Valborgsbrasan i Lomma: Våren kramas om av TUSENSKÖNA!

Finns det något vackrare än ett hav med tusensköna? Nej, knappast. I Lomma har denna lilla söta blomma för vana att blomma rikligt. Nu är den på gång som inramning åt Valborgsbrasan i Lomma. 

Brasan på Valborgsplatsen ser egentligen inte mycket ut för världen. Mer en hög med pinnar.

Visst var dessa brasor som eldar på sången som hälsar våren välkommen, större när vi var små? 

Andra sidan kanske vi var för små som gjorde brasorna så mycket större. 

Jag blir inte klok på det här. 

Det får allt vara som det är. 

Här har du länken till all tänkbar information om Valborgsfirandet i Lomma och Bjärred. Allt du behöver göra är att picka på den.

Trevlig Valborg.

 

 

Våren i Lomma: Tulpanen som gick vilse

 Mitt bland hortensians grönskande bladverk, slog det plötsligt ut en tulpan. En märklig företeelse, minst sagt. Våren kom med lördagen. Vårsolen gassade. Det blev livat värre i grönskan. Då slår en ensam tulpan till. Dansar och niger. Äntligen vår i Täppan. En tulpan som gått vilse. 

”Kära lilla vän. Var kommer du ifrån?” 

”Jag kommer från en ensam lök som en hök råkade tappa.” 

”Ser man på. Du har lyckats spränga dig upp, mitt bland hortensians grönskande bladverk. Det var inte dåligt. Rätt unikt faktiskt.” 

”Ja, jag är stark i vårsolens glans.” 

”Välkommen då. Även om det blir ett kort besök.” 

”Ja, mina kompisar brukar bunka samman sig. Nu ska jag passa på och sola mig lite.” 

”Gör du det. Själv ska jag se MFF-AIK.” 

”Borde bli vinst idag.” 

Oj, en tulpan som är fotbollsintresserad. Världen är allt bra märklig. (Ja, vad säger man till en tulpan?)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Inbjudan: Lommas riksdagskvinna Emma vill plogga med mig

 

Det hör inte till vanligheten, man får en inbjudan från en riksdagsledamot. I mitt fall från riksdagskvinnan, Emma Ahlström Köster(M). 

Det kändes nästan som i ungdomen. Damernas på Club 54 i Malmö. Dessutom är Emma med charmiga 37 år, en arbetsmyra av sällan skådat slag. Nu var det inte någon dans på rosor som gällde. I stället skräpjakt i diken och överallt. Plogga och bli en miljöhjälte. 

Emma är på god väg med sina säckar fyllda med skräp-se vinjettbilden här ovanför. 

Senast jag plockade skräp var i november 2013. Danska valaffischer!? (texten fortsätter efter bilden)

Lommabon Benny håller upp Helsingörs borgmästare, Benedikte Kiær(K), som flöt i land på Lomma Beach. Ett något annorlunda och överraskande skräp, än vad politikern Emma Ahlström Köster hittills plockat upp. 

Givetvis är Emma leading lady på hemsidan, Plogga, på Facebook. Hon ser helst att alla boende i kommunen ger sig ut och blir miljöhjältar. 

Gärna också genom ploggning. 

En motionsform där man kombinerar jogging med skräpplockning. 

Själv har hon lämnat in en riksdagsmotion om sänkt moms för musikskolorna. Sedan 2018 driver Emma Ahlström Köster musikutbildning under namnet Takt & Ton. Arbetsmyra var ordet för dagen.

Här nedanför är Emma i full aktion med att plogga. En inte nog så viktig insats, för en renare miljö. 

Själv tackar jag för inbjudan. 

Håller mig i bakgrunden. 

Vi tar dansen en annan gång, Emma.

 

Två miljoner kronor! Skattepengar folkomröstningen i Lomma kommun kan komma kosta

 

Två miljoner kommunala skattepengar! 

Visst är det sura pengar. 

Ärendet är sedan den 14 mars klubbat och bestämt i kommunfullmäktige. 

Kört med andra ord, men ändå. 

Folkomröstningen den 9 juni gäller: beslutet att bygga gymnasieskola och kommunhus i Lomma. Den andra om förskoleklasser.  

Privata aktörer lyckades samla in ett par tusen namn i protest. Det räckte för att kommunen tvingas organisera en folkomröstning. 

Det märkliga är att det gamla kommunhuset ligger i spillror, när Lommaborna går till valurnorna. 

Demokrati kan bli dyrt. Kan kosta oss skattebetalare två miljoner kronor. Det hade nog ingen räknat med. Jag ställde frågan till kommunalrådet, Robert Wenglén(M). Fick ett fylligt svar:

”Hej Calle! De direkta kostnaderna för att genomföra folkomröstningen är beräknade till 760.000 kr. Därutöver har vi indirekta kostnader (politikerarvoden för att debattera och besluta i ärendena, samt tjänstemannasidan för att bereda ärenden, ta fram information till allmänheten och genomföra ett antal öppet hus i frågan). De senare uppskattas uppgå till minst lika mycket som de direkta kostnaderna. Så sammanlagt 1,5-2 miljoner kronor av våra skattemedel.”

 

Således ett klart besked. Inget någon jublar över precis. Pengar jag gärna sett gått till äldreomsorgen. 

Surt, sa räven.

 

Pengar jag gärna sett gått till äldreomsorgen. Surt, sa räven.

Rolf spikade samman Lommas kommunhus-Robert river hela rasket

 

Tog en tur ut i den vassa vårsolen. Lite frisk luft kan aldrig skada. Stannade till vid rivningen av Lommas kommunhus. Det ska som vi vet, byggas ett nytt fint kommunhus samt en gymnasieskola. 

När jag stirrar in i gapade hål i byggnaden, dyker plötsligt Rolf,76, upp och stannar till. Pekar mot byggnaden som snart kommer falla samman och säger. 

”Här har jag slagit in tusentals spik. Har jobbat som snickare och var med och byggde huset i början av 1960-talet. Det gick åt många spik, vill jag lova. Det blev ett bra och gediget bygge. Nu rivs det. Tycker det är synd. Hade fungerat utmärkt och renoverat det,” berättar Rolf för mig. 

Ser man på. 

Rolf spikade samman Lommas kommunhus en gång i tiden. Nu river kommunhövdingen, Robert Wenglén(M), det. Robert Wenglén stod för några år sedan och pekade ut stridsfrågan kommunhuset för mig. Det har nu lett fram till en folkomröstning den 9 juni. 

Herre min Gud, då finns det enbart smulor kvar av stridsfrågan. Rolfs otaliga spikar som han med möda bankat in med hammare, är ett minne blott.  

Känns som folkomröstningen går samma väg.

 

Känns som folkomröstningen går samma väg.

Var glad i ålderdomen-liten betraktelse från Lomma

 

Den här kolteckningen gjorde jag som tackkort 1986. Jag hade fyllt 40 år. 

Fest, glam och tjo. 

Nu snart 38 år senare, har jag lyckats med konststycket bli nästan dubbelt så gammal. 

”Var glad. Du lever,” tänker jag. 

I vissa fall mot alla odds, men ändå. Du lever, så var glad och tacksam över det. 

Ser jag mig omkring, blir jag knappast glad. Det senaste året, i åldersspannet 50-75-år, är det allt för många vänner som lämnat jordelivet. 

Det känns tungt, minst sagt. 

Vänliga och trevliga medmänniskor som plötsligt inte finns kvar. Vissa träffade jag ofta på väg ner mot Centrumtorget i Lomma. Vi luftade våra tankar om livet i allmänhet. Alltid behagliga möten. 

Nu borta. 

Andra byttes sladder med på torget. 

Nu är de också borta. 

Det är inget vara glad över. 

Tvärtom.

Döden kom så plötsligt. 

Därför ska man vara extra glad över att man får leva. Visst, ålderdomen är bökig. 

Syn, hörsel, minnet, och mycket annat, checkar sakta ut. Medicinskåpet växer lavinartat. Du blir stamkund på Vårdcentralen och det stora sjukhuset. Vet inte riktigt, om du ska ta till dig sjukvårdspersonalen med läkarkåren i spetsen som dina nya vänner. Det kan i alla fall bli spännande och omtumlande möten. 

Du undrar över varför röntgenpersonalen ofta är tvära människor. Du måste också vara vaksam vid inläggning på en avdelning. 

Får du rätt medicinering? 

Det kan vara lite si och så med det. 

Faktiskt. 

En gång blev jag erbjuden en spruta. 

Nej tack, jag har inte diabetes. 

Fel patient. 

Det var nära, så visst är det spännande att bli gammal. Det är sådant felbeslut man blir glad över hinna stoppa. Om man har förståndet i behåll, vill säga. 

 Påven Franciskus, 87 år, har sagt att ålderdomen i sig är en välsignelse som Gud skänkt. Den lär oss, att vårt liv är avsett gå bortom dödens övergång till evigt liv. 

Fan tro't, sa Relling.

 

Slutfas Lomma: Putin överkörd av en ost och en katt

 

Nej populär bland mina bloggläsare är han inte. Tack och lov för det. 

Vladimir Putins krig i Ukraina, har dödat närmare 50 000 civila i landet. 

Hundratals barn. 

Förfärliga siffror. 

Vi får gå tillbaka till Adolf Hitler, för finna något liknande i Europa. 

Nej, poppis är han definitivt inte. 

Skönt är väl det. 

Överkörd av både en ost och en katt. 

I måndags skrev jag om katten Messi som bet Lennart. En något sorglustig historia som gick hem. Det lockade hundratals och åter hundratals läsare in på bloggen. 

Även storyn om prästosten några dagar senare, blev ett dragplåster in på min blogg. Besökarna kom från Facebook, Google och när och fjärran. 

Många trevliga kommentarer. 

Så slog jag till med Finlands president, Alexander Stubb, som i Aktuellt läste lusen av den ryska tsaren Putin. Det blev ingen succé. 

Endast något hundratal orkade med Putin på min blogg. Slagen alltså av en ost och en katt. 

Jag börjar åter tro på livet. 

Tack för det.