Gott Nytt År Lommabor-från Hanoi!

 

Det är svårt att ta in. Färska bilder från Vietnams huvudstad, Hanoi. En helt vanlig lördagseftermiddag med knorr på. Nyårsaftontrafiken i Hanoi som gett en vanlig svensk trafikpolis blödande magsår. 

Borrar man djupare in i bilderna, blir din upplevelse så mycket större. 

Om det nu är möjligt. 

Jag fick bilderna från bloggens egen äventyrare, Rolle. Efter varit på en äventyrsresa i Sydamerika. Hem till Sverige för byta kalsonger och vidare till Hanoi för hälsa 2024 välkommen till vår planet. 

Tja, varför inte göra det då i Hanoi? 

Rolle rapporterar om trafikröran: 

”Normalt är det fem gator som möts. Inga trafikljus. Alla kör sakta och viker inte från sin kurs. Det fungerar. Trots man kör med gashanden och kollar mobilen med den andra handen.” I kväll stängs två av gatorna av. En jättescen har byggts upp för hälsa det nya året välkommen. 

Världen blir inte tokigare än så här. 

FOTNOT: Jag har på grund av sjukdom låtit bloggen vila. Tog mig samman. Det blev en nyårshälsning från Hanoi till alla Lommabor. Ni får en nyårskram från mig också. Från Lomma!

 

Bosse Larsson är död-jag fick i alla fall autografen

Den här boken om MFF-ikonen, Bosse Larsson, gavs ut av Sportförlaget för ca 16 år sedan. Skriven av Jonny Ambrius. En för mig helt okänd figur. 

Den s k biografin lider av en svår brist. En av Sveriges bästa fotbollsspelare genom tiderna nobbade Ambrius stenhårt. Han ville inte alls vara med i någon bok om sitt makalösa fotbollsliv. Därför blev boken en soppa på en spik. 

Ingen kul läsning alls. 

Kass, för såga på skånska. 

Därför blev jag förvånad då jag fann en hälsning till mig från Bo Larsson själv i boken,”Till Calle Rockbäck, Bo Larsson.” Kort och gott. (texten fortsätter efter bilden)

Däremot skrev Staffan Tapper en hyllningsbok om Bosse Larsson som kom ut för fem år sedan. 

En helt annan kaliber. 

Staffan spelade tillsammans med Bosse under många år i MFF och i landslaget. Han kunde sin lagkompis utan och innan till. Stor läsning. 

Björn Ranelid lyfte också boken till skyarna. I sin bok om Bosse skrev också Staffan Tapper en hälsning till mig. 

Stort. (texten fortsätter efter bilden)

Annars lärde jag känna Bosse Larsson i källaren till det så kallade höghuset i Håkanstorp1961. Våra mopeder stod alltid parkerade sida vid sida. Svalan som var min och en Crescent Raket som var den blivande fotbollsstjärnan Bo Larssons. Vi möttes lite då och då i de mörka källarvalven. Jag visste att han var en fotbollstalang av rang i MFF:s ungdom. 

Fast vi talade mest om våra mopeder. Tänk som det kan börja-och sluta. 

Vila i frid, Bosse!

 

 

 

När Johan Hakelius bytte till juligare kostym-rekord i bildbyline

 Johan Hakelius är en känd svensk skribent, publicist, debattör och författare. Numera också politisk chefredaktör på Sveriges nyhetsmagasin Fokus. 

Jag läser honom mer än gärna. På Fokus kan han briljera med sina lååånga och lääärda texter. Johan är också berömd som anglofil. Även om han numera helst kallas sig för angloman. En överdriven beundrare av allt engelskt. Därför går Johan helst klädd i engelsk tweed. Vilket kan bli nog så varmt en het sommardag. 

På Fokus har han imponerat på mig med en bildbyline till sin krönika som känns stööörre och lääängre än hans texter. I det senaste numret har han däremot bytt till en juligare kostym, nya skor, rödrandig skjorta, flugan blivit till slips och klippt sig kort. En stilla revolution i all tysthet. 

Storleken på sin bildbyline har han icke gett avkall på. Det måste vara Sveriges största bildbyline. 

I tweed, naturligtvis. 

Jag sitter i Lomma med min nyinköpta skjorta från Dressmann, Burlöv Center i Arlöv. Där skulle Johan aldrig sätta sin fot. Misstänker han köpt sin nya färgglada kostym med väst på anrika skräddargatan Savile Row i London. 

Fattas bara annat. 

Kostar skjortan, minsann.

 

När John Cleese knasiga gångstil blev terrorhot i Sverige

 

Det var i förra veckan, då jag plötsligt satte mig förvånat upp i min sjukliga dimma. Regeringen med justitieministern, Gunnar Strömmer, i spetsen höll en uppskruvad presskonferens angående det ökade terrorhotet i landet. 

Vi uppmanades hålla koll på folket som uppförde sig konstigt. Gick konstigt eller gjorde något annat som kunde uppfattats som egendomligt. Vi skulle alla bli spanare efter konstiga gångstilar som döljer en terrorist. 

Det var då som John Cleese dyker upp i mitt huvud. De flesta av oss har säkert sett Cleese i sin oslagbara parodi av knäppa gångstilar. En helt tidlös rolig imitation som jag alltid skrattar gott åt. 

Fast nu får du allt se upp, John Cleese. 

Åk inte till Sverige och få oss och skratta åt dina silly walk. Du riskerar bli gripen som terrorist. 

Även i Lomma. 

Ack som det kan sluta.

 

Lomma i tårar: Julpynt och tindrande barnögon-jag orkar inte se mer död och fasa

 

Dokumentären, 20 dagar i Mariupol i södra Ukraina, ligger ute på SVT Play. Jag har försökt se den en och en halv timme långa dokumentären flera gånger. 

Jag klarar inte av det. 

Putins brutala krig flyttar obevekligt in i min hjärna. Det sliter, drar och kvider. 

Mina ögon tåras. 

Det är bara så fruktansvärt. Poetens ordrika språk känns meningslöst. (texten fortsätter efter bilden) 

Mest ont gör barnen som lemlästas och dör av Putins robotattacker. Oskyldiga små barn som aldrig kommer få leva, utan möter en fasansfull död. 

Jag vill skrika rakt ut: 

”Sluta för helvetet!” 

”Det är krig. Så går det till i krig.” svarar Putin med vansinne i blicken. 

Kan ingen stoppa människan? (texten fortsätter efter bilden)

Barnet ligger död på en skranglig bår. Omstoppad med ett blodigt täcka. 

En stor blodfläck på golvet. 

Livet har flytt. 

Jag blir tokig. 

När bomberna regnar över sjukhuset, föds en liten flicka på BB nr 3. (texten fortsätter efter bilden)

Personalen fantastisk. Mot alla odds skakar de liv i barnet. Den gravida mamman fick på vägen till sjukhuset ena foten bortskjuten. 

Hur slutar det för både mamman och barnet? 

Ingen som vet. 

Jag gråter och funderar över mer glitter i granen. Förstå att allting bara blir för mycket. Jag ville bara visa mina innersta tankar över hela helvetet. I text och bild. Och då har jag inte ens nämnt Hamas/Israel.

 

 

 

Lomma hänger på Idol-Saga: Rena rama Snoddas effekten-haderian hadera på det

 

Översta bilden. 

Saga Ludvigsson fyllde Mor Kerstins Torg hemma i Kinna i lördags. Det var knakat med folk som ville se och höra sin stora lilla idol, när hon kom hem. 

Uppståndelsen total. 

Förvirrad blev Saga som aldrig upplevt något liknande. Understa bilden. 

Gösta ”Snoddas” Nordgren slog igenom med Flottarkärlek i Lennart Hylands omåttligt populära radioprogram Karusellen. Året var 1952. 

Sedan blev allting kaos. 

Snoddas storhet berodde mycket på att han var sig själv med sin genuina Bollnäsdialekt. 

Saga i sin tur vårdar ömt sin knalledialekt. Hon är som Snoddas sig själv, kort och gott. 

Frågan är nu om det räcker till i kvällens Idolfinal mot en vass Cimberly från Skellefteå. Blir det en genuin Snoddas effekt för Saga? 

Stöd från läktaren kommer hon att få. Hennes gymnasieklass har fått ledigt från Marks Gymnasieskola, och finns mangrant på plats med plakat och jubel. 

Spännande blir det. 

Minst sagt.

Cimberly har en sagolik röst, så det så. Fast är inte så folklig i sitt anslag som Snoddas, förlåt Saga. 

Det kan räcka långt.

Det kan skrivas en Saga i kväll, sanna mina ord.

 

 

Folkomröstning i Lomma kommer för sent-fem över tolv

 

Jag har sett det komma och gå under alla mina mer än 50 år som journalist. När läget blir skarpt. Allt är klubbat och klart. Politiskt förankrat. 

Då vaknar medborgarna.

Folkomröstning.

Då är klockan fem över tolv. 

För sent mina vänner. För ta strid om de planerade jättebyggnaderna i Lomma: ett nytt kommunhus samt en storstilad gymnasieskola. 

Redan 2016-2017 skrev jag på bloggen om de framtida byggplanerna i centrala Lomma. Veidekke är en av Skandinaviens ledande bygg-och anläggningsföretag. Jag kunde t o m publicera Veidekkes ritningar för projektet. Varnade också för att vi boende på Höjeågatan riskerade bli instängda under byggtiden. 

Ingen människa reagerade. 

Tyst som i graven. 

Åren gick. 

En dag presenterades ett omstöpt förslag till ett nytt kommunhus samt en gymnasieskola. Ställdes t o m ut till allmän beskådan. Höjeågatans framtid höjd i dunkel. Det var fortfarande tyst som i graven. Den borgerliga maffiga majoriteten körde raskt igenom ärendet. 

Socialdemokraterna pep. 

Inget mer. 

I höstas började så det gamla kommunhuset tömmas på inventarier. De kommunala myndigheterna spreds ut som rör för vinden i kommunen. 

Om drygt en månad rullar maskinerna in och river hela skiten. Då vaknar några kommuninvånare och drar igång en folkomröstning. 

Herre Gud! 

Det är alldeles för sent. 

Klockan är fem över tolv. 

Det är alldeles, alldeles för sent. Det är kört, mina vänner. Trist men sant. Jag landar i Albert Engströms underbara valaffisch inför rusdrycksförbudet 1922. Den var i alla fall kul. 

FOTNOT: Vinjettbilden är från Sydsvenskan i veckan. Den utmärkte reportern Mats Amnell bjuder på konstgjord andning.

 

Minnesord: Populäraste sommarprataren Bengt Einar ”Sotarn” Johansson är död-så minns jag min vän

 

För snart 40 år sedan lärde vi känna varandra. Sotarn kom till festen mitt i Västgöta skogen på en knallert (dansk moppe). Sedan blev inget sig likt. 

Sotarn drog igång kalaset och höll låda för sju. Otroligt roliga historier haglade. Många väldigt mustiga. Festdeltagarna hos bloggens äventyrare, Rolle af Trollhättans på hans 40-års kalas skrattade sig genom natten lång. 

Det var vansinnigt kul. 

Det var så jag lärde känna Sotarn. 

En annan gång ringde han mig. Undrade om jag kunde fixa fram ett gammalt piano. Han hade träffat en skön dam, bosatt i Malmö. Nu skulle han flytta ner till staden. Det skulle firas på Sotarens eget vis. 

Pianot skulle släppas från 20 meters höjd ner i backen. Så blev det också. 

Kling-Klang! 

Kaffeved.

Jag skrev om det märkliga pianosläppet i Kvällsposten. Det var sådan han var. Alltid litet eller mycket mer än alla andra. Så här skrev veckopressen om honom efter sommarpratet i Sveriges Radio:  

Bengt Einar ”Sotarn” Johansson valdes av lyssnarna till Lyssnarnas Sommarvärd 2022. Som ung pojke var han med om en olycka. Senare blev han entreprenör i turistbranschen och kommentator av bland annat traktorpulling, volleyboll och forspaddling. 

”Jag blev idiotförklarad som 6-åring och skulle suttit på dårhus nu, lobotomerad och galen, om jag nu ens hade levat. När jag var liten ansåg barnläkare att jag var dömd till evig vård.” 

Så var han också först i Sverige med att börja tillverka badtunnor. I Vännäs utanför Umeå. 

Till slut rullade långtradarna fullpackade med badtunnor ut över Europa. 

Succé var ordet. 

För en tid sedan dog Bengt Einar ”Sotarn” Johansson, 68 år gammal. 

Livet blev plötsligt mindre kul. 

Vila i frid, Broder!

 

FOTNOT: Sotarns badtunnor finns på Facebook.

Lomma återställer balansen: Brad Pitt kallad rövhål av sonen

 

Den amerikanske skådespelaren, Brad Pitts son Pax, kallade sin far ett "rövhål i världsklass" som får sina fyra yngsta barn att "darra av rädsla”. Sonen publicerades det numera berömda rövhålet på Instagram. 

Det var dessutom på självaste Fars Dag. Snacka om att såga en dubbel Oscarsvinnare längs rövhå...förlåt, fotknölarna. Det här var en nyhet som för stunden slog ut både krig och gängskjutningarna. 

Seglade världen runt. 

Snacka om genomslag för ett rövhål.

Dessutom ett väldigt berömt sådan. 

Personligen tycker jag från min utkikspost i Lomma bättre om det engelska ordet, asshole. Håll med om det. Blir inte så rått som det svenska ordet. 

Senast det begav sig var 2011. Alexander Bard kallade Nyhteer24 för ett rövhål. Ytterst få brydde sig. Andra sidan var det inte ens på Fars Dag. 

I Lomma har vi helt andra tongångar. 

Vad sägs om den här Fars Dag presenten jag fick från en av mina söner? 

Rövhålet Brad Pitt utslagen med råge. 

Balansen återställd till Fars Dag.

President Kennedy skjuten-jag hissade flaggan på halv stång över Stortorget i Malmö

 

I veckan var det 60 år (1963) sedan den amerikanske presidenten, Jack Kennedy, blev skjuten under en kortege i Dallas USA. Bilderna av dramat kavlades ut över världen som var i chock. 

Det är ett sådant ögonblick som för alltid stannar kvar hos oss som levde på denna tid. 

Tala om världens undergång. 

Jag minns varje bildruta från vår svartvita TV. Jag var 17 år gammal. Jobbade som bankvaktmästare på Oxie Härads Sparbanks huvudkontor som låg vid Stortorget i Malmö. Jag fick det hedersamma uppdraget att hissa bankens svenska flagga på taket på halv stång. 

Det är ett sådant minne som sätter sig för alltid. Det var en historisk markering av världens sorg. För en 17-åring var det hur stort som helst. 

Jag tänker på det ofta. 

Det satte sig på djupet i mig. 

Familjen är rätt trötta på höra min berättelsen, om hur jag hissade flaggan på halv stång över Stortorget i Malmö. Nu var det i alla fall sagts även här, så det så. 

Sedan byttes flaggstången ut mot en klocka. Vad är klockan som Bengt Grive sa i en VM match mot Västtyskland 1974. Ralf Edström skickat en volleykanon in i nätmaskerna. 

Tänk som det kan sluta.

Ur led är tiden.

 

Saga! Min favorit i Idol-tummen upp från Lomma

 

Saga! Namnet låter som hämtat från Astrid Lindgrens underbara sagovärld. 

Tala om färdigt artistnamn. 

Inte nog med det. 

Hon äger redan som 17-åring hela det artistiska paketet. Från liten skolflicka utanför scenen till en explosion på scenen. Orup sa det själv i förra veckans sändning. De sjöng, Upp över mina öron, tillsammans i programmet. 

Jag kom och tänka på när jag första gången mötte Carola för mer än 30 år sedan. En liten blyg skolflicka utanför scenen, för att sedan växa till takåsarna på scenen. 

Det har strömmat in rapporter till mig från Skene. Saga kommer från Örby som ligger kloss-i-kloss med Skene. Drygt 3 mil från Borås. 

Sara Ludvigsson går i gymnasiet i Skene. Vi har på hustruns sida släkt i Skene. De vet att berätta att Sara är precis sig själv i TV-rutan: glad, sprallig och chosefri. Naturlig som Gud skapat henne. 

Och ett komplett artistpaket redan som 17-åring. Saga bör ta hem hela tävlingen. Om inte Simon sätter sångkäppar i hjulet för henne. 

Simon är också en stor begåvning. 

Nu är det inte första gången Saga är med i sångtävling i TV. Endast 12 år gammal gick hon 2019 till final i Talang. 

Heja Saga! 

Du är min saga i Idol. 

(bilden här nedanför från Talang)

 

Regeringen flaggar för massiv utbyggnad av kärnkraft-då fyller jag 99 år

 

Idag-torsdag-presenterade den borgerliga regeringen landets kärnkraftsbyggande fram till 2045. Då ska vi vara kringgärdade av kärnkraft i Sverige. 

Även i Lomma. 

Om det nu blir som regeringen vill. Vägen dit kan bli nog så knagglig. 

Ljus i våra hus med billig el. 

Själv fyller jag 99 år 2045 och har förmodligen hämtats hem till Sankte Per. Hankar jag med ett år till, kan jag kosta på mig 100 glödlampor i tårtan. 

 Mina barnbarn befinner sig 2045 mitt i livet i åldrarna, 42, 40, 39, 37 och 32 år. Så för deras del är dagens regeringsbesked mycket viktigt. 

Möjligen helt livsavgörande. 

Nu är det upp till dom och ta ställning. Kärnkraft eller vindmöllor? 

För övrigt. 

Är det någon som minns den här knappen-se översta bilden här nedanför? 

Härstammar från kärnkraftsomröstningen 1980. Rariteten känns häpnadsväckande nog malplacerad idag. Det trodde ingen, när det begav sig. 

Miljöpartiet får väl damma av knappen igen. Fast själva livet talar för en massiv utbyggnad av kärnkraften i Sverige. Sorry, språkröret Märta Stenevi. 

Du får skaffa en leksaksvindmölla hemma i trädgården i Limhamn-se sista bilden här nedanför.

Ack ja, vete fan hur det slutar.

 

Lomma platsen för hemligt Nato möte

 

När US Coast Guard skulle ta sig sjövägen in till Lomma blev det stopp. Fartyget för stort för Lommas småbåtshamn. Nu fick sjöräddningen rycka ut och frakta de höga amerikanska officerare in till restaurangen, Dykeriet by Pieplow. Längst in i småbåtshamnen. 

Det vankades en god lunch, samt ett möte med höga svenska officerare. De kom till platsen landvägen i bilar. (texten fortsätter efter bilden)

Det här svenska mötet i somras med Nato var mycket hemligt. Sverige ännu inte medlemmar i Natoland. Och är det inte fortfarande. 

Det tisslades och tasslades bland sjöfolket nere i Lomma hamn. Man blinkade och nickade åt varandra. 

En väl placerad källa bekräftade för mig att mötet verkligen ägt rum. Och gått till precis som jag beskrivit det. 

Det här illustra mötet var så hemligt, att även vad man åt och drack hade hemlighetens slöja över sig. Vad som diskuterades har jag naturligtvis ingen aning om. 

Läser i dagens-onsdag-Sydsvenskan om att blir Sverige ett Natoland måste infrastrukturen byggas ut. Hamnarna i Ystad, Trelleborg och Malmö kommer då också hamna i fokus. Möjligen diskuterades även dessa frågor. 

Hur som helst. 

Lomma platsen för hemligt Nato möte. 

Det låter något det. 

Maten lär i alla fall varit god.

 

 

Kaos! Bomber och bengaler när lag från Stockholm och Göteborg kommit till Malmö

 

Det har så att säga hört till dagordningen. Stök och bök och kaos. 

Avbrutna allsvenska matcher. 

Bomber, bengaler och huliganer. 

Det började redan för 40 år sedan. Nu skulle det tas krafttag som blev till ”sillamjölk”. Främst är det lag från Stockholm som utmärkt sig. Det började med AIK:s Firman Boys som snart blev till Black Army. 

Sedan har den här vidriga supporterkulturen spridit sig som en löpeld. Det nya i år är att Elfsborgs supportrar gått från Astrid Lindgren land till maskerade idioter. 

Var kommer dessa ifrån? 

Borde vara enkelt plocka bort.

Inget har gjorts åt skiten.

GAIS finns med i nästa års allsvenska. De har stadigt cirka 3000 supportrar som redan i år spridit skräck i Superettan. Räkna med nytt kaos. 

Bomber, bengaler och vilda huliganer när GAIS kommer till Malmö. 

Här nedanför en lista på mina publicerade blogginlägg genom åren. 

Stök och bök, bomber och bengaler. 

Tyvärr så är det supportrarna som äger klubbarna. Det borde vara tvärtom.

Skärpning!

Tack.

 

Lomma var med: MFF säkrade guldet-så gick det till i TV-soffan

 

Skyttekungen Isaac Kiese Thelin slår straffen i 57 minuten i andra halvlek mot Elfsborg. Det var hemma i TV-soffan en lika hemsk upplevelse som det var för MFF-supportrarna på plats. Många vände sig bort. 

Andra blundade. 

Spänningen olidlig. 

Själv slog jag händerna för ansiktet. Lämnade en glipa, att se igenom. 

Inte mycket. 

Bara lite. 

Inte mer än nödvändigt. 

Ser med ett öga genom glipan hur Kiese rusar mot bollen. Elfsborgs målvakt chansar. Rycker och slänger sig till vänster om sig. 

Kiese hinner uppfatta själva rycket. Trycker in bollen på målvaktens högra sida. 

MÅL och 1-0 till MFF! 

Jag skriker ut min lycka. 

Det blir kaos på läktarna. 

Det blir kaos i TV-soffan. 

Sedan blir det en lång och plågsam resa innan domaren äntligen blåser av matchen. 

MFF tar sitt 23 SM-guld. 

Svenska Mästare. 

Ordningen återställd. 

Sedan tar jag mig en konjak. 

Firar nöjd och glad. 

Kan livet bli bättre? 

Knappast. 

Vintern räddad. 

Tack Isaac Kiese Thelin för det.

 

Tredje generationen Rockbäck firar MFF:s guldjubel

 

Gossen på löpsedeln är mitt barnbarn. 
Han har fått den rätta fostran. 
Det började med hans pappa. 
Han fick en fotboll redan på BB. MFF-prylar innan han ens kunde säga mamma och pappa. Pappan till gossen på löpsedeln fick alltså den rätta fostran. Den ljusblåa himmelsfärgen fanns med i vällingflaskan. 
Jonathan fick i sin tur samma välartade uppfostran. 
När nu farfars hälsa är som den är, träder alltså Jonathan in på farfars plats på dagens sista allsvenska match hemma mot Häcken. 
Efter matchen får MFF ta emot guld nr 20 som svenska mästare. Det blir guldjubel över Malmö. 

Jonathan blir farfars ögon och öron. Tredje generationen Rockbäck får vara med och fira. Det räcker länge.  Bättre än så kan det inte bli. (farfar ser matchen på TV)  

 Fotnot: Lite andra förutsättningar på söndag 12 november 2023 mot Elfsborg. Krävs en seger. Annars tar Elfsborg hem guldet. Jonathan, 17 år idag, får bli min Lycko-Per. 

Mitt möte med Lasse Berghagen-en fantastisk personlighet

 

Lasse Berghagen var 1,98 cm lång. Vi mätte och skrattade gott. Han slog mig med 5 cm. 

Det var så han var. 

Full med humor och nära till skratt. Vårt möte blev ett minne för livet. 

Han var lätt att tycka om. 

Både på scenen och privat. 

En riktigt stor artist. Och inte minst som textförfattare, till alla sina underbara visor. 

Han gav mig sitt visitkort och sa: 

”Slå en signal, så kan vi prata lite skit.” 

Sedan kom historien om bönderna som träffades i vägkorsningen. 

”Röker dina kor?” 

”Nej,” svarade den andra bonden förvånat och drog ut på svaret. ”Ja, då är det din ladugård som brinner.” 

Jag skrattade gott. 

Lasse såg nöjd ut. 

En tid senare var han gäst på, ”Allsång på Skansen.” Då drog han samma story. 

Publikhavet tjöt av skratt. 

Då förstod jag att Lasse Berghagen testade historien om böndernas möte i vägkorsningen på mig. Det var sådan han var. Lasse Berghagen blev 78 år. 

Hela Sverige saknar dig. 

Vila i frid.

 

Lommas tidigare kommunhövding gräver upp stridsyxan mot dagens kommunhövding

 

Till höger på bilden, Anders Berngarn. Kommunhövding i Lomma 2010-2018. 

Till vänster på bilden dagens hövding i Lomma, Robert Wenglén. Nu har Anders Berngarn grävt upp stridsyxan mot sin tidigare partikamrat, moderaten Wenglén. 

Orsaken är att Berngarn vill stoppa bygget av ett nytt kommunalhus och kommunens första gymnasieskola. Ett bygge som i sin tur är något av ett drömprojekt för dagens kommunhövding, Robert Wenglén. 

Planerna har redan kommit långt. Godkända av kommunfullmäktige. Egentligen skulle man kunna säga, att det råder fullt krig internt bland moderaterna i Lomma över det kostsamma projektet. 

Så är det inte. 

Anders Berngarn valde lämna partiet, när han fick sparken som ordförande i Sysav. Han är numera en form av frilanspolitiker som gör som han vill. Därför har den tidigare kommunhövdingen överklagat fullmäktiges beslut: Robert Wengléns drömprojekt ska skjutas i sank. 

Vi får väl se hur det slutar. Stridsyxan är i alla fall uppgrävd. Projektet Lommas största snackis. 

Fult är det också. 

Tycker i alla fall Lomma kommuns invånare. Själv uttrycker sig Berngarn något försiktigare till Sydsvenskan. Pekar på att man inte följt kommunens kulturmiljöprogram. 

Där har han en poäng.

Vi ser fram mot en spännande match.

Bara början, kära vänner.

För inte nog med det. Dagens Sydsvenskan skriver: 

Byggmästarn i Skåne lade billigaste budet. Men jobbet gick till Nimab som är 40 miljoner kronor dyrare.

Nu ska förvaltningsrätten avgöra om upphandlingen av nytt kommunhus och gymnasium gått rätt till.

 

Idag fick jag livets vinst: Hjärtat mår gott-inga stavfel (får vi hoppas)

 

Jag var hos min hjärtläkare idag. Egentligen inget egendomligt med det. Vi har haft många möten de senaste 19 åren. Det har varit goda möten som resulterat i 17 elkonverteringar, snödrivor med hjärtmediciner samt otaliga hjärtundersökningar m m. Våra möten har alltid resulterat i knivskarpa analyser av min hjärtläkare. 

Han har under resans gång avancerat från ung och grön hjärtläkare, till professor vid Universitetssjukhuset i Lund. Berömd också för följande: från hjärtats elektriska signaler upptäcka stavfel i arvsanlag. Det är sådant som är så svårt att förstå sig på. 

Stavfel i arvsanlag? 

Det låter något det. 

Det kan också vara början på en medicinsk sensation. Hur som helst har han nu grundligt arbetat sig igenom mitt hjärta. Möjligen inga stavfel, men ändå.

Tänk dig själv behöva gå runt som ett stavfel?

Nej, bättre upp. 

Kommer här:

”Du har varken flimmer eller fladder eller andra konstigheter. Hjärtat ser bättre ut än någonsin. Rockbäck, det gåt åt rätt håll.” 

Kan det sägas bättre? 

Knappast! 

Livets vinst. 

Tack. 

 

Paul McCartney efterlyser sin försvunna basgitarr värd 10 miljoner pund-Lennart kastade den i soptunnan

 

Riktigt så illa är det nu inte. Fast tokigt kan det nog tyckas ha blivit ändå. Sanningen är den. Beatles-Pauls berömda basgitarr försvann i slutet av 1960-talet. Ingen vet var den tog vägen. Numera bedöms den vara värd ca 138 miljoner skakiga svenska kronor. 

Förstå att Paul McCartney gärna vill ha tillbaka klenoden. Hur kommer då Lennart in i bilden? 

I samband med Beatlesfebern som anföll världen, bildades i Halmstad rockbandet Bawlers Inc av några glada gossar. En av dessa var alltså min kusin Lennart som lirade piano. Det gick inte för sig i Beatles tidevarv. 

Piano helt dött, så Lennart köpte sig en Höfner basgitarr. Exakt samma som Pauls bas. Hetare än spisen på sin tid. 

Det gick mer än bra för Bawlers. Hamnade t o m på idolbild i ungdomstidningen Bildjournalen. Begåvningen Lennart lirade allt det som Paul McCartney lirade. Basgitarr som basgitarr, liksom. 

En dag tog allt slut. 

Först lade Beatles av. 

Sedan Bawlers. 

Lennarts Paul McCartney basgitarr låg och skräpade. Samlade damm i ett hörn. 

”På 1980-talet körde jag till soptippen med både gitarren och högtalarna. 

Så slutade sagan. 

Trodde jag. 

En tid senare när jag körde förbi tippen, hörde jag gitarrmusik. En av sopgubbarna hade monterat samman högtalarna och pluggat in min bas och satt och spelade. Det var en märklig upplevelse,” berättar Lennart och fortsätter. 

” Fast några 138 miljoner hade jag nog aldrig fått för gitarren.” Så skrattar vi gott tillsammans. Tänk som det kan sluta.

Andra bilden här nedanför är Bawlers Inc med Lennart längst ut till höger. 

Med sin basgitarr som hamnade i soptunnan/tippen.