Efter Oscarsgalan: Vem gör den kungliga bög filmen?

Det är som alltid inne med kungahusen. ”The King`s Speech” som handlar om den stammande brittiska kungen George VI, tog hem fyra Oscarsstatyetter. Colin Firth spelar kungen. Han fick en Oscar för bästa manliga huvudroll.
I Sverige kom det för några år sedan ut en bok om Gustav V kärleksrelation med pratkvarnen, Kurt Haijby. Advokatparet Lena Ebervall och Per E Samuelson skrev boken som verkligen drar ner byxorna till anklarna på den svenska monarken. Det är en skandalartad nedtystad historia i det kungliga gemaket. Läs den!
Boken är som klippt och skuren för att kunna bli en storfilm, regisserad av Alfredsons söner. Tydligen vågar ingen ge sig på det heta materialet. Det är övermåttan trist.
Filmmakarna i Sverige har också fullt upp med att bearbeta sitt Ingemar Bergman komplex. I dag ska ALLA göra filmer om relationsförhållanden, gärna i kombination med socialrealism. Nu har det t o m gått så långt att temat blivit en succéserie i TV4, nämligen ”Solsidan”.
”Solsidan” är ett folklustspel på Bergmans ”Scener ur ett äktenskap”. Själv är jag intill döden trött på dessa eviga IB-varianter.
Även en film om V-Gurras prassel med restaurangdirektören Kurt, är naturligtvis ett relationsförhållande, men vilken relation!
I boken finns det hur många smaskiga detaljer som helst. Mitt i det brinnande kärleksförhållandet kommer det in både kuttrasju med Göring och nazismen, en tokig överståthållare och ett högst egendomligt polisarbete m m.
Sätt för fan i gång och gör filmen.
Vem som ska spela kungen?
Claes Månsson.
Och så fick jag en kommentar från vännen Torsten Lindberg. Han föreslår Kjell Bergqvist som Kurt.
Sicken film det skulle bli!

OSCARSGALAN!

I natt är det 83:e Oscarsgalan. Jag, en filmnörd, bryr mig inte. Jag läser listan på de nominerade i de tunga klasserna:
Bästa kvinnliga biroll.
Inget namn säger mig något. Melissa Leo i ”The Fighter”. Slagskämpen, på ett ungefär. Ingen susning.
Bästa kvinnliga huvudroll.
Där känner jag till Nicole Kidman. Hon har nästan varit hemma hos Roland i Trollhättan. Filmen är ”Rabbit Hole”. Kaninhålet på svenska? Jaha.
Bästa manliga huvudroll.
Jeff Bridges och Collin Firth vet jag vilka de är. Herr Firth kan t o m sjunga Mamma Mia. De tre övriga nominerade är en svår suck. Var finns Clint Eastwood?
Bästa manliga biroll.
Jeremy Renner, låter bekant. Kanske. För övrigt. Noll.
Så där håller det på. Jag blir alldeles tom i bollen.
I kategorin bästa film är tio filmer nominerade. Det är säkert tio sevärda filmer. Jag fastnar för ”True Grit”. Cowboy.
Först stod det helt stilla. Bomb i skallen. Det var John Wayne klassikern ”De sammanbitna” från slutet av 1960-talet.
Jeff Bridges spelar alltså John Wayne. En cowboy med lapp för ögat. Jag såg filmen för mer än 40 år sedan.
Cowboyfilm.
Jag blir alldeles varm.
Mina tankar far omedelbart iväg till den tid man kände till alla som var nominerade till den där Gubben.
James Steward, Alan Ladd, Richard Widmark och Gary Cooper. Det tar aldrig slut. Tunga cowboys. Brudarna var på den tiden med som utsmyckning i krutröken. Fast just på den punkten är det klart bättre i dag. Dagens sällsynta cowboysare låter gärna damerna ta plats. Det är bra, tycker jag.
För inte tala om längtan efter en indianfilm. Vem skulle inte vilja bli skalperad 2011?
Namnen på dagens filmer ska vi inte ens tala om. Vem kommer att minnas den nominerade filmen” Inception” i framtiden? Däremot minns vi neandertalare, ”Mannen från vidderna” med ALAN LADD.
Vännen Rolf får alltid en tår i ögonvrån, när vi muffar ”The old timers”. Vi fastnar ofta i ”De red efter guld” med Randolph Scott. Rolf fixar t o m birollerna i denna klassiska västernfilm.
Bästa engelskspråkiga film. Där är den danska filmen ”Hämnden” nominerad.
Och i Holmenkollen vann Norge. Petter Northug.
Vi har i alla fall en sprudlande färsk Åsa-Nisse film.
”Wälkom to Knohult”, Hollywood.

Astmamedicinen blev till norskt skidGULL!

Dimman eller tåken på norska var gigantisk under damernas skiathlonlopp vid skid-VM i Holmenkollen. Svenskorna körde på mjuk burkvalla. Norskan Marit Bjorgen som vann i stor stil körde på Symbicort. Det är en tämligen ny supermedicin mot astma.
I Fass står det:
”Formoterolfumaratdihydrat tillhör en grupp läkemedel som kallas ”långverkande beta-agonister” eller ”luftrörsvidgare”. Det verkar genom att få musklerna i dina luftvägar att slappna av, vilket hjälper dig att andas lättare.”
Nu hör det till saken att Marit har 20 procentig lungfunktionnedsättning. Astma. Då får man OK att ta den dopingklassade medicinen.
I symbicort har man packat in väldigt mycket av den övriga astmamediciner som finns på marknaden. Det är det som gör den så effektiv.
I dimman blev medicinen till guld för Marit Bjorgen.
För min egen del kan jag inte förstå att man kan köra stenhårda skidlopp med astma. Allra minst med dimma/kyla i kombination. Borde vara rena döden.
Jag har själv astma. Fast symbicort kan jag inte ta. Biverkningar. Superläbbiga krypningar i armarna, skakningar m m. Det är en ”hård” astmamedicin. För övrigt kan jag inte ens köra skidor, så det så.
Nu något helt annat.
På söndag spelar ”Gubbarna” i Bawlers Inc på Kulturhuset i Halmstad. Det är härligt.
Jag har precis läst ut rockarna Keith Richards och Eric Claptons memoarer. De skriver om rock livet som en enda lång knark-och supresa. Fast symbicort hade de skrattat åt.
Det är skillnad på doping och doping.
Legendrockarna Bawlers Inc i Halmstad går på knaperstekt fläsk. Lennart som lirar bas är nämligen en fena vid spisen.
-Fläsk är väl inte dopingklassat, frågar Lennart mig.
-Jag ska kolla med OS-generalen Jacques Rogge, svarar jag.
Säker kan ingen vara.
Nej, nu andas vi ut, eller hur Marit Bjorgen?

Håller Gaddaffi, Gaddafi, Khadaffi, Kadaffi eller Kladaffi, på att bli blind?

Kärt barn har många namn, heter det som bekant. Nu vet vi också att en galen gubbstrutt har många namn. I världspressen råder en total oenighet om hur diktatorns namn ska stavas.
Jag kör hela rasket, men det var inte det jag skulle skriva om.
Nej, det var Gaddaffi, Gaddafi, Khadaffi, Kadaffi eller Kladaffi, 68 år, märkliga glasögon som han hade på sig vid det famösa TV-framträdandet.
Brillorna lämnar mig ingen ro. De påminde mig först om ett par svetsglasögon. Där stod han i ett par goggles och lovade skjuta sitt eget folk åt helvetet. Då gör människan det också.
Stridsflygplan mot demonstranterna. En moské sköts i bitar efter en missilattack. Legosoldater pepprar det mesta som rör sig i Tripoli.
Galenskap i kubik av en man som håller på att förlora synen.
Dessa glasögon kan du inte köpa hos en vanlig optiker. Jag tror nämligen att ”Den galna diktatorn” har gula fläcken. Det är en mycket allvarlig åldersrelaterad sjukdom som i allt för många fall leder till blindhet.
Min gamla mor lider av gula fläcken. Ögonkliniken i Lund har genom åren utrustat henne med diverse hemska brillor. I det här blogg inlägget testar vi några hiskeliga exemplar. För min egen del drabbades jag av yrsel.

I ett tidigt skede fick även min mor börja med en typ av glasögon som påminner om diktatorns. Fast de första paren var ett par speciella solglasögon.
Det är en punkt i näthinnan, en del av synfältet där man ser skarpast som blir angripet. Det kallas för gula fläcken.
Jag vet naturligtvis inte hur det är ställt med Gaddaffi, Gaddafi, Khadaffi, Kadaffi eller Kladaffi. Men de galna brillorna kan mycket väl vara ett tecken på att han åkt på gula fläcken.
Det rör sig i alla fall inte om skottsäkert glas.
Fast, vem fan vet.


Läs mer om upproret i Libyen:
DN HÄR!
Svenska Dagbladet HÄR!
Sydsvenskan HÄR!
Expressen HÄR!

Sverige slog Norge. Firar med chokladbullar!

Segern i norrmännens häxkittel-FIRAS MED CHOKLADBULLAR!
Marcus Hellner Guld. Emil Jönsson brons.
Emil var den gladaste bronsmedaljör jag någonsin sett.
Hur firar ni nu den här framgången, frågade TV-reportern.
Emils glädjetårar flödade som en yster vårbäck på Hardangervidda.
-Det blir väl chokladbullar.
Så talar en riktig idrottsman.
Heller utklassade dessutom norrmannen Northug.
Grattis, grabbar.
Hoppas chokladbullarna smakade.
Och att det blir fler chokladbullar under VM i norrmännens hjärta, Holmenkollen.
Jag tror jag får köpa hem några bullar.

Böckernas Rolls Royce kommer aldrig på bokrean

I Torsby, Värmland, kunde man gå på bokrea på Konsum. Nej, bokrean är inte som förr i tiden.
Jag tog mig en tur till Bokia på Burlövs Center utanför Malmö.
-Har ni några inkunabler, frågade jag expediten, i ett försök att lyfta fram årets bokrea.
-Ink..., vad sa du, svarade Frida med tom blick.
Jag förstår henne. Och så gav jag Frida en snabbutbildning i inkunabler, böckernas Rolls Royce. 
I början av 1990-talet fick jag reda på vad en inkunabel var för något. En dag stormade en lärd kamrat in i min bostad. I en liten låda, väl inbäddad i rött sammet, lyfte han med vita handskar upp en liten bok.
-Det är en inkunabel. Boken kostar en halv miljon kronor, sa han och lät mig låna de vita handskarna.
-Inkunabel, svarade jag och fick lika tom blick som Frida på Bokia. (texten fortsätter efter bilden)
Det visade sig att min kamrat i all hemlighet samlade på dessa unika böcker från tiden, och bara då, 1450-1501. I dag vet jag att det är en otroligt fin och svindyr hobby. Bankvalvet nästa, för det här är inga böcker man låter stå och samla damm i en vanlig bokhylla med böcker från Bra Böckers bokklubb under1970-80-talet.
Inkunablerna har i allt för många fall gått en trist slakt till mötes. Många av dessa klenoder har sidor av guld och otroligt vackra handsnidade ornament. 
Därför har det i alla tider förekommit att böckerna slaktats. Sidorna säljs sedan styckevis för stora pengar.
En inkunabel på ett par hundra sidor kan snabbt bli till enorma belopp. Bara Gutenbergs bibel går i sin helhet på flera hundra miljoner kronor. Ni kan själv tänka er vad en slakt av denna raritet skulle ge: sprängd plånbok.
FOTNOT: Det är jag som lagt in en inkunabel i vinjettbilden.

Lommarestaurangen Olivera´s bäst i Sverige!

Nu går skam på torra land.
Gourmetkrogen Olivera´s i Lomma ligger i topp på Livebookings krogbarometer. Först på 3:dje plats kommer den berömda gourmetkrogen, Wedholms Fisk i Stockholm. Jo, det var där som kungen bjöd hela familjen på middag när man firade Madeleines 26-års dag.
-Ja, det är helt fantastiskt. Det är våra kunder som röstat fram oss, säger en lycklig Åsa som driver krogen tillsammans med maken Andrée.
I går firade paret för övrigt sin sjunde bröllopsdag. Bättre än så här kan det inte bli.
När krogen öppnade våren 2009, hade jag mina dubier. Lommaborna föredrar mest korv med mos. Hur skulle detta sluta? Olivolja på korven? Nu vet vi.
SUCCÉ!
Inte nog med denna formidabla framgång.
På fredag tar man ett fräckt grepp. Olivera´s i Lomma blir Sveriges första krog med After Work med BARNPASSNING!
-Ja, vi blir först ut. Idén har vi fått från Brasilien. Där är det inget ovanligt alls. Vi ordnar med barnpassning i våra konferenslokaler i källaren. Det blir filmen Toy Story för den som vill. I det lilla rummet blir det sagostund, målarböcker och leksaker, fortsätter Åsa.
Jodå, det är redan fullbokat. Personalen plockas från en förskola i Lomma.
SUCCÉ, igen.
Och äktenskapet mellan dig och Andrèe håller?
-Jadå, kärleken spirar bland grytorna, slutar Åsa och fnittrar.
Bloggen lyfter på hatten.
Mellan varven känns det bra att ha fel.

Både glädje och sorg-så gick det sedan

Linda i Lomma är gladare i dag än vanligt. För en tid sedan skrev om Linda. Hon ville efter sin lungtransplantation återvända till sin gamla arbetsplats psykavdelningen på Malmös slutna fängelse.
Hennes transplantationsläkare i Lund var inte direkt glada över det. Arbetet som sjuksköterska på Malmös slutna fängelse, psykavdelning, ansågs för riskfyllt.
Läkarna inspekterade arbetsmiljön.
-Det blev klartecken. Jag får börja arbeta 50 procent på anstalten igen. Visst är jag glad över beskedet, säger hon till mig.
Grattis Linda, säger jag.
Mindre glad är Tony. Det var hans fiskebåt som sprängdes i Lomma hamn. Polisen misstänker mordbrand och utreder. Det värsta tänkbara har nu inträffat. Fiskeskutan är skrot. Den gick inte att rädda. Kaputt. Slut.
-Verkligen trist. Jag får nu köpa en ny fiskebåt. I alla fall en bättre begagnad. Det är inget roligt alls, säger han till mig.
Förbannat trist, Tony, säger jag. Men Tony är som Linda. Ni vet det där med kattens alla liv. Det är alltid värdefullt att ha fler liv än kissen.
På Lomma kommuns hemsida skriver man i dag:
”Statistiska Centralbyrån har nu presenterat de definitiva befolkningssiffrorna för år 2010. Antalet invånare i Lomma kommun uppgick till 21 559 vid det senaste årsskiftet. Detta innebär en befolkningsökning med 494 personer. Lomma är därmed den 3:e snabbast växande kommunen i landet. Sett över en 5-års period är Lomma den kommun som har vuxit allra mest relativt sett.”
Efter ett sådant trevligt besked, är det på sin plats med en liten hälsning från Maria Montazami:

Härmed döper vi dig till-SVARTA MALIN!

Tänk hur det kan bli. Jag har blivit förälskad i en dödskalle. Äkta vara. Ingen plastskit. Människoskalle. 2500 år gammal är den också. Från forntiden, i skarven bronsåldern/järnåldern.
”Kärleken är så förunderligt stark,
kuvas av intet i världen.”
Skriver Nils Ferlin med poetens klingande ord.
Ni som har följt min arkeologiska journalistik om fyndet i Malmö Museums monter, vet också att människoskallen är namnlös.
Det är den inte längre. Tacka Skånska Dagbladet reportern Marianne Pernbro (se vinjettbilden) för det. Hon besökte forskningsstationen (mitt hem) i lördags.
Uppdraget är att skriva om min arkeologiska journalistik. Och presentera Gubben Rockbäck för Skånskans läsekrets. Därför får man ta på sig rakvatten.
Jag hade under en längre tid grunnat över ett slagkraftig arbetsnamn på dödskallen. När jag vaknade i lördags morse sa det PLING i min egen skalle:
SVARTA MALIN!
Det fanns vissa fördelar med namnförslaget. Ingen vet om människoskallen som grävdes fram i Lommas mulliga mylla för över 50 år sedan, är en man eller kvinna.
Sjörövarkaptenen Svarta Malin som Povel Ramel skapade åt Martin Ljung i musikalen ”Funny Boy”, något år innan skallen upptäcktes i Lomma, var en Malin i en manskropp (Ljung).
Hänger ni med?
Jag testade förslaget på Marianne Pernbro, från tidningen med djupa rötter i den skånska myllan.
-Jättebra. Kör på det, Calle, svarade Marianne utan att blinka.
Därför har Skånska Dagbladet plötsligt fått en viktig hällristning i detta både märkliga och mystiska kranium från 500 f kr.
Svårare än så var det alltså inte.
I bland hjälper det med rakvatten.



Skånska Dagbladet om den unika människoskallen.
Och Gubben Rockbäck.
HÄR!

Konsten att gömma FARFAR!

Det finns väl få ting i denna världen som går upp mot att bygga kojor av dammiga filtar, kuddar, bärhinkar, sunkiga handdukar, bolster, fasters nylonstrumpor m m, eller tälta under matsalsbordet.
När farfar var liten, för snart 100 år sedan, fanns det inget bättre.
-UNGAR, nu får ni sluta, skrek vuxenvärlden. Fasters nylonstrumpor, nä vet ni vad...
Ungen växte upp och en dag var han farfar. Efter tålmodigt väntande började barnbarnen ramla in. Skrik och kolik, spyor, kiss och bajs och pyssel och hålögda föräldrar.
Farfar blev själv alldeles yr i huvudet. Det fick bli en konjagare för att stilla de franska nerverna.
En dag hade barnbarnen fått tänder. Visserligen var det små nötter men nu stundade helt andra tider för farfar.
-Gömma farfar, löd stridsropet så nötterna skallrade.
Farfar som för länge sedan har fått ställa in Let`s Dance i sovrummet, blev plötsligt hetare än alla tusen dockor, bilar, trumpeter, dockskåp, piratsvärd och lego bitar.
Snart insåg farfar att det var lönlöst att streta emot attacken. Leken virvlade i gång i ett fasligt tempo.
Under stor möda gömdes farfar under barnböcker, små bilar, bolster, lego bitar, dockor trumpeter, Rorybilar, stora schaktmaskiner, dammiga filtar, piratsvärd, sunkiga handdukar, bärhinkar, fasters strumpbyxor med andningshål, bollar, täcken som luktade baby m m.
Allting går igen.
Fast kul är det.

Björn löste gåtan med människoskallen i Lomma

Här är mannen som löste gåtan med det upphittade kraniet av en människa i Lomma för över 50 år sedan.
I dag är Björn E Berglund 75 år, professor emeritus, internationell auktoritet som vetenskapsman/klimatforskare och ledamot i Kungl. Vetenskapsakademien.
Den 5 mars 1959 grävdes kraniet upp vid Höje å på Prästbergs gårds ägor i Lomma. Blekingesonen Björn E Berglund är då 23 år gammal och i början på en lysande forskarkarriär på Kvartärgeologiska institutionen i Lund.
Björn E Berglund får sitt livs första, och skulle det visa sig, enda uppdrag av den här typen: att göra en pollenanalys av kranieinnehållet som påträffats i Lomma.
Björn griper tag i uppgiften med ungdomlig entusiasm. Det var bara till att gräva ut innehållet och lägga jord-och lerkakorna under luppen.
Här nedanför kan du se vad han fann:
I mitt eget sökande efter överlevare som var med på den här tiden, hade jag tur. Björn E Berglund är i allra högsta grad verksam. Alla de andra som var med på den här tiden, verkar ha vandrat vidare till de sälla jaktmarkerna.
-Ja, så är det nog. Visst minns jag det här. Även om tiden suddat ut mycket, säger han till mig. Och fortsätter:
-Det var ett mycket ovanlig fynd. Från början trodde man det rörde sig om ett brott. Ja, säker kan ingen vara om det verkligen förhåller sig på det viset. Tyvärr hade vi inte kommit igång med kol 14-metoden ännu.
Björn E Berglunds lyckades spåra ett 20-tal olika pollenarter i kranieinnehållet. Detta i kombination av jordlagren som laborator och Björns chef , Tage Nilsson, genomförde, fastslog man att skallen var från 500 år f kr, alltså i skarven mellan bronsåldern/järnåldern.
Lommas äldsta invånare är alltså 2500 år gammal. Jag bad Björn E Berglund att översätta till svenska vad han fann i dödskallen för över 50 år sedan.
Han var inte nödbädd. Det blev en mäktig bukett. Fast tall-och granfröna flög ner från Småland. De fanns inte i den skånska floran under forntiden, avrundar Berglund det märkliga uppdraget 2011.
Tänk ändå vad mycket spännande det finns i en människas huvud.
Både malört och spenat...
ÖVRIGT: Kungl. Vetenskapsakademien delar ut Nobelprisen i fysik, kemi och Ekonomipriset till Alfred Nobels minne. Ett speciellt tack till Björn E Berglund som med stor vänlighet ställde upp.

Karl Frisk töcker om Åsa-Nisse!

"Wälkom till Knohult” stod det, och de kändes gott. Det väckte många minnen till liv.
De e Åsa-Nisse jag talar om. Och Klabbarparn och Eulalia med sina syrliga karameller.
Sjökvisten och fröken Britta vet en ju också vilka dom e, men där var också fölk som jag ente kände te. Så tänkte jag där jag satt nersjonken i biografstolen.
Jag heter Karl Frisk och kommer från ett annat härad som satt där å kände mig ”wälkom” till en värld som lika gärna kunde va min.
Det som jag såg där på filmduken kände jag igen. Jajamänsan. Ja, det e ju andra saker som jag vatt me om, men åt de hållet, om man säjer så.
Som när vi skulle fira gabon, Ja grannen alltså. Han hade fyllt 60 år och vi gav honom ett sånt här bungyjump i present!
Vi byggde ett torn på 58 meter över bäcken där hemma."
"Ett parti gamla cykelslangar kom vi över som vi band ihop och fäste runt fötterna på honom. När vi puttade ut honom och såg cykelslangarna ringla ut kom vi på att vi glömt å mäta hur mycket som behövdes. Men när han klöv vattenytan där nere i bäckafåran förstod vi att det skulle räcka. Och det blev min själ över också!
Ja, såna minnen kom te mej där jag satt. Å de e Åsa-Nisses förtjänst.
Gack och se Åsa-Nisse!
Om änte annat så väcker de minnen till liv och sätter igång fantasin.
De får ble 4 stekpannor i betyg!
Eder Karl Frisk"

Här fann man Lommas äldsta invånare-2500 år gammal!

Alldeles intill motorvägen från Göteborg till Malmö i Lomma kommun, påträffades den välbevarade människoskallen. Ett kranium som numera vilar ut i en monter på Malmö Museum.
Tisdagen den 3 mars 1959 grävdes brofästet över Höje å till den nya motorvägen. I ett torvlager på 1,5 meters djup, fick man plötsligt upp en dödsskalle utan underkäke.
Fyndet polisanmäldes och intendent Lekholm ryckte ut:
TUT-TUT!
Vad var detta?
Mord?
Genast startades, efter dåtida förhållande, en grundlig undersökning.
Snart började 1:ste polisintendent Lekholm ana ugglor i jordlagren. Kraniet hade påträffats i det orörda nedre delen av lager 3 med s k phragmitestorv. Några andra skelettdelar kunde inte intendent Lekholm hitta.
Nu vidtog en form av kriminalteknisk utredning, forensic files modell 1959. Laborator Tage Nilsson och fil lic Björn Berglund från Kvartärgeologiska institutionen i Lund kallades in. Nilsson uppgift blev att syna jordlagren. Berglund gröpte ur kranieinnehållet för pollenanalys. Han fann spår av både bok, alm, lind, hassel m m. Det var helt enkelt en ekblandskog modell 500 f kr födelse. En nog så märklig upptäckt.
Polisintendent Lekholm sammanfattade resultatet i utredningen som Malmö Museum skickat till mig:
”På grund av att inga andra ben av denna forntidsmänniska fanns i närheten, är fyndet i viss mån en mystifikation. Skallen kan givetvis ha svallats till platsen av åvattnet, och vara ett vittnesbörd om en drunkningsolycka, men det kan också vara det enda bevarade spåret av ett brott eller kanske rentav ett människooffer.”
Efter viss vånda, kan tänkas, fastställdes människoskallen vara från bronsålderns slut eller järnålderns början. Den ska då vara ca 2500 år gammal.
I dag 2011 borde man kanske kunna få fram långt mycket mer, om det mystiska fyndet för över 50 år sedan i Lomma. Ett fynd som för övrigt upptäcktes några dagar efter att Sune Larsson från Oxberg vunnit Vasaloppet på tiden 5,13,28.
Andra sidan är det nog jag som är fördärvad, efter att ha sett alldeles för mycket på Forensic files i TV4 Fakta.
Fast. Vem vet?
En gåta kvarstår att lösa.
Man vet inte om det är en man eller kvinna.
FOTNOT: Vinjettbilden är ett montage callreockback.blogspot.com. Däremot är dödsskallen äkta vara, alltså kraniet man grävde upp.