Benny i Lomma klipper till våren

 

På bilden ser det ut som vårsolen kammar Bennys hår. Försöker till och med få till en bena. Närmare än så kan i alla fall inte Benny komma vårsolens glans. 

Jag blev trött in till döden på de ständiga krigsrapporterna som maldes fram i TV. 

Jag fick nog. 

En stund i alla fall. 

Bestämde mig för ge mig ut och hitta våren. 

Lufta mig. 

Solen fanns där. 

Skarp som ett knivblad som den är så här års. Ingen vind men kylan bet sig envist kvar i skinnet. 

Och där, mina vänner, stod självaste våren i form av grannen Benny. 

”Ansar buskarna, så de får lite vårkänslor” sa Benny och visst skrattade vi till. 

Svårare än så var det alltså inte finna våren den 28 februari i Lomma. 

Glöm inte. 

Våren. 

Benny var namnet. 

Svårare än så var det inte. 

Fast var tog den vägen nu?

 

Så dog Ryssland som turistland

 

Världens sämsta PR-man sitter i Kreml. 

Innan Vladimir Putin bestämde sig för invadera Ukraina, besökte tiotals miljoner turister årligen Ryssland. 

Populäraste turistmålen är Moskva, S:t Petersburg och badorter vid Svarta havet. Transsibiriska järnvägen lockar också många turister. 

Jag har själv haft en dröm få göra denna unika tågresa. Tills en kylslagen afton i Novosibirsk. 

In på mitt hotell vacklade tre urlakade danskar. De hade valt ta ett stopp i den väldiga Sibiriska staden. 

”Måste få sova,” fick de ur sig. 

Babusjkan som skötte deras vagn koleldade dygnet runt, så vagnen i det närmaste kokade. 

Gick inte att sova i hettan. 

Där och då dog min dröm om en storslagen tågresa i tio dagar. Nu har gubbarna i Kreml släckt många andras drömmar. Vem i hela världen vill åka till Ryssland idag? 

Ingen vettig människa. 

Putin ”dödar” sitt land. 

Snacka om usel PR-man för sitt eget land. Jag ser bara ond bråd död när jag blundar. 

Missiler skjuts in i bostadshus. 

Ukraina med stor rysktalande befolkning är på flykt. Det är helt ofattbart. 

Ryssland är annars ett storslaget land med en fantastisk natur och kultur. 

Nu. 

Ingenting. 

Turista blir en gravkista.

 

Försök till Lomma analys: Imiterar Putin tsar Nikolaj 1?

 

Jag följer naturligtvis utvecklingen av Putins krig mot Ukraina, så gott det går:TV, radio, tidningar, tidskrifter, wiki och sociala medier. 

Jag kan inte påstå att jag blir klokare. 

Snarare tvärtom. 

Har emellertid fastnat för Nikolaj 1(1796-1855). Han var inte bara tsar av Ryssland utan även kung av Polen och storfurste av Finland. 

Irriterade sig över den franska revolutionens paroll: frihet, jämlikhet och broderskap. 

Nikolaj kom att inta fientlig inställning mot alla frihetsrörelser. Framstod också som konservatismens förkämpe i Europa. Gillade dessutom piska sina undersåtar med en knutpiska, gjord av en tjurpenis. 

Något måste göras för få ordning och reda på torpet. Uppdraget gav han till sin utbildningsminister, Sergey Uvarov som i sin tur skapade triaden. 

Själva räddningslinan för fäderneslandets styrka och storhet. Spjutspets ortodoxi, autokrati och folk. 

Ortodoxin betyder på ett ungefär, underkastelse under Gud samt den politiska makten. 

Autokratin i sin tur självhärskaren är Guds företrädare på jorden. Folket fogliga undersåtar till en tsar. 

Det tredje och sista ledet folk. 

Den ryska nationen är en folklig gemenskap. Förenad av en gränslös tillgivenhet mot kyrkan och mot tsaren som den yttersta garanten för dess välstånd (citerar Fokus). 

Komplicerat. 

Visst, men läser man texten noga framgår det med all tydlighet att Putin imiterar tsar Nikolaj 1. 

Är det så? 

Då ryser jag av förskräckelse. 

Jag försöker i alla fall förstå vad som pågår där ute. 

Det gick väl så där.

 

Putins dårskap-fick vi inte nog med pandemin?

 

Utan tvekan befinner vi oss i en ding, ding, ding, ding värld. Ni som var med för 60 år sedan minns säkert filmen. En komplett galen historia med ingen ordning och reda alls. Fast vansinnigt rolig. 

Idag är inget kul precis. 

Bara filmens titel stämmer med världsläget. 

I filmen samlades dåtiden stjärnor till komiker. I dagens verklighet finns inget att skratta åt. Ryske presidenten Putin går in för krossa demokratin Ukraina. 

Det är bara så sorgligt. 

Precis som världen inte fått nog med pandemin. Under två år har den plågat oss. Nu när vaccinet börjat knäcka skiten, dyker Putin upp med missiler, bomber, granater och annat otyg. Det är som en ond dröm. 

Människan släpper lös vilddjuret över oskyldiga medborgare i Ukraina. 

Till och med viftat med kärnvapen. Visserligen i förtäckta ordalag, men ändå. 

Det är något alldeles ofattbart. 

Min lilla hjärna hänger inte med. 

Någon måste stoppa idioten. 

Jag säger som Kalle Anka: 

”KVACK, KVACK”

FOTNOT. Funderar vila bloggen en stund. Känns meningslöst.

 

Amerikanska bombplan över Småland. ”Ingen anledning till oro,” säger Försvarsmakten

 

Ingen anledning till oro. 

Lätt att säga, men ändå. 

Vem känner inte oro över amerikanska bombplan ovanför lingonröda tuvor och på villande mo. Där furuskogen susar. Susilull och susiulo. 

När vi nu också vet att Putin tryckt på krigsknappen. Invasionen av Ukraina är ett faktum. 

Så tyder jag det och så tyder också den amerikanske presidenten, Joe Biden, den ryska aktionen. 

Några dagar innan sveper två B-52, amerikanska bombplan, in över Småland. Planen eskorterades av svenska Jas-plan. Flera övningar är att vänta under resten av februari. 

”Det finns ingen koppling till Ukraina. Det är en planerad övning sedan länge,” säger Jonas Olsson på försvarets pressavdelning i ett uttalande. 

Lugnar mig föga. 

I stället nynnar jag vidare på Flickorna i Småland: 

”Där kan du se dem en och en. Och stundom två och två. På lingonröda tuvor komma dansande på tå.” 

Vart är världen på väg, frågar jag mig åter. 

FOTNOT: vinjettbilden är från Försvarsmakten.

 

Efterlysning: Lommadansbana på drift-stal någon golvet?

 

Vem kan ha nytta av en dansbana hemma i vardagsrummet? Knappast någon. 

Bostadsrättsföreningen, Skrattmåsen i Lomma, har i vilket fall som helst blivit av med sin dansbana. 

Här har jubileumsfiranden genom åren dansats både in och ut. Klackarna i taket.

Föreningen har arrangerat väldigt trevliga tillställningar. Dansbanan har medlemmarna monterat samman själv. Mellan danserna har dansgolvet förvarats bakom sopkärlen i miljörummet. (texten fortsätter efter bilden)

Nu är där tomt bakom kärlen. 

Dansbanan borta. 

Antingen har någon helt enkelt snott härligheten, lånat för dra en schottis eller så har rubbet åkt ut med sopbilen. 

Vem vet? 

Trist är det. 

En får aldrig vara glad. 

Det var en boende i föreningen som upptäckte svinnet. Lade omedelbart ut en efterlysning på föreningen Skrattmåsens hemsida på Facebook.

Bra gjort.

Hoppas vår dansbana kommer till rätta. Trist vore det annars. Fram till dess får vi dra en hambo på köksmattan. 

Vet någon något? 

Hör av er.

En dansbana kan inte bara gå upp i rök.

 

 

Lomma analyserar (ostar?): Rörigt-världen en tombola

 

Krig eller inte. 

Invasion Ukraina. 

Eller inte. 

Alla veckans dagar duger för invasion. För några dagar sedan svarade SVT:s korrespondent, Bert Sundström, på plats i Kiev kort och gott: ”På tisdag.” 

Frankrikes Macron har lagt sig i täten. Pratade senast i telefon med Putin i två timmar. 

”Hej Putin. Hur mår familjen?” 

”Inga problem Mackan. 

Har du fått i dig någon ost idag?” 

"Ja, finsk blåmögelost.” 

Där blev det hack i skivan. 

Finsk blåmögelost? 

Putin tappade tråden. 

Inte så konstigt. 

Han har nämligen fått en egen Putin-osten i Finland. Lär sälja som smör. 

Det är ingen blåmögelost. Bara en sådan sak kan utlösa ett krig. Putin är snarstucken. 

Spolar man hans finska ost, ligger man utan tvekan risigt till, Jodå, osten finns. Lär vara gott på grovt ryskt bröd. I Finland-se bilden här nedanför. 

Gratis Finland till det olympiska guldet. Slog Ryssland i finalen med 2-1. 

Själv har jag åkt på en övermedicinering. Yr i skallen, trött och känner mig skakig. Min ryske hjärtläkare är inkallad. Så vem vet? 

Rörigt var ordet. 

Vi snurrar alla i tombolan. 

Tappa för fan inte taget. 

 

Mina personliga minnen från OS i Kina

 

Jag har bevakat olympiaden på mitt lilla vis. 

Från tv-soffan i Lomma. 

Första parkett. 

Säkert har det blivit över 100 timmar med både glädje och sorg. Otaliga kaffemuggar. 

Det har varit ett evigt pusslande med tider och kanaler: från femman till nian och streama Discovery Plus. 

Aldrig någon ro. 

Ett evigt stressande under två olympiaveckor. (texten fortsätter efter bilden)

Till mina blogginlägg har jag helst velat använda egna bilder, skjutna från TV-soffan med mobilen. 

Kvalitén blivit därefter. 

Min bästa bild trots det, ser ni här ovanför. Den svenska skippern, Anna Hasselborg, lägger den sista stenen mellan ben och kvastskaft. Otroligt nog blir den perfekt. Trots att hennes huvud verkar hänga i luften.

Trångt om saligheten. 

Brons till damerna i curling. 

Men så är också Anna småbarnsmamma och världsstjärna i sitt gebit. (texten fortsätter efter bilden)

Ett sorgebarn har varit Frida Karlsson. Bilden här ovanför efter en av krascherna säger allt. Det gjorde ont och ta bilden från TV-soffan. 

En svensk skidstjärna som skulle ge den norska superstjärnan, Therese Johaug, en oförglömlig match. 

Ni vet hur det gick. 

Åt helvete. 

Vi alla led med Fridas kollaps. 

Därför känns det extra skönt med Nils van der Poel. Skridskostjärnan som tog guld i både 5000 som 10 000 meter. Jag fick med både honom och den svenska flaggan.

Mobilen i toppform.

Lök på laxen, kallas det också för. 

Tack för mig. 

FOTNOT. Det är vännen Bodillan som skapat vinjettbilden av mig. Tack för den.

 

 

 

Bloggen avslöjar: Inte bara Putin-ryske utrikesministern har egen fansida på Facebook

 

Mannen på bilden är Sergej Lavrov. Fyller 72 år i nästa månad. Du ser honom nästan lika ofta som Putin i våra nyhetsprogram. Inte konstigt alls. 

Sergej Lavrov är rysk utrikesminister sedan 2004. Väl bevandrad med det ryska ”problembarnet” Ukraina. Politisk tungviktare. Varit med i svängarna sedan 1970-talet. Överlevt diverse utrensningar. Är på så vis en garant för att dagens Ryssland inte tappat oket från tiden som Sovjetunionen. Påminner på sitt vis lite om före detta kommunistiska partiets generalsekreterare, Leonid Brezjnev. 

Samma stoneface. 

För det mesta allvarlig. 

Inga onödiga leende. 

Blicken ett stålbad från den Sibiriska tundran.

Ingen kramgo nallebjörn, precis.

Den som vill ägna sig åt kremlologi, har ett lysande studieobjekt i Sergej Lavrov. 

Nu har jag av en händelse upptäckt, att den ryske utrikesministern har en egen fansida på Facebook. Det visar sig att det har även Putin.

We love, heter den.

Vart är världen på väg?

 

Detta blogginlägg är från den 17 februari 2022. Dagen efteråt (18.2.22) toppar norska, Verdens Gang, med något som verkar bekant. Läser VG bloggen?

 

Ber om ursäkt: Jag sov när Sandra säkrade sjunde OS-guldet

Jag vet inte hur det gick till. Min närmarkering av OS i Kina fick sig en törn. 

När Sandra Näslund överlägset i morse vann sitt guld i skicross sov jag. 

Jag måste be om ursäkt, Sandra. 

Det var aldrig meningen. 

Ögonlocken for igen som två dammluckor. 

Visst kan jag under dagen se ditt guldrace i repris, men det är inte alls samma sak som se en sportslig upplevelse direkt. Sport är färskvara. Ska helst upplevas direkt. Bildas snabbt mossa över härligheten. 

Vem minns för övrigt att Agnes Knochenhauer ingick i det svenska damlaget i curling som tog OS-guld 2018? Hon kan även vara på väg mot ett nytt guld 2022. 

Inte nog med allt detta. 

Min morgontidning, Sydsvenskan, levererade trasiga nyheter i morse. 

Heja Sandra! 

Du håller i alla fall samman.

Rena stålkvinnan.

Klart bättre än papper.

Frid över nejden.

 

 

Morgonstund har guld i mund-Elvira sköt hem OS-GULD!

 

Vilken morgon det blev. Gubben i TV-soffan fick guldfrossa redan till morgonkaffet. 

Finns knappt många sporter som kan mäta sig spänningsmässigt med skidskytte. 

Suverän TV-sport. 

Speciellt när det vankas världsmästerskap eller olympiader. Då kan skidskyttet äga en elektrisk kraft som skickar betraktaren till salighetens nivå. 

Halleluja, brödrar och systrar. 

Skidskyttedamerna med Linn Persson, Mona Brorsson, Hanna och Elvira Öberg, vann OS-guld i stafetten. Snacka om att morgonstund har guld i mund. 

Bättre än så kan det knappast bli. 

Efter en viss dramatik blev det sedan också ett silver i sprintstafetten genom Maja Dahlqvist och Jonna Sundling. Trodde faktiskt Jonna skulle fixa det. Gick upp i ledningen inför spurten. Tyskan Carl-fint namn-blev emellertid överraskande för svår. Carl-fint namn-vann med en ovanligt stor skidspets före Jonna. 

Inte nog med det. 

I natt satt jag uppe som en annan nattuggla. Såg Jesper Tjäder knipa bronset i freeskiherrarnas slopestylefinal. 

Det var en bra start på det som komma skulle. Morgonstund med guld i mund med Elvira Öberg på slutsträckan. 

I eftermiddag blir det hockey. 

Sverige-Kanada i kvarten. 

Sedan får jag nog skaffa mig lite ny Lommaluft.

 

Min test tvärdog-Nils van der Poels fakirprogram för OS-guld

 

Det här är ett unikt träningsdokument som kan laddas ner helt gratis. Ett par hundra tusen har redan gjort det. Skridskofantomen, Nils van der Poel, hade kunnat bli rik på kuppen. 

Trollhättebon med två OS-guld i skridsko bryr sig inte. I stället var det den nederländske konkurrenten Patrick Roest som fick det först dokumentet av Nils personligen. 

Flott må jag då säga. 

Så jag gjorde som alla andra drömmande medborgare. Laddade ner dokumentet. 

Såg mig själv stå överst på pallen vid nästa vinter-OS i Milano Cortina 2026. Det var i Cortina som Sigge Ericsson tog sitt OS-guld på 10 000 meter för 66 år sedan. 

Ni förstår själva. 

Hur tjusigt hade inte det varit? 

Andra sidan är det samma år som jag fyller mäktiga 80 år. Snacka om ge sig ut på hal is. 

Om inte annat kunde jag genast konstatera efter den första genomläsningen av Poels 62-sidiga träningsdokument, att jag fick blankis i ögonen. 

Vem fan vill bli fakir när man drar sin sista suck här i livet? Inte jag, i alla fall. 

Nu väntar jag på alla yngre krafter som laddat ner Poels fakirprogram. Det kan bli trångt med svenskar på prispallen om fyra år. 

Om inte annat så blir det i alla fall trångt om saligheten bland alla fakirer på Kiviks Marknad. 

Den klassiska fakiren, Kjell Swing, hade blivit förvånad. FOTNOT. Det är jag som lagt in en fartbild av Nils van der Poel i vinjetten.

 

Får Frida Karlsson köra tremilen? Norska skidstjärnan kollapsade-får åka hem

 

Efter kollapsat i målfållan får nu Ingrid Landmark Tandrevold åka hem. Till Verdens Gang säger hon: 

”Hjertet mitt er knust(krossat)." 

De norska läkarna sätter stopp efter söndagens OS-jaktstart i skidskytte. Den norska skidstjärnan kollapsade och fick bäras ut. 

Det blev för mycket. 

Hennes hälsa prioriteras före vidare OS-deltagande. Hon har tidigare haft hjärtflimmer. 

Jag kommer genast tänka på vår egen Frida Karlsson som kollapsat efter målgång i sina samtliga tre lopp i OS. Helt borta från den här världen. 

”Efter tre kollapser tror jag inte jag hade ställt mig på start i en tremil. Frida borde åka hem,” säger också Therese Johaug. 

Det är naturligtvis inget uttalande som Frida Karlsson kan ställa upp på. Hon är helt på det klara med att köra söndagens 30 km. 

Helt galet, naturligtvis. 

Johaug har helt rätt. 

Frida Karlsson borde få åka hem och vila upp sig. Varför tiger den svenska landslagsläkaren? 

Orkar vi tittare med fler otäcka scener med Frida Karlsson? Nej, bespara oss från det. 

I stafetten klappade hon samman efter endast 5 km. Hur ska det då sluta efter 30 km på söndag? 

Bevara mig väl. 

Bilder vi inte vill se igen. 

FOTNOT: Ha en bra dag på Alla Hjärtans Dag. Var rädd om er.

 

Nötknäckning Lomma: Ukraina styrs av en clown-inte blir världen gladare för det

 

Ukrainas president sedan några år tillbaka heter, Volodymyr Zelenskyj, och är 44 år gammal. När han valdes var han en populär skådespelare och komiker. 

På Facebook har han själv kallat sig för clown. Den politiska erfarenheten lika med noll(0). Det låter minst av allt betryggande. 

Någon större roll på scenen som utspelas vid landets gräns med över 100 000 taggade ryska soldater har inte clownen. En krigsuppladdning som borde fått clownen tappa masken och ryta till. 

I stället handlar det om Putin, Lavrov, Nato, EU, Biden och tusen röster till som Sveriges utrikesminister, Ann Linde. Glöm för tusan inte bort Carl Bildt. 

Norska statsministern stoppade i alla fall munskyddet i innerfickan. 

Ena dagen är invasionen nära. Nästa dag är den inte aktuell alls. Ryssarna menar att det är amerikanarna som vill invadera Ukraina. 

Diplomater far som skottspolar. 

Kors och tvärs genom världen. 

Clownen, däremot, tiger still i sin cirkuskupol i Kiev. 

Världens vapenfabriker vädrar morgonluft. Aktiekursen rusar i höjden. 

Schimpanser på Guinea lär ut nötknäckning till yngre generationer, skriver Aftonbladet. 

Därför misslyckades jag med min nötknäckning hemma i Lomma som har ca 175 mil till landets huvudstad, Kiev. 

175 mil!

Så nära kan alltså kriget komma oss. 

Då är en clown inte mycket hålla i handen, sanna mina ord.

Tid för världen bli normal.

Ändå mullrar det i fjärran.

 

Två OS-guld: Tar sagan Nils van der Poel slut nu?

 

Det kanske inte blir mer än så här. Ett sagospel i fem akter som Strindbergs Lycko-Pers resa. 

Avrundade Nils van der Poel sin sagoresa med att vinna 10 000 m? Ta hem sitt andra OS-guld och krossa världsrekordet. Mycket talar för det. 

Alla sagor slutar lyckligt, så även den här. Kan inte bli så mycket bättre. 

Egentligen ska det inte gå. 

Nils van der Poel kommer från den gamla brottarstaden Trollhättan-minns tungviktaren Bertil Antonsson mfl. Där finns inga förutsättningar fostra en skridskotalang. 

Det enda staden har att erbjuda är en inomhushall för bandyspel. Det räckte tydligen för en supertalang och träningsfantom som Nils van der Poel. 

Tala om saga. 

Trollhättans kommun hängde inte alls med i svängarna. Här nedanför skylten på deras webbsida några timmar efter Nils van der Poel blivit stadens guldgosse. 

Tomt var ordet.

Inte ens en bild.

Fel var också ett annat ord. 

I Thailand hängde emellertid bloggens äventyrare, Rolle af Trollhättan, på med kompis Lasse. 

Repris på reprisen. 

En GT. 

Visst är det kul vinna OS-guld. Och Elvira Öberg som fyllde på med en silvermedalj i skidskytte. 

JIPPI!

 

Ingvar Oldsberg död-mitt personliga minne av honom

 Ingvar Oldsberg, 76 år, har gått till de sälla jaktmarkerna. 

Jag lärde känna honom för över 50 år sedan. Då imiterande han Arne Thorén. Lämnade en rykande färsk dagsrapport från en telefonhytt i New York. 

Oslagbart. 

Glömmer det aldrig. 

Sök jobb på TV, löd rådet. 

Det gjorde han. 

Resten är TV-historia. 

En annan gång plockade han med sig en engelsk telefonhytt hem. Sant eller falskt? 

Skulle han själv säga. 

Vila i frid, Ingvar.

Tack för många goa skratt.

 

Jag gillar inte vad jag ser. Leker Frida Karlsson med döden?

 

Jag gillar inte vad jag ser. 

En 21-årig ung skidåkerska som verkar leka med döden. Frida Karlssons avsvimmad. En total kollaps efter målgång som kräver läkarvård. 

Borta från denna värld. 

Jag är ingen läkare. Kan bara skriva vad jag ser utspelas framför mina TV-ögon. 

En ung kvinna som tagit ut sig över maxgränsen. Tömt sin späda kropp till trasdocka. 

Gång efter annan. 

Kommer tänka på plötslig död inom idrotten. Vilket förekommer. 

”Det är så hemskt. Jag har sett det flera gånger. Jag vet att hon repar sig. En vanlig människa känner en spärr, men hon gör inte det,” säger Fridas mamma, Mia Karlsson, till TT efter sett sin dotter kollapsat efter målgången på 10 km. 

”En vanlig människa känner en spärr, men hon gör inte det,”, säger alltså hennes mamma med oro i rösten. 

Jag förstår hennes oro mer än väl.

Frida äger inte spärren mellan liv och död, kan bli slutsatsen. Visst, det är inget ovanlig att deltagarna i sportens värld ligger utslagna efter kommit i mål. Ligger utslängda som brädlappar. Det har jag sett hundratals gånger. Hämtar sig emellertid relativt snabbt. 

Frida Karlsson däremot kräver läkarvård. Det är något helt annat. 

Efter skiathlon minns hon inte ens intervjun, eller vad hon svarade på reporterns frågor. 

Borta. 

Trots hon står där framför våra ögon.

Den omskakande bilden till vänster här nedanför. 

Den andra bilden till höger efter målgången i damernas 10 km. Avsvimmad Frida. 

Fick tas om hand av landslagsläkaren Jan Wall. 

Jag gillar inte vad jag ser. 

Någon jävla måtta får det allt vara, även inom sportens värld.

 

Rockbäcks analys: När allt gick åt pipan-visst minns vi helvetet covid-19

 

En sådan här förtjusande dag då restriktionerna hävs, får en gentleman från Lomma klä sig fint. 

Åter kan vi åldringar få leva våra liv fullt ut. 

Svea kan krama Gösta. 

Hulda krama Knut-Helge.

Ingen riskerar längre krama respiratorerna. Det vill säga om du är vaccinerad mot covid-19. 

Skyll dig själv annars. 

Äldreboendena i landet vädras ut, så det vackra folket åter kan andas frisk luft. 

Seniorerna är vaccinerade så vaccinet sprutar ut ur våra öron. Vem kunde tro det för ett år sedan? 

För inte säga två år sedan. 

Då fasan började gripa tag i oss. 

Först väldigt försiktigt. 

Nästan osynligt. 

Endast eldades på av Folkhälsomyndighetens dagliga presskonferenser. Där trädde snart en ny hjälte fram, Anders Tegnell. 

Statsepidemiolog. 

Minns ni hur svårt vi hade komma ihåg ordet. 

Statsepidemiolog. 

Vi kunde alltid skylla på sviktande minne. Även belevade journalister trasslade sig i bästa fall i mesta fall mummel-mummel igenom ordet vid presskonferenserna. 

Statsepidemiolog. 

Tog tid innan vi lärde oss minnas och uttala Tegnells fina titel. 

Är det någon som idag minns vaccinsamordnaren Richard Bergström? Den grabben var 54 år när han lagom till midsommar 2020 trädde ut i offentligheten. Richard klev rakt in i ett inferno med ett vaccin som ännu inte fanns.

Där rök hans midsommar. 

Apotekaren Bergström hade ingen lätt uppgift, så åldrades han också tio år på en kvart. Det var honom vi dängde fram och tillbaka som en trasdocka. 

Statsminister Stefan Löfven stod stum. Tog rygg på Folkhälsomyndigheten. 

På äldreboendena runt om i landet dog åldringarna som flugor. Stefan ville också helst gömma sig bakom Richard. 

Sedan stramades restriktionerna åt. Krogarna skrek i dödskamp. Folk fick sitta hemma och supa. 

Nu är det över. 

Från och med idag är vi fria. 

Kosläpp. 

Jag tager mitt pick och pack och går. 

För övrigt. 

Är det någon som sett till Richard Bergström den senaste tiden?

 

Efter OS-bragden: ”Res er upp tjejer. Ni vann!”

Förlåt, jag kunde inte låta bli. Ett försök till en travestering på DN:s klassiska löpsedel från 1963. 

Boxningsmästaren, Ingemar Johansson, gick sin sista fight mot engelsmannen, Brian London. 

Blev nedslagen i sista ronden. 

Räddades av gong-gongen. 

Vann matchen ändå. 

”Vakna Ingo. Du vann!”, fick DN till det. 

Nu var det så i OS-sprinten att Jonna Sundling var helt överlägsen. Vann OS-guldet utan behöva räddas av gong-gongen. Maja Dahlqvist följde upp med ta silvermedaljen. 

I målgången föll de i varandras armar. 

Glädjen oerhörd. 

Även i de svenska TV-sofforna, vill jag lova. 

Tacka för det. 

Sveriges första dubbelseger på ett vinter-OS sedan Sarajevo 1984. 

Ja, det var en fröjd att skåda. 

En makalös uppvisning. 

Minns med en viss dysterhet Ingos tack och adjö från boxningsringen för snart 60 år sedan. Minns också för alltid hur Jonna såg ut i målfållan. 

Dubbla par solglasögon, tejpad i ansiktet samt en maffig tubsocka dragen över huvudet som skydd mot 18 minusgrader. Det är också en sann bild av en hjältinna. 

Den bilden mår man också gott av.

 

 

Guld till frukost-Sara Hector tog OS-guld i storslalom

 

Det var med nöd och näppe man hann ut ur duschen. Kaffet på plats. 

Då körde Sara Hector hem guldet i storslalom. Snacka om OS-guld till frukost. 

Senast vi tog hem ett OS-guld i grenen var för 30 år sedan. Pernilla Wiberg, mitt Herrskap. 

Och nu Sara. 

Efter racet så hon: 

”Jag har varit jättenervös hela veckan, men nu är jag glad”. 

Själv laddar jag om för damernas skidskytte. Tid för syskonen Öberg göra en Hector. 

Mycket nu. 

Jag får nog ta en kopp kaffe till. 

Sverige kan vara på väg få guldfrossa. 

Heja!

FOTNOT: Nej, någon guldfrossa blev det inte i dag. Syskonen Öberg som skulle stå för frossan, sköt bort sig. 

 

Nils van der Poel, tog OS-GULD-firades med gin i Thailand

Det var först efter lagt på några rökare på slutet som skrinnaren, Nils van der Poel, säkrade guldmedaljen på 5000 meter. 

Det är 34 år sedan Sverige senast tog ett olympiskt guld i skrinning. Trollhättesonen, Nils van der Poels, seger var efterlängtad. Givetvis firades det i Trollhättan som inte är direkt bortskämda med olympiska guldmedaljer. 

Inte nog med det. 

I Thailand satt bloggens egen äventyrare, Rolla af Trollhättan, i glada vänners lag. 

Segerjublet därifrån hördes till Lomma via WhatsApp. 

Glasen klingade. 

Champagne?

Asch.

Gin och tonic hälldes upp. 

På balkongen vräkte solen in med 30 graders värme. 

En sådan här förtjusande dag, fanns Trollhättan både här och där. 

Nu ska Nils van der Poel göra som Sigge Eriksson gjorde i Cortina-OS 1956. 

Vinna 10 000 meter. 

Det var då jag var en rar liten gosse och upptäckte sporten. Köpte mig en Sigge Eriksson-mössa. Läste om hans träningsupplägg. Vid sina löprundor i naturfagra Vålådalen, stannade Sigge gärna till. Slog sig ner i en solig glänta och drack av det medhavda kaffet med dopp. 

Låter mysigt. 

Det skulle aldrig van der Poel tänka sig göra. Mannen som tränar ett helt dygn utan förtröttas, men så vinner han också lätt 10 000 meter fredagen den 11 februari. 

Mer gin till Thailand!

FOTNOT: Sigge Eriksson vann OS-silver på 5000 meter, men guld alltså på dubbla distansen.