Bakom kulisserna: Sjukhustvätt

 Jag har inga förutsättningar fara ner till Ukraina. Skriva glödheta rapporter om ryssarnas krig i landet. Jag har inte ens ork kvar för slå ihjäl en mygga. 

För inte tala om rota fram om socialdemokraterna i Lomma har något krut kvar. Just för skjuta sönder moderaternas långgående planer på ett nytt kommunalhus och gymnasieskola. Den heta potatisen i byn.  

I stället får jag skriva om sådant som det aldrig någonsin skrivs om, nämligen sjukhustvätt. Det är inte så enkelt som man kan tro hålla hygienen under någorlunda kontroll på ett sjukhus. Det vet alla som vaknat upp efter en omfattande operation. Först får man suga på en fruktpinne för dämpa den olidliga törsten som morfindropp bjuder på. 

Snart nog dyker torklappen fram. 

En sköterska torkar försiktigt ditt arma ansikte. Torklappen blir snabbt din käresta vän i nöden. 

Någon dag senare får du liggande i sängen borsta dina tänder. Det brukar bli som det blir med den borstningen. Tandkrämen är i alla fall god. 

En rondskål med ljummet vatten balanseras nedanför hakan. Tvättlappens hemvist. 

Nu torkar du dig själv i ansiktet. 

Med lappen. 

Går väl så där. 

Nästa steg blir sitta darrande på sängkanten med ett handfat ljummet vatten på det lilla sängbord. 

I centrum tvättlappen. 

Du är i alla fall på gång. 

Sjukhustvätt i all sin linda. 

Du som aldrig varit med om det, fick plötsligt något att tänka på. Tänk på det när du hemma står och sjunger i duschen.

 

Kraften i Rockbäck sinar-varken hjärtat eller armbandsuret tickar rätt

 

Ni som följer bloggens öden och äventyr, har kunnat konstatera en punktering av nya öden och äventyr. Ingen produktion alls på Calle Rockbäcks Blogg. 

Det råder en stillsam tystnad. Mitt lilla hjärta fungerar inte riktigt som det ska fungera, när allt ska fungerar fullt ut. Normalt med andra ord. 

Orken finns inte längre. 

Kraften sinar. 

Är vansinnigt trött. 

Från och till svår yrsel.

Då är det lätt man tappar lusten. 

Det har jag nu. 

Tappat lusten. 

Den 5 september ska hjärtat startas om. Kallas för pre-OP på Hjärtavdelningen, Skånes universitetssjukhus i Lund. Det blir 16 gången på 15 år. 

Senast var den 8 juli i år. 

Efter några dagar tickade åter mitt hjärta fel. Mitt armbandsur tickade inte alls. 

Sprängdes av behandlingen. 

Visarna fladdrade som yra höns i urtavlan. 

Glädjande är i alla fall, att en fan av bloggen tillverkar böcker med både bilder och text från Calle Rockbäcks Blogg. De dimper ner med jämna mellanrum i brevlådan. 

Helt otroligt.

Min egen historia på pränt. 

Jag blir rörd till tårar av omtanken. 

Bra är det också. 

Jag skickade över en blomma som tack. Så visst finns det ljusa stunder i allt mörker.

Lev väl, vänner.

 

Lommas nya skrytbygge-förväxlas med det dystra häktet i New York

 

Den översta bilden är en visualisering av hur Lommas tänka kommunhus och gymnasieskola ska se ut i framtiden. Ingen färgglad explosion precis. Några dystra brunaktiga stenhögar. Det går hålla sig för skratt. 

Byggnaden under Lommas tänkta skrytbygge för minst en halv miljard riksdaler är Metropolitan Correctional Center i New York. Numera ett världsberömt häkte efter miljardären, Jeffrey Epstein, begick självmord där. 

Hans musa, Ghislaine Maxwell, satt-sitter-också där. Dömdes till 20-års fängelse för ha konspirerat med Jeffrey Epstein för sexuellt utnyttjande av minderåriga. Utredningar pågår fortfarande. 

Ingen färgglad byggnad precis. Ser faktiskt lika dystert ut som Lommas tänkta skrytbygge med kommunhus och gymnasieskola. 

Tanken slog mig. 

Jag har tillbringat några dagar med våra duktiga fotbollsdamer, VM i friidrott och vilat mitt lilla sargade hjärta. Är man sportnörd, så är man en sportnörd. Då slog mig plötsligt den här kopplingen med herr Dysterkvist trista hus. 

Vi vänder på bilden. 

Det går lika så bra det. 

I byn jublar sossarna som är emot bygget. 

Moderaterna som är för. 

Gnisslar tänderna.

Snacka om lika som bär.

 

Terrorhotnivån höjdes! I veckan fick Lommaborna polisens trygghetsmätning i brevlådan

 

Det är tid för den årliga trygghetsmätningen. Mitt bland terrorhoten, Gott Folk. 

I veckan har 82 800 personer mellan 16 och 85 år, boende i polisregion Syd, fått brev från polisen och sin kommun. Slumpmässigt utvalda invånare har chans att berätta om sina upplevelser och påverka polisens och kommunens kommande arbete. 

Här ingår också ett antal okänt utvalda i Lomma kommun. En bekant till mig bosatt i Lomma fick ett gediget paket med frågor. Vid första anblicken påminde de fem svarslapparna med kompakta frågor om självdeklarationerna vi brottades med 1970. 

Här ska min själ inte missas någonting. Slumpen har också medfört att samma vecka som polisens utskick till hushållen, höjs terrorhotnivån från 3 till 4. 

Blixt och dunder. 

Vete tusan om det var så mycket roligare med pandemin.

 

På tal om David Ritschard som föll samman i Allsång på Skansen-Tommy Cooper dog verkligen på scenen

 

Den engelska komikern Tommy Cooper dog verkligen på scenen, mitt i ett av sina scennummer. Det inträffade vid ett framträdande i London 1984. 

Plötsligt faller humoristen Cooper samman. Knall fall och död i en hjärtinfarkt. 

På allvar. 

Inget kul alls. (texten fortsätter efter bilden)

Kom och tänka på min favoritkomiker Tommy Cooper, när jag såg dramat med Ritschard i TV. Programledaren, Pernilla Wahlgren, drog igång allsången med, Jag hade en gång en båt, tillsammans med David Ritschard. 

Plötsligt faller människan samman. 

Avtuppad. 

Inget roligt läge för Pernilla som trots allt lyckas ro det hela i land. Countryartisten fick bäras ut på bår. Det var då jag kom och tänka på Tommy Cooper som dog på scenen. 

Fruktansvärt. 

Det var andra gången av två möjliga TV-framträdande jag såg David Ritschard kollapsa. Första gången var i Jills Veranda. ”Tack och förlåt,” skriver han själv idag på Instagram. Illustrerar det med Karl XIIs likfärd. 

Humor har cowboyen ändå. 

Nästa TV-framträdande med David blir extra spännande, sanna mina ord.

 

Ska Lommabarnen rädda brottarklubben Envig? Grönskan bjuder på flygande mara

 

En gång i tiden var brottningsklubb Envig en stor sak i Lomma och Sverige. Klubben tog fram många fina brottare. Det störste var Lars-Erik Skiöld(1952-2017) som brottades för klubben under 1970-talet. Han krönte sin lysande karriär med ett OS-brons i Moskva 1980. 

Det var då det. (texten fortsätter efter bilden)

Jag följde många fina matcher i klubblokalen, nere vid Strandvägen 120. Sedan kom japansk kampsport och slog ut flertalet klassiska skånska brottarklubbar. 

Nu har till och med grönskan kopplat en flygande mara på Lommaklubben. 

Se vinjett bilden.

Det ser inte kul ut alls. Kunde inte någon klippa fram skylten? Kanske till och med putsa upp den. 

Nu ska emellertid Lommabarnen rädda den klassiska klubben Envig. Kallelse har gått ut till samtliga hushåll. Det är bra. Brottningsträning är en alldeles utmärkt syssla för barn. Synd bara att man inte nämner var klubblokalen ligger. 

Många unga familjer med barn är nyinflyttade. De har i regel ingen aning om alls, att det finns en brottningsklubb i byn. Något amatörmässigt, må jag då säga.

Skärpning!

 

 

Utsiktspost Lomma: När världen inte blev riktigt klok

 

Sitter här i min trygghet i Lomma och upplever saker upp och ner. Ingen ordning på världen längre. Ta turistparadiset Rhodos i den grekiska övärlden som exempel. Hit vallfärdar över en miljon turister årligen. 

Då kommer larmet. 

Från turistmyndigheterna: 

”Kom inte hit. Ni brinner upp!” 

Hettan och bränderna livshotande. 

Turister portas. 

Har väl aldrig hört på maken. 

Vän av ordning och reda väljer man då åka på semester till den svenska fjällvärlden. Hög och ren luft. Inte minsta avgas i strupen. 

Till det kristallklara fjällvattnet. Kallt, rent och gott. Har lapat det många gånger i mitt oändligt spännande liv. Ilar i tänderna. Då kommer larmet från Kebnekaise Fjällstation: 

”Kom inte hit. Fjället och allt drabbats av magsjuka. Folk sitter och skiter över allt.” 

 Som om inte det var nog: vinterkräksjukan mitt i sommaren. Ja, ska man få det någonstans, så får det väl bli i fjällvärlden. Har väl aldrig hört på maken(2). 

Väljer du turista i någon annan plats i Sverige, ta med egen roddbåt. Regnet dränker nämligen Sverige denna sommar. Fast Lomma har trots allt klarat sig bra, med lite över 100 mm. Allt är så grönt och fint. Ute skiner solen med ett och annat skyfall mitt i allt. 

Så varför klaga? 

I Rhodos hade man brunnit upp. I svenska fjällen skitit ihjäl sig. Nej, världen är inte riktigt klok.

 

Min mormor: Sömmerskan som kunde allt

 

Det här är AnnaWestin, 17 år gammal. Hon har varit hos fotografen Fagerlund på Nygatan 37 i Gefle. Gävle stavades så på den tiden. 

Året är 1899.

Anna utbildade sig till en rasande skicklig sömmerska i Gefle. Återvände hem till sin lilla by, Rocknö, som låg fem mil bort i skogen. 

Hemma utvecklades Anna till en tusenkonstnär: sydde alla kläder till byns grovhuggna män och kvinnor, klädde brudar, sjöng (underbar röst) och spelade diverse instrument, förlöste barn, botade sjuka m m. 

Resten är också en historia om giftermål, änka 1910 med två små barn, omgift, två små barn till (min mamma 1920). Fyra små munnar som måste mättas. 

Livet stenhårt. 

Några sociala skyddsnät fanns inte. 

Morfar Axel slet för brödfödan i skogen som efterfrågad skogshuggare. Mormor Anna fick dra ett tungt lass med nål och tråd. Jodå, det var min mormor som sydde kläder åt ICA-Stig, när han var barn, så det så. 

Min mormor var en riktig mormor, men även en kraftfull järnlady som hela byn Rocknö i norra Uppland, lutade sig mot. I sin krafts dagar sydde hon alltså kläderna till folket i byn, förlöste barn och höll öppen rådgivning dygnet runt. Inget var omöjligt för denna unika kvinna. 

Hon såg lösningar i allt. 

När jag var en liten gosse med öronsprång, stekte hon rödlök och stoppade in i mitt onda öra. Rågmjölsgröt var bra att linda in trilskande knän med eller stoppa in i ena armhålan, för en annan åkomma osv osv. 

Det hjälpte. 

Folk blev friska. 

Den stekta rödlöken knäckte tex mitt öronsprång. 

Alltid. 

Märkligt var det. 

Mormor dog 93 år gammal 1975. 

Saknaden gigantisk. 

Hon var min extra-allt-mamma. 

Bilden här nedanför mormor med morfar Axel som dog på självaste julaftonen 1943. Honom fick jag aldrig träffa, men lär ha varit gudomligt snäll.

Suck.

Så kan livet också vara.

 

Calle Rockbäcks blogg vilar sig i form

 

På grund av sjukdom, blir det inget bloggande på en tid. 

Ha förtröstan. 

Vilar mig i form.

Calle Rockbäck

Lomma tester: Ryggbiff med kappa-köttresan på nätet

 

Jag är väl ingen större kund på nätet. Näthandeln finns där. Numera större än någonsin. 

Pandemin blev olycka för många drabbade. Däremot lycka för näthandeln. Folk behövde inte ge sig och trängas i butiker med smittade personer. 

Själv beställde jag vid något tidigare tillfälle ett paket med fyra par kalsonger från Kina. 

Den 1000-mila resan tog tid. 

När kalsongpaketet äntligen dök upp innehöll det ett par kalingar. Dessutom för små för en Lommagump. (texten fortsätter efter bilden)

Så kan det alltså gå. 

Nu blev testet en köttlåda från ett företag i Solna. Det blev ingen Kinaresa. 

Det gick snabbt. 

Ryggbiff med kappa och lite andra godsaker levererades till vår dörr. 

Biff med kappa.

Heller saken är biff. 

Ryggbiff med kappa. Rätt klädsel med tanke på regnsommaren. För lådan som kallas för, Prova på, gav jag 1034 kronor för lite över fyra kg kött. 

Dyrt? 

Ja, men ska vara kanonkött. 

Ekologiskt.

Ja, ni begriper själva.

Bara svenska kor och grisar har.

Vi får väl se, hur det är med den saken. 

Kalsongerna som skulle vara fyra par, men krympte under resans gång till ett par för 122 kronor. 

Dessutom för små. 

Inte mycket billigare. 

Dessutom låg kappan inbäddad med en fransyska. Och mer därtill. 

Så det så.

Roligare med kött än för små kalsonger.

Visst är det så.

 

 

Koranbränning: Lomma listar böckerna som får världens folk se rött

 

Maos lilla röda som den också kallas för, köpte jag för några yen i Peking. I en trång gränd stod en Kinaman. På ett skrangligt bord en stapel med den store Rorsmannens tankar och citat. Den store Rorsmannen. 

Det var så Mao Tse Tung kallades för. 

Boken är liten. 

Fyller knappt upp din ficka. 

Under kulturrevolutionen-1960 talet-trycktes boken upp i miljarder exemplar. Kallades också för den mest tryckta boken efter Bibeln. 

I början av 1970-talet var det en liten klick svenskar som älskade boken. En ännu större klick hatade den in till döden. Såg verkligen rött. 

Men elda upp den? 

Nej. (texten fortsätter efter bilden)

 Nazisterna brände upp judiska böcker. Berömda bokbål 1933. Däremot har Hitlers bok, Mein Kampf, klarat sig. Den mest hatade boken någonsin har överlevt. Trots en överväldigande majoritet av jordens befolkning såg rött. 

Har till och med fått nya anhängare. Säljs i dag för över 500 riksdaler. 

Inga bränder här inte. (texten fortsätter efter bilden)

 

Däremot har några idioter bränt upp Koranen. Vilket är på väg skapa en världskonflikt. 

Maos lilla röda och Mein Kampf har däremot överlevt. Nu har någon också sökt få bränna en bibel. Någon jävla ordning får det allt vara. 

Lomma listar böcker som får världens folk se rött. Inga böcker får någonsin brännas upp. 

Rör inte vår bibel. 

Då ser jag rött. 

Basta!