Lomma hälsar våren!

Sköna maj välkommen: Årets varmaste morgon i Lomma

Äntligen, kan man säga.
I morse hade vi i Lomma kl. 07.00 hela 11,4 grader varmt i min Täppa.
Rekord!
Det känns som en befrielse.
Vintern har varit VINTER.
April har varit vinter, fast med små bokstäver.
En bitande kall vind har pinat oss i Lomma.
Därför blir man extra glad när tempen tar ett skutt.
Sköna maj välkommen.
Trevlig Valborg.
Önskar
Crazy Horse.

ÖVERKURS
Kolla in bilden här ovanför.
Till vänster planen på Gamla Ullevi i Göteborg. På denna åker spelade
IFK Göteborg-Malmö FF en allsvensk fotbollsmatch i går. MFF vann med 2-0.
På samma bild har jag fällt in en gräsbild från min Täppa.
Jag kanske ska hyra ut Täppan till de allsvenska lagen?
Indianvår?
Ja, i vart fall i min Täppa.
Mer om matchen HÄR!

Lommabo laddar för världsrekord i fiske!

Nej, det här är inget skämt. Här sitter min granne, Peter, som årets första gäst i Täppan. Han är vässad till tänderna med maffiga fiskedrag. För i nästa vecka bär det av till Söröya i Ishavet.
De jättelika norska hälleflundrorna ska dras upp. Världsrekordet är på 211 kilo.
-Det ska bli en fantastisk upplevelse, säger Peter och visar med iver upp dragen som inte precis är för braxen och mörten. Det handlar om rejäla doningar, minst sagt.
Jag skrev om Peters planerade fiskeexpedition i november förra året. Då fick ni bloggläsare t o m rösta om ifall jag skulle åka med Peter till Ishavet. Nej, inte utan bedövning, svarade övervägande delen av er som fattat min sjukdomsbild.
Tack ska ni ha. Jag är mer lämpad för att lalla omkring hemma i Lomma.
I mitten av nästa vecka bär det alltså av för Peter och svärsonen Patrik. Då ger de sig av på sitt livs äventyr.
Naturligtvis kommer vi att följa dessa storfiskare här på bloggen.
Peter lovar att skicka hem både bilder och små trivsamma rapporter från rekordfisket.
Det ska bli spännande.
Jag tror jag går och metar.

Bildbeviset på den rekordsena VÅREN!

Så här är alltså läget.
För exakt på dagen ett år sedan hade syrenen slagit ut i min Täppa. I år samma tid, samma datum, samma buske, är allt ännu så länge grått och trist. Syrenen är endast i småknopp.
När jag om morgonen lallar ut med "Lilla Vovven", är det vinterjacka på. Det är som om den bitande vintern vill plåga oss in i det sista.
Våren 2009 satt vi ute med kaffekoppen och gottade oss redan den 15 april och tidigare än så.
Hur ser då Valborg ut?
Valborg är som vi alla vet, en osäker kärring. Jag har i mitt långa spännande liv upplevt alla varianter från snöglopp till strålande härliga kvällar med osande grillbiffar.
Jag tittar in på den norska vädertjänsten, Yr. Där stirrar gubben till höger på mig och säger:
"Det rotar seg til med drittvaer".
Ja, i Norge, får vi hoppas.

Bota en trist dag med Sveriges roligaste hundraåring

Mannen på bilden här till höger heter Jonas Jonasson. Jaså, du vet inte vem han är. Då kan jag berätta för dig att han skrivit den roligaste bok jag någonsin läst. Inte bara jag, förresten, utan många, många andra också.
Boken heter, "Hundraåringen som klev ut genom fönstret och försvann" och getts ut av Piratförlaget.
Bara boktiteln får en bokslukare att bli betänksam. Efter tre meningar är du fast.
Hundraåringen Allan Karlsson är bara helt sjukt (modeord) galen.
Nu far boken som en raket mot toppen i pocketligan. Jag är inte förvånad.
Läs boken. Omedelbart. Den räddar din trista dag.
Om 36 år fyller jag 100 år. Jag måste också försöka kliva ut genom hemmets fönster och försvinna, helt enkelt göra en Allan Karlsson.
Problemet är bara att jag inte äger Allans formidabla bakgrund.
Problemet är också att jag med största sannolikhet när dagen randas, vilar tre alnar ner i jorden.
Jag har därför bestämt mig för att göra min egen variant av Allan Karlsson.
"Hundraåringen som klev ur kistan och försvann".
Det borde räcke en bit.

1 maj demonstration i Lomma-i sambatakt!

Efter förra årets dystra 1 maj firande i Lomma, blir det bot och bättring i år.
Bumpa-Bumpa orkestern skrotades redan förra året. Av bara farten rök också det allra heligaste, själva demonstrationen. Det blev tomt som i kyrkan. En stillsam socialdemokratisk hädanfärd till tonerna av kaffe, bulle och rullatorer.

I år ska alltså sambatrummorna ljuda över byn. I täten för det återuppväckta demonstrationståget ska en inhyrd sambaorkester stå för de heta rytmerna. Det har aldrig tidigare inträffat i Lomma 1 maj. Det skrivs alltså något av en demonstrationshistoria på den lilla lokala nivån.
Hjalmar Branting, Hinke Bergegren och August Palm och allt vad de socialdemokratiska legenderna heter, roterar i sina gravar.
Hur i all sina dar ska någon fixa sjunga Internationalen till brassetoner?

FOTNOT: Samling den 1 maj på Hamntorget kl. 09.30. Avmarsch till sambarytmer 10.00.

Monumenten om kärlekstrasslet i kungafamiljen

Det var med viss spänning jag slog upp söndagens kvällstidningar. Frågan var: hur skulle de tre monumenten behandla kraschlandningen mellan prinsessan Madeleine och Jonas Bergström?
Varje söndag publiceras monumentens krönikor i Expressen/GT/KVP och Aftonbladet. Sådana här stekta sparvar kan väl ingen vettig krönikör missa?
Jag började med Liza Marklund i Expressen. Hon var en gång i tiden en driven kvällstidningsjournalist på just Expressen. Numera skär hon miljoner med rätt risiga-förlåt-deckare.
Hennes krönika blev emellertid platt fall redan i rubriken ”Kor får skydd-men inte vi”. Hennes krönika handlar om att kor slutar mjölka av tre volt el.
Tablå.
Inte ett ord om den stora kioskvältare, förlovningen som sprack i det kungliga gemaket.
Vad har Liza Marklund varit den gångna veckan?
I stället fick jag ställa mina förhoppningar till Hermans Lindqvists krönika i Aftonbladet. Han skriver t o m under vinjetten, ”Veckans kungligt”.
Även Herman var en gång i tiden en lysande reporter. Även han samlar miljoner i ladorna, främst genom historiska böcker, om kungar och annat.
Vad skådar mitt norra öga?
Jo, Herman skriver om kungens favorit: Sufflé med Kalles kaviar.
Även han lyckas alltså undvika veckans stora klo.
Obegripligt.
Till slut står mitt sista hopp till Jan Guillou, närmare presentation onödig.
Här slår det gnistor så krönikan i Aftonbladet ryker. Han sågar medias bevakning av den brustna förlovningen. Det är rena rama motorsågsmassakern av journalistiken. Man kan t o m få för sig att det är Expressens fel att Tiger Woods varit otrogen. Jo, Mäster Monument väver givetvis in även denna affär i sin krönika om den journalistiska behandlingen av kungahuset.
-SLASKJOUNALISTIK, ropar Jan Guillou.
Och så begår han ett lustmord på Expressens hofreporter Johan T Lindwall.
Jag hoppas någon vågar anlita Jan Guillou som reporter på det kommande kungliga bröllopet.
Det kan bli årets mest spännande läsning.
Vågar Aftonbladet?

Till minne av alla brustna förlovningar

DRAMA I LOMMA: Svanarna slåss på liv och död!

I Bagdad briserar de aldrig sinande bomberna.
I Bangkok piskar polisen ”de röda”, gula och blåa.
I Lomma nöjer vi oss med att skåda en bitter strid mellan pappa Svan och Svanen, Long John Silver.
Vi får hårdhänt lära oss, att människosläktets värld är som djurens, hänsynslös.

Förskräckt flyr grågässen den hårda kampen på liv och död. Kampen blir långvarig. Sjöpiraten Long John Silver ser ut att ha övertaget.
Dramat utspelas i de fågelrika farvattnen utanför Gröna Ön som ligger vackert placerad i den nedersta dammen vid Lomma Centrum.
Kan tänkas vill Long John Silver roffa åt sig mamma Svans ägg. Helt enkelt ta över verksamheten i redet i vassruggen.
Gröna Ön, upptäckte bloggen för drygt ett år sedan. Den har legat orörd sedan 1988. Ingen har besökt den. Det är Lommas svar på Pepparholmen med självsådd växtlighet. Ön är också en populär häckningsplats.
Jag larmade Helena Björn, kommunens miljöstrateg. Hon såg helst att ön förvandlades till ett forskningsprojekt.
Har det då hänt något? Jag vet inte. Jag får kolla med Björn.
Svankampen slutade emellertid med att pappa Svan drog sig segrande ur striden. Mamma Svan kliade sig på bröstet av tacksamhet. Sjöpiraten Long John Silver lär slicka sina sår i Pildammarnas rika vattenflora i Malmö.
Där kanske det finns en ungmö för svanarnas sjöpirat Long John Silver.

FOTNOT: Vi tackar lommabon, Peter Aspe, för de dramatiska bloggbilderna.

...men min Herre Skapare! Vad håller människan på med?

Fredagen blev en underbart tokig dag i Lomma, men så har Georg som i George Formby (1904-1961), namnsdag. George Formby skrattade vi gott åt på stenåldern.
Vi benar upp:
Det började med att Anticimex ryckte ut till min bostadsrättsförening, Skrattmåsen, av alla namn. Kampen mot de äggläggande fiskmåsarna har inletts.
I går en gräsklippare som tvättade taket. I dag frustande män som klängde efter måsägg. Vi måste ha kolossalt unika takåsar i Lomma. Inte nog med det, för rätt som det var så dök min lumparkompis från tiden med Flygande Tunnan upp.
Jag var på väg ner för att bli i gasen på bussatorget. Skånetrafiken skulle leverera de nya bussarna som, enligt kommunalrådet Anders Berngarn (m) går på matavfall som omvandlas till gas.
Det blir man glad över att höra. När jag slänger en bit unken falukorv, kommer du till Arlöv. Tänk på det.
Annars var det väldigt fina bussar, inte minst för handikappade. Grattis. Äntligen.
I vimlet sprang jag på reportern Tobias Christoffersson som förmedlar all den kunskap om gasbussarna till omvärlden som jag inte begriper.
-Är det så idylliskt i Lomma som du skriver i din blogg, frågade han.
-Landet Astrid Lindgren, svarade jag och klappade om oppositionsrådet Karin Lyberg (s), där hon stod med sina gulliga barnbarn.
-Nästa gång du sover över hos mig, får du bli i gasen på riktigt, tjoade hon.
-Visst, svarade jag.
Fattas bara.

VAAA! Har man börjat klippa taket !?

Här har ni dagens taktvättarnyhet:
En högtryckstvätt med vanlig hederlig slang, är ett minne blott. Nymodigheten för taktvätt heter: GRÄSKLIPPNINGSMASKIN!
Denna spännande innovation sprang jag på utanför min dörr i dag. Min bostadsrättsförening har dragit igång vårstädningen med taktvätt, med något som påminner om en ombyggd motorgräsklippare.
-Oändligt mycket bättre att tvätta så här. Förr fick vi stå och spruta med en slang. Vädelöst, tjoar Herr Taktvättaren från den inhyrda firman till mig från takåsen.
Håll med om att det ser kul ut. Bilderna är unika, för ni har aldrig sett något liknade förr.
Om tvättning av tak är under utveckling, så verkar problemet med askmolnet bestå, eller inte. Ingen vet längre vare sig ut eller in. Flygplatser öppnas i Rapport, för att stängas några minuter senare i de lokala TV-nyheterna. Så där har det hållet på hela veckan.
För mina egna resenärer är läget följande:
Roland och AMI är efter en strapatsrik färd från Gran Canaria hemma i Trollhättan igen. Roland har åter truten full med snus.
Mina grannar som jag inte vet var de är, vet jag fortfarande inte var de är. Tystnad råder.
Leif Georg och Ellen i Barcelona är kvar. Hoppas på en flight hem på lördag.
De kopplar av med att följa IOK:s förre ordförande Juan Antonio Samaranchs likfärd genom staden.
De mailade mig bilder på kistan och kransen från Fidel Castro (!).
Rena rama Fonus-gottebordet.
Det är nästan på lika intressant som taktvätt med en gräsklippare.

ÖPPNA ELLER STÄNGDA FLYGPLATSER?
Sydsvenskan HÄR!
Svenska Dagbladet HÄR!
DN HÄR!


ÖVRIGT
Unika bilder från den tidigare OS-bossen, Juan Antonio Samaranch, likfärd i Barcelona i dag.
Klicka HÄR!

Klockan som inte kunde flyga. Avsnitt ll

Här tillverkades min amerikaklocka för 160-175 år sedan. Klockfabriken ni ser på bilden är E. N. Welch Manufactoring Company i Forestville, Connecticut, USA. Nu vet jag också att klockan är tillverkad i rosenträ, fint ska det vara.
Hela den här deckarföljetången började med askmolnet som lamslagit flygtrafiken. Jag satt och funderade över hur den karakteristiska klockan på väggen letat sig fram till Lomma. För jag anade att den var gammal och inte kunde flyga, för när min amerikaklocka föddes var det endast fåglarna i skyn som flög.
Jag öppnade ett litet lock på klockan. Bakom kläppen stod det E.N. Welch Mfg.co, Forestville, Conn. Det var allt jag hade att gå på. Det fick räcka.
Nu vet jag var klockan tillverkades. Klockuppfinnaren hette Elisa Nils Welch. Nils? Låter svenskt, minsann. Hans klockor blev en stor framgång, inte minst i Sverige slog klockorna igenom med dunder och brak. Dalarnas eget klockmonster, moraklockan, tvärdog. Alla skulle ha en lätt och behändig amerikaklocka som gick att hänga upp på väggen.
Dalarna fostrade för övrigt alla goda klocktillverkare här i landet. Min morfarsfarsfar var urmakare och moraklocktillverkare i Malung. Därför tror jag NILS Welch kom till USA från Dalarna. I Sverige finns det 28 personer med namnet Welch. Släkt?
”Klockan som inte kunde flyga”, alltså min klocka som tickar så rofyllt på köksväggen, har haft en helt otrolig resa.
Det är egentligen märkligt att den fortfarande fungerar. Numera är klockor slit-och-släng-varor. Väggur är för yngre människor något katten släpat in. Alla gamla rovor hamnar på soptippen.
Jag vårdar min amerikaklocka ömt. Tro inte storyn om min klocka är slut med det här. Det kommer mera.
Jag gräver vidare.
Vad hände med ”Klockan som inte flög” när den landat i Göteborg?
Den som lever får se.

KLOCKAN som inte kunde flyga

I slutet av 1990-talet gav Bodil Jönsson ut en bok som handlar om vad vi gör med tiden. I dag vet vi att tiden är ur led. För så är det. När planen står stilla på marken stannar vår civilisation upp. Det blir en kolossal mänsklig röra. Tiden är ur led.
Fast förr i tiden gick tiden ändå. Utan flyg.
Titta på vinjettbilden av klockan. Visserligen är den snart halv tre och inte fem i tolv, men det bryr vi oss inte om. Det viktiga är att den hänger på min vägg.
Det är klockan som inte kunde flyga.
Hur hamnade klockan på min vägg?
Vad är det för klocka som aldrig får tiden ur led?
Hur kom den i tid långt innan flyget uppfanns av bröderna Wright.
Har klockan en historia att berätta?
Självfallet. Men hur?
Frågorna är många.
Jag ska försöka ge ett svar på hemligheterna med klockan på min vägg. Jag börjar spåra genom att öppna locket, nedanför klockan sex som Kalle Grenmark säger i skidskytte-TV.
Informationen bakom kläppen är suddig. Jag hämtar förstoringsglaset.
En sak är säker. Jag kan inte upptäcka någon aska efter när vulkanen Askja hade utbrott på Island 1875. Däremot kan tidsperioden stämma.
För vad då?
Ja, säg det.

VULKANASKAN
Sydsvenskan HÄR!
Svenska Dagbladet HÄR!
DN HÄR!

Exklusiv rapport: Strandsatta svenskar på Gran Canaria desperata efter snus

"Hej Calle!
Den som ar snusare och ar askfast* pa Kanarieoarna har det inte latt just nu.
De flesta har tagit med sig snus for en vecka eller fjorton dagar. Nu nar semestern blir forlangd med manga dagar är snuset slut.
Det pagar en vild jakt efter de sista dosorna om de inte redan ar slut. Svartaborspriset lag pa drygt hundralappen senast men en invand snusare utan snus ar idag beredd att betala bade tva och tre hundra kronor for en dosa.
Det finns helt enkelt ingen snus att kopa i Spanien. Jag tror till och med att det ar forbjudet.
Vad gora? De som snusar portionssnus vardar sina pasar sa gott det gar. In i munnen och sedan ligga pa tork en stund for att senare anvandas gang pa gang.
En kompis snodde runt igar for att hitta en dosa pa en av alla svenska resturanger som brukar ha snus men tji fick han. Da rusar han in i en cigarraffar och finner till sin stora gladje en plastdosa som det star "Snuff" pa. Han koper den givetvis och rusar hem for att overraska frugan som ocksa snusar. Men vilken besvikelse. Snuset visar sig vara sadant snus som fina damar inhalerade i nasan i borjan av forra seklet. Det sag ut som det nyspulver som vi barn pa 50-talet sprang omkring och blaste pa kompisrna for att de skulle nysa.
Han hallde darfor ut snuset pa bordet. Vatte det lite och forsokte gora en prilla av det men det bara foll i tiotusentals delar.
Att ta in det i nasan var inte att tanka pa sa han fick ta till den gamla pasen som legat under lappen minst 20 ganger.
Sadant ar livet pa Gran Canaria for en snusare idag.
*Askfast ar ett nytt svenskt ord som norrmannen anvander sedan i torsdags och det betyder att man ar strandsatt p g a aska. Det kommer sakert att finnas i nasta upplaga av Sv Ak ordbok. Troligen ar denna blog det forsta forum dar ordet anvands i skrift i Sverige
Halsningar
Roland o Ami
Ps. Nar vi kommer hem och hur det skall ga till har vi ingen aning om."

Nervvrakens dag-malmöbor fast i Barcelona.

Vänner som sitter fast världen runt på grund av vulkanaskan.
Vänner som ska fara till Kina på fredag, men som kan fastna i vulkanaskan hemma i soffan.
Själv har jag i dag på morgonen varit med om en rotfyllning avdelning 1, alldeles vid Varvsbron i Lomma. Spännande fortsättning den 11 maj kl. 10.00, info för den som vill komma och titta på.
Det börjar bli mycket nu. Nästan på tandgnissel. Bara namnet Eyjafjallajökull får mina franska nerver att ömma.
Läget för mina vänner som inte längre flyger och far världen runt är högst ovisst.
Barcelona. Här råder tystnad. Mina planer på att dra ner och hämta hem Leif Georg med sin Ellen, har fått ställas in. Orsaken är glasklar. En sådan tur på 440 mil skulle med säkerhet bli både min och bilens död. Läkaren sa njet.
Gran Canaria. Radioskugga. Förmodligen har mina kära vänner slocknat vid poolbaren.
Resande grannar. Borta. Luft. Finns inte att uppbringa. Mina nervtrådar dinglar som ett trasigt spindelnät.
Kina. Ja, dit ska (kanske, hoppas) vännen Rolf med sin Margita (nej, det är ingen drink) på fredag. Senast paret skulle till Kina, ställdes resan in på grund av fågelinfluensan.
Facebook. EU-parlamentarikern Marita Ulvskog kämpar sig igenom jätteköer på Stockholms Central. Får ta tåget till Strasbourg.
Leif Pagrotsky tycker det är synd om partikollegan.
Suck.
Förstår ni hur jag har det, denna dag som Olaus har namnsdag, fast det är ett bibliskt namn, så än finns det hopp.
(bilden på vulkanen är från Edward A. Hall Middle School)

Rykande het rapport från Leif Georg och Ellen som sitter fast i Barcelona:
"Vi har fått en flight hem på lördag kväll kl.20.00. Om nu flyget går från Barcelona. Rummet på vårt hotell på Petit Palace har vi till torsdag. Hoppas på förlängning till lördag.
Tåg hem till Malmö är svindyrt, dessutom passar de järnvägsanställda i Frankrike på att gå ut i strejk.
Det råder kaos. Komma med en buss just nu är som sagt var, kaos. Det går ingen nöd alls på oss. Problemet är ovissheten."
Leif Georg och Ellen skulle egentligen kommit hem till Köpenhamn och Malmö i dag.