierna sköt så att säga sig själva i knäna.
Jag tror jag fortsätter med mitt trams-läs blogginlägget 21 november 2014. 
Bäst så, för mina franska nerver.

För en gång skull har Åsa Linderborg i Aftonbladet rätt, när hon skriver på webben: "Söndagen den 22 november måste vara en av de pinsammaste dagarna i svensk presshistoria." Och så trampar hon själv i klaveret: Åsa Linderborg skriver ut den nedsablade ynglingens namn plus bild. Det var just det man INTE borde göra. Hoppsan!

MFF-PSG: Mina Glödheta biljetter sprider ISkyla

Jag har fyra biljetter till CL-matchen mellan Malmö FF-PSG på onsdag i nästa vecka. Det är fyra kanonplatser på arenan. 
Jag köpte dyrgriparna till mina familjemedlemmar som tack vare årskorten alltid sitter på samma förnämliga platser under de allsvenska matcherna. 
Före fredagen den 13 november var biljetterna glödheta på marknaden. 
Efter den islamistiska mordorgien i Paris med minst 129 döda, en eventuell terrorist gripen i Sverige, fotbollsmatcher planeras ställas in under helgen i Belgien, akut terrorvarning i Bryssel, terrorister grips dagligen runt om i Europa m m, är läget plötsligt ett helt annat. 
De fyra biljetterna jag håller i min hand, sprider ISkyla (förlåt, det bara kom). Själv mår jag inte alls bra över att behövas skicka i väg min familj till arenan på onsdag. Jag känner mitt ansvar. 
Hur min familj tänker vet jag ännu inte. 
Vi ska diskuterade den uppkomna situationen i kväll. 
En sak är då säker: Zlatans återkomst till Malmö med sitt franska mästarlag blir aldrig den eufori som det var tänkt. 
Räkna med en massiv polisinsats-både synlig och osynlig. 
”Finns ingen anledning till rädsla”, svingar våra politiker. 
Vem liter på dessa pappfigurer? 
Ingen.

Stefan Löfven förvirrade flygtur över Sverige

I morse skrev jag så här i min morgon hälsning på Facebook: 
 ”Det verkar som om Sverige styrs av ett plan som framförs av en pilot som fått för mycket ”Old Fashioned ” i sig. I tornet flygledaren, Anders Ygeman, som försöker ”prata” ner ekipaget. Tyvärr har piloten slocknat.” 
Genast kommenterade min son Johan inlägget: 
”En ding ding ding ding världreferens.” 
På pricken. 
Vi Rockbäckare tänker ofta märkligt nog lika. 
Vi Rockbäckare skrattar oftast också åt samma saker. 
Filmen ”En ding ding ding ding värld” som kom i början av 1960-talet, är familjens gossars kultfilm number one. Jag kan inte räkna alla gånger vi tillsammans sett om filmen. 
Numera myser vi mest åt filmens alla makalösa galenskaper. 
Roligare film har aldrig gjorts. 
Episoden med flygplanet är som åtskilliga andra episoder i filmen oslagbar. En pilot som blir helknall efter alldeles för många drinkar, ”Old Fashioned ”. 
Och slocknar. 
Med andra ord krisläge.
Mickey Rooney och Buddy Hackett som satt i ett plan för första gången i sitt liv, får i panik ta över. En svettig trafikledare ska ”prata” ner planet. 
Det är lätt att föra över handlingen till den svenska regeringens klumpiga hantering av både flyktinginvasionen och det islamistiska terrorhotet. 
”Vi har varit naiva”, erkänner en havererad landsfader, Stefan Löfven. 
Det var Rooney och Hackett också. 
Naiva. 
De satte sig i planet tillsammans med en redan halvknall pilot. I filmen slutar det emellertid lyckligt. 
Hur det slutar med flygturen den här gången, är en helt annan historia. 
"paw rihk-titt"

Sju år efter Bettie Page död: Världens första pinuppa kläs av naken på nätet

Världens första tecknade pin-up girl, Bettie Page, är i dag högvilt på nätet. Det senaste året har det läckt ut föga smickrande bilder på Bettie. Bilder som tidigare i stort sett varit totalförbjudna i USA. 
Det rör sig inte om några rara söta oförargliga pin-up bilder som tog USA med storm i början av 1950-talet. 
Nej det handlar om porrbilder med Bettie Page. Liggande uppflängd och uthängd till allmän beskådande. 
Hur kom jag då på denna förvandling?

Den 18 december 2008 skrev jag om Bettie Page. Världens första tecknade pinuppa hade gått till de sälla jaktmarkerna, 85 år gammal. 
Frid över hennes minne. 
Bloggen var väldigt färsk på den tiden. Det var förhållandevis Internet också. De sociala medierna fanns inte. 
Det fanns alltså inte mycket bilder på Bettie att få fram. Inlägget begravdes sedan i all stillhet bland de övriga 3000-blogginläggen. 
Åren gick. 
Bettie Page som levt ett omtumlande liv med långa vistelser på mentalsjukhus m m, fick vila i frid. 
Ända tills för en tid sedan. 
Plötsligt upptäcker jag, att blogginlägget med Bettie Page från 2008 börjat få drös med besökare. 
Vad händer? 
Min nyfikenhet väcktes. 
Jag spårade orsaken. 
Bettie Page har som död person blivit hot stuff på nätet. Fast i mindre smickrande sammanhang som fått den gamle prosten att rasa från predikstolen.
Det kan tyckas osmakligt. 
Jag tycker Bettie Page är sötast så här. Det är så jag vill minnas henne:

Zlatan slog knockout på Danmark

De danska tidningarna som varit kaxiga mot Zlatan före matchen, fick som Zlatan sa till Lasse Johansson, när MFF mötte Kalmar FF i början av Zlatans karriär. Lasse hade golvats i en närkamp mot Zlatan. 
Zlatan lutade sig framåt. Tittade ner på Johansson och röt: 
”Ät din skit!" 
Det var precis vad de danska tidningarna nu fått göra, alltså äta upp sin egen skit. I dag skrivs det att Zlatan är kongen, Zlatansk ydmygelse (förnedring-tack Winnie för översättningen), Zlataniske slag samt mycket annat. 
Själ passade Zlatan på och pensionera hela Danmark. 
En elegantare formulering än att be dansken äta sin egen skit, men så är vår svenske Fantom numera en mogen man i sina bästa år. 
Själv trodde jag inte det var sant när Zlatan slog in frisparken. 
Jag försökte hinna med och studera tillslaget på bollen. Det var mer än läckert. Han drog inte till med kanonen. 
I stället lät han kanonen smeka bollen med högra fotens insida. Det blev till en märklig biljardstöt. Underbar skruv runt den danska muren. I luften ökade farten. Bollen och Zlatan hade fått ett eget gemensamt liv. 
Bollbanan vidunderlig. 
Borrade sig till slut in. En bit från det högra krysset. Parkens målstolpe känner fortfarande av vinddraget. 
Målvakten, Kasper Peter Schmeichel, chanslös. 
Sverige ledde med 2-0. 
I TV tappade nästan Sveriges mesta landslagsman, Anders Svensson, andan: ”Den bollen finns det inte en målvakt i världen som tar.” 
Så rätt så. 
Ännu ett magiskt konstverk av fotbollsvärldens Picasso. 
Danmark slagen knockout. 
Tack, Zlatan, för att du sköt oss till EM.

Säg Zlatan-det räcker

Zlatans KANON sänkte Danmark

Där har ni rubriken som varje rättrogen svensk vill se. Både på webben och i tidningarna i morgon. 
I lördagens playoff match mot Danmark lossade Zlatan Ibrahimovic kanonen i slutet av första halvlek. 
Sverige fick en frispark någon eller några meter snett till vänster utanför danska straffområdet. 
Ett alldeles utmärkt läge. 
Kunde knappast bli bättre. 
Danskarna formerade sin mur. Kim Källström ställde upp sig som det var han som skulle skjuta. Allt för att störa den danska försvarsmuren. 
Zlatan lade bollen tillrätta. 
Tog en kort sats som han brukar göra. 
Avlossade sin kanon. 
Får en perfekt träff med högerdojan. Bollen for som en projektil med 109 km i timmen. Förbi muren. På väg borra in sig i målvaktens högra kryss. 
Då gör målvakten Kasper Peter Schmeichel en monster räddning som Johan Mjällby sa i TV. Hur den danske målvakten lyckades hinna med på den kanonen är en gåta. Visserligen starka fingertoppar, men ändå. 
Det var synd. 
Mål där och Sveriges vinst hade blivit större än 2-1. 
Hur jag vet att Zlatans kanonträffar skickar i väg bollen i 109 km i timmen? 
Normalträffen på liggande boll är annars 80-90 km/tim. 
Jag fick t o m ta till bilen, när jag testade Zlatans bollhastighet. 
Jag skrev om det på bloggen den 18 mars 2009.

Piggelinrevy i Lomma

Jag tänkte i dag skriva om de japanska kamikazepiloterna. Under andra världskriget kraschade de sina plan i amerikanska krigsfartyg. Det var dåtidens form av självmordsbombare. 
Då landade i min famn som glada goda piggeliner, revygruppen Pro-vi-va i ABF:s regi. 
Ett gäng glada pensionärer i Lomma som den 28 november bjuder på en julshow i Pilängskolans aula. 
Jag blev alldeles varm till sinnet. 
I juni skrev jag på BLOGGEN om Bodil Wirèn som drog i gång gruppen-se det lilla löpet. 
Sommarkul blir alltså också julkul. 
Jag tittar på bilden här nedanför. 
Känner igen Bodil, sittande i mitten. Jag känner också igen Lisbeth Andersson, trea från höger översta raden på bilden. 
Storsonen hade Lisbeth som lärare under några år. Bättre lärare än Lisbeth fanns inte: språkligt begåvad som få samt mycket välutrustad mellan pannbenen. 
Nu återvänder hon som glad pensionär till Pilängskolan och spexar som gammal kärring. En gång i tiden spelade hon t o m barnteater tillsammans med Eva Rydberg. 
Det är bara så underbart. 
Det här kändes mycket bättre att skriva om. 
Bort med alla galna självmordsbombare. 
In med en piggelinrevy i Lomma. Det mår man fan så mycket bättre av. 
FOTNOT. Föreställningen börjar kl. 15.00 den 28 november. Biljetter för ynkliga 50 spänn kan köpas på biblioteket.

Danskjävlar: ballongen exploderade

Det höll i 65-70 minuter, sedan sjönk det svenska landslaget i fotboll samman som en exploderad ballong. Fram till dess ledde Sverige med 2-0 mot Danmark i playoff-matchen på Friends Arena. 
Det var så långt, en av bästa stunder, men ack så sällsynta, jag haft med Erik ”Shining” Hamréns landslag. 
Laget lirade friskt och frejdigt med en hög press som störde danskarna. 
Plötsligt efter 20-25 minuter spel i andra halvleken kom punkteringen: 
ballongen exploderade. 
Boysen blev soppatorsk. 
Tog slut. 
Danmark kunde göra 2-1 genom en markeringsmisstag av Martin Olsson som fram till dess visat upp sin snabbhet. Nu stod han där. 
Soppatorsk. 
Han var inte alls ensam. 
Zlatan Ibrahimovic vinkade och vinkade och ville bli utbytt. Det blev han också. 
Orken tröt. 
Han bar på en förkylning man mörkat, så det bytet har jag all förståelse för. 
Men de andra? 
De stapplade omkring som ett gäng åldringar utan rollatorer. 
Konditionen tröt. 
Visserligen tar det på krafterna och spela med en hög press. Riva sönder danskarnas försök till ordnat spel. 
Det borde professionella spelare klara av galant under 90 minuter. 
Även en sådan dynamo som Oscar Lewicki-storfin-sprang till slut mest för springandets skull. Problemet kan vara att inte alla svenska spelare får tillräckligt med matchtid i sina klubbar. Vissa lirar mer på bänken än på planen. 
Bänkspel ger absolut ingen kondition. 
Några rundor i Pildammsparken i Malmö rekommenderas inför returkampen på Parken i Köpenhamn på tisdag. 
En annan sak. 
När Zlatan lämnade uppstod ett stort tomt hål i mitten längst fram. John Guidetti var inte ens nära. Men han lär sig. Har tiden för sig. 
Till tisdag måste Zlatan ha hostat färdigt. Då jävlar ska dansken få. 
Vi har i alla fall en vinst med oss i bagaget. I knappaste laget.
Bara inte ballongen exploderar igen. 
Danskjävlar!

Dödandet i Paris-rakt ner i TV-soffan

Straxt före 23-tiden i går kväll ringde telefonen. Det var kompis Leif Georg som upphetsat beskrev 18 döda i ett terrordåd i Paris. 
Själv satt jag och slötittade på Idol, inspelat från tidigare under kvällen. 
Raskt över till CNN. 
Där satt vi medan världens hemskhet brakade in i rummet. SVT och TV4 fortsatte med sina planlagda program. Varför bröt man inte?
Jag bläddrade snabbt mellan alla mina övriga internationella nyhetskanaler. Förstenade satt vi i TV-soffan. 
Sirener tjöt. 
Folk sprang fram och tillbaka. 
Många med hjälm och laddade vapen. 
Skott smällde av. 
Var det inte också en bomb? 
Döda och skadade människor lastades in i ambulanserna. 
Dödssiffran steg dramatiskt 40-60. Förvirringen total. Europas kulturhuvudstad under attack. Vi satt mitt i helvetet som sköljde över oss mitt i natten. 
Fortfarande tuggade SVT och TV4 vidare med Madonna och meningslösa filmer. Varför bröt man inte in? 
Först ca 00.20 gick SVT ut med katastrofen. Extra Rapport. Då var det så dags. 
Först kl. 02.30 orkade vi inte längre. Ryser innan jag somnar. Tänker på Sverige haft öppna gränser alldeles för länge. Galenskap i kubik. 
Vilka är det som kommit till mitt eget land?
När jag vaknade efter några timmars orolig sömn hade dödssiffran stigit till minst 153 döda och 200 skadade, 100 tal kritiskt skadade. En svensk död. En svensk skadad. Siffrorna mycket osäkra. Kan vara mindre. Kan också vara långt fler. Militären inkallade. Undantagstillstånd. Frankrike stänger sina gränser. 
Värsta scenariot sedan Andra Världskriget. 
I kväll EM-playoff mellan Sverige-Danmark på Friends Arena i Stockholm. Matchen blir av, meddelar Svenska Fotbollförbundet. 
Independet bekräftar att IS står bakom terrorn i Paris. 
Jag tappar lusten för fotboll.

(källa:Independet)

Kraschad julhandel

Jag bestämde mig för rulla ut i den stressiga julhandeln under torsdag eftermiddag. 
För att bryta min isolerade tillvaro, valde jag alla Lundabors köptempel, NOVA. 
Där är det alltid bök och stök, både med folkhavet inne och bilhavet på den väldiga parkeringen. 
Förra året brände svenskarna 70 miljarder (rekord). 
På mest julklappar. 
70 miljarder!?
I år räknar handeln med nytt rekord. 
Jag rullade i sakta mak in i meckat med min rollator. En entré värdig Harrison Ford i Jakten på den försvunna skatten. 
Köptemplet NOVA visade sig vara tomt på folk. Vart jag mig i världen vände såg jag ingen julklappsligist. Det var en öde plats. 
Inte ens minsta julmusik strålade ut över mig och rollatorn.  
Inte ens en gran syntes till. 
Ingen jul alls!?
Den som råkade dyka upp, var mer intresserad av min rollator än julklappar. Märkligt. Möjligen var jag alldeles för tidigt ute. Ja, så var det nog.
Jag återvände hem till min isolerade tillvaro i Lomma. Satte på mig luvan och skägget. Det fick bli en test av julens näthandeln som också lär slå alla rekord i år. 
Om jag hittar hem igen, kanske det så småningom blir en rapport. 
Till dess: 
HO-HO!