Lomma-Vincent gav mig domen: ”Du har fått 100 procent bättre syn”

 

Kunde inte ens drömma om att mina ögonoperationer skulle bli en sådan enorm framgång. 

Den 10 augusti upptäckte Vincent på Lomma Optik att jag hade åkt på grå starr. 

Inget märklig alls. 

Väldig vanligt med stigande ålder. 

Remiss i rekordfart. 

Fredagen den 20 augusti opererades först mitt högra öga för grå starr på Aleris ögonklinik i Malmö. 

Måndagen den 23 augusti opererades mitt vänstra öga. 

Idag måndag den 31 augusti var det tid för för undersökning och få domen av Vincent på Lomma Optik. 

”Det har genomförts en storstädning av dina ögon,” sa Vincent medan jag stirrade in i den ena apparaten efter den andra. Och fortsatte: 

”Operationerna lyckade. Du har fått en 100 procent bättre syn.” Beskedet förvånade mig inte. Jag tycker mig se glasklart. Vincent kikade fram bakom apparaturen och sa vidare: 

”Nu får det läka ut ordentligt och du fortsätter med dropparna i ögonen. Den 27 september träffas vi igen. Glasögon måste du ha även i framtiden på grund av ett brytningsfel i dina ögon. Det är inget som går åtgärda med en starroperation.” 

Sa alltså Vincent och lånade mig ett par läsglasögon, så länge. Och se på fan. 

Jag kan både läsa och skriva igen. Jag blev också 100 procent glad. 

Heja Vincent!

 

Frälsaren är kommen-pumpen räddar fisken och dammen i Lomma

 

Så här ser den alltså ut. Den nya pumpen som ska rädda Havsblicksdammarna i Lomma. Inte minst de fåtal fiskar som finns kvar, efter en hård och tuff sommar i de igenslammade båda dammarna. 

Stanken har inte heller varit något att skriva hem om. De boende utefter dammarna har agerat. 

Vreden påtaglig. 

Sydsvenskan i egen hög person har också skrivit om sommarens stora elände. 

Lommas eget Kabul, om man nu vill dra en liknelse som knappast håller. (texten fortsätter efter bilden)

I morse-måndag-fick jag ovanstående bild från en av mina bloggläsare. PEAB lyfta av någonting som skulle visa sig vara frälsaren själv. 

Den nya pumpen. 

En nyhet, mina kära vänner. 

Jag fick rycka ut. Skrivbart med nya ögon som ännu inte funnit sin plats i Rockbäcks huvud. 

Jo, det visade sig vara den nya pumpen som stod där och tryckte i buskaget. 

Gubbarna jobbade intensivt med projektet. Nu snart ska allt fungera igen. Allt levande i dammarna få ett drägligt liv. De överlevande karparna som fisken heter sniffade en hälsning till mig. 

Vattnet från den nedre dammen pumpas upp och pumpas ut i den övre dammen. 

Spädes ut. 

För i ett av rören kommer det ut vanligt drickbart kranvatten. ”Billigare så,” säger en av gubbarna som vill vara anonym till mig. 

Frid på jorden. 

Frälsaren är kommen. 

I form av en pump.

FOTNOT: efter en viss kamp med mina nya fräscha ögon fick jag till slut samman texten. HURRA!

 

 

Personal på ICA i Bjärred testar surströmming-tog till flykten

 

Ska det göras ska det göras rejält. Några anställda på ICA Supermarket i Bjärred bestämde sig för testa hela Norrlands älsklingsrätt-surströmming. 

Sagt och gjort. 

Ett bord med stolar sattes upp utanför butiken. Säkrast så. Sedan dukades det upp. 

Stämningen hög och förväntansfull. 

Skratten ekade ut över nejden. 

Surströmmingsburken korkades upp och norrlänningarnas älsklingsdoft spred sig ut över Bjärred. Spred sig ut över nejden gjorde också ICA:s testpersoner. 

De flydde från det dukade bordet. 

Ingen pallade stanken. Det blev i alla fall en populär filmstump på Facebook. 

Det är något fel på oss skåningar i vårt umgänge med surströmming. 

Jag vet, för jag har själv vid några tillfällen tagit till flykten.

 

Efter ögonoperationen-mitt liv upp och ner

 

Bilden på mig med den smått löjliga operationsmössan, är tagen före min första operation av grå starr förra fredagen. 

Ingen märklig operations alls. 

Om man nu gillar få en eller två bedövningssprutor i ögat. Blödig som jag är måste jag erkänna att jag hatar det. Väldigt mycket, till och med.

I måndags denna veckan opererades sedan mitt andra öga. Sedan dess är mitt liv upp och ner. 

Synen på livet har blivit glasklart, om mitt Herrskap förstår vad jag menar. 

Jag har plötsligt fått falköga. Flyger högt över livet med kristallklar blick. 

Högst besynnerligt. 

Mina vanliga glasögon som varit en viktig del av mitt liv under 45 år bjuder på dis och dimma. 

Mina terminalglasögon(läsglasögon) går icke att läsa med. Däremot se bortom TV-skärmen som är knivskarp. Faktum är att jag inte behöver några glasögon längre. 

Andra sidan blir jag snabbt trött i i ögonen och skallen av mitt nya liv upp och ner. 

Bara skriva denna texten är en kraftinsats. 

Trivs bäst sitta i ett hörn med solglasögon och kuckelura. Nu hänger allt på Vincent på Lomma Optik. 

På tisdag ska vi träffas. 

Kan han komma vända mitt liv rätt igen? 

Spännande fortsättning följer.

 

Operation av grå starr rena rama folksporten

 

I morgon fredag är det min tur för en omgång med den nya folksporten-operation av grå starr. 

Det var lagom till min 75-års dag som Vincent på Lomma Optik konstaterade att jag åkt på grå starr. 

Måste åtgärdas. Remiss till Aleris Ögonklinik i Malmö för operation. 

Jag som har en förfärlig erfarenhet av allt för många tunga operationer tog det med jämnmod. Inte helt fel kunna få bort den där irriterande grumliga synen. 

Nej, det märkliga var att runt min enkla person poppade det upp drös med god vänner och andras vänner. Alla opererade för grå starr. 

Goda råd haglade. 

Jag upptäckte jag taxat in i en ny folksport. Nationella Kataraktregistret bekräftade detta:

”Operation av katarakt (ett annat ord för grå starr, min anm.) är den vanligaste operationen alla kategorier i Sverige, 2016 utfördes drygt 125 000 operationer. Nästan alla operationer görs som polikliniska ingrepp, vilket innebär att patienten går hem efter ingreppet. Många jämför ingreppet med ett tandläkarbesök. Själva operationen är snabb och tar runt 10–15 minuter.” 

Möjligen får jag också vila bloggandet under en tid. Allt för vila ögonen efter den nya folksporten. 

Glasögonorm har jag redan varit sedan 1976, så det så.

 

Lommas lyckligaste farfar-Kjell fick hälsningar från barnbarnet och diskuskastarna som tog silver och guld i OS

 

Jag sammanstrålade med en väldigt stolt farfar idag. Barnbarnet, Emma Rask, i det svenska damhandbollslandslaget i Tokyo-OS skickade ett vykort till farfar Kjell och farmor Gun i Lomma. 

”Fantastiskt. Hur kul som helst,” säger Kjell och skrattar till. 

Med på hälsningen var också diskuskastarna. De väldiga bjässarna Simon Pettersson(198 cm) som tog silver och Daniel Ståhl(2 meter) som plockade hem guldet. 

I mitten på vykortet står barnbarnet, Emma med futtiga 162 centimeter i strumplästen. 

En underbar bild på det lilla som plötsligt blir det stora. 

Tack för den passningen, Kjell.

 

Dagens barn armbandsur tekniska underverk-farfars klocka stenåldern

 

Slå ett öga på bilden här ovanför. 

Till vänster ser ni dåtidens barnklocka. 

Min första klocka som jag fick som femåring för 70 år sedan med det ståtliga namnet, Election Grand Prix Berne 1914. 

Vattensäker. 

Ingen magnet (?). 

Schweizisk urverk. 

Köpt av en släkting på en auktion i Småland för någon tia. Minns jag blev stolt.

Till höger på bilden dagens högteknologiska under(verk). Armbandsur för barn. 

En Xplora5 för över tusenlappen. 

Min visade tiden. 

Inte mer än så.

Räckte och blev över. (texten fortsätter efter bilden)

Mitt åttaåriga barnbarns klocka fungerar inte bara som klocka. Kan även laddas med musik och film. 

Fotografera farfar, kan den också. 

Möjligheterna oändliga, verkar det som. Klockan är helt enkelt en liten dator. 

Dock inte kopplad till Internet. 

Föräldrarna kan ha direktkontakt med sitt barn. Fungerar nämligen också som telefon. Finns också en anordning för stänga av den i skolan. 

Smeker min lilla klocka från stenåldern. Tickar och går fortfarande. 

Schweizisk urverk som sagt var. 

Fint som snus.

Vintage.

Finns på Ebay för några tusenlappar.

Ska vi sätta en tia på att Xplora5 inte fungerar om 70 år?

2091!

Vad tror du?

 

 

 

Barndomens tårar-jag som cowboy

 Idag damp det ner en bild från vännen och Lommaprofilen, Bodil Wirén. 

 Jag står lätt lutad mot en vägg. Klädd i tuffa cowboykläder. Det var i alla fall sådana kläder som Roy Rogers alltid hade på sig, made in Hollywood. 

Jag har aldrig sett bilden av mig som väldigt ung cowboy förr. Stirrar både länge och väl. Barndomens tårar trillar nedför min kind. 

Fotografiet från Bodils make Arnes gulnande fotoalbum måste vara kring 65-68 år gammalt. 

Arne och jag var lekkamrater i tidig barndom på Ellstorp i Malmö. Så det är inte så konstigt att jag hamnat i hans gulnande album. 

Visst är både skjortan med tjurhuvudet på ena bröstfickan och byxorna läckra. 

Fast skorna. 

Sandaler. 

Maken till felskodd i Vilda Västern har sällan skådats. Rött kort på det. 

Här nedanför originalbilden med kompisen Hans-Inge. Den glada nunan tillhör Bodil. 

En cowgirl med gott humör. 

Tack för bilden! 

 

Åkarpsbon Rania utmanade covid-19-startade mopedkaffe

 

När covid-19 förlamade landets restauranger, gick Rania Youness, 40 år, och bosatt i Åkarp mot strömmen. Hon blev franchising ägare till en liten mobil kaffevagn, kallad mopedkaffe. 

Fick inte folket komma till restaurangen längre på grund av alla covidrestriktioner, gav Rania sig ut till medborgarna.

”Det har blivit olika evenemang och happenings.Visst, det har varit tufft men fungerat,” berättar Rania, samtidigt som hon skapar en mugg cappuccino åt mig för 34 riksdaler. Toppat med ett litet trevligt hjärta i skumbadet. 

Mopedkaffet smakade dessutom alldeles utmärkt. 

Denna helgen har hon parkerat sin lilla verksamhet vid Lommabuktens Seglarklubbs klubbhus nere i Lomma hamn. Det har arrangerats SM i juniorsegling. Föräldrar och släktingar har gärna släckt kaffetörsten hos Rania. 

I morgon bär det av till Bjärred. En hemlig happenings väntar. Rania bokad och finns på plats med sitt mopedkaffe. 

Ingen dålig idé alls. 

Kopp, på er.

 

Tut i luren-seglarfest i Lomma hamn

 

Mannen med tutan och röd keps är Stellan. Den röda kepsen signalerar, att man ingår i själva organisationen för JSM som Lommabuktens Seglarklubb arrangerar i helgen. 

Ingen lätt uppgift. 

För en utomstående ter sig röran med 330 tävlande båtar obegriplig. Klubben har också satt in 100 följebåtar. 

Mitt i allt detta står seglarlegenden Stellan och tutar för svag vind, för mycket vind, lagom med vind eller ingen vind alls. Så uppfattar jag det. 

Starter får ställas in. 

Starter får okej. 

Jag hör Stellans skarpa tuta i mitt hem knappa 200 meter bort. Det känns varje gång som om Stellan hälsar till mig. (texten fortsätter efter bilden)

Sjösättningen av båtarna sker från tre ramper. För en landkrabba som jag i snårigaste laget. 

Den stora parkeringsplatsen stängt. Belamrad med båtar. Badande som kommer med bil stoppas av vakter som får räkna med en och annan utskällning. 

Oset av grillade hamburgare för 69 kronor påtaglig. Sjön suger på landbacken. 

Mycket folk på plats. 

Mamma, pappa och möjligen en gammal farfar till sjöbuse, följer tävlingarna med kikare. 

Ute i Öresund ser jag små vita prickar av segel. Fattar absolut ingenting. 

Det gör däremot pappa Kent-bild här nedanför-från Höganäs. Dottern Liv, landslagstjej, finns där ute i Öresund med sin optimistjolle. 

Över hela härligheten ljuder så Stellans tuta. Roligt hade jag ändå. 

Det kan vara kul med segling på landbacken också.

 

 

Bildextra: Cirkusnummer i Lomma hamn-klättrar uppför båtmasten

 

Det händer man tappar sina ögon av pur förvåning. 

Titta på bilden här ovanför. 

Mannen är på väg klättra upp för båtmasten. 

Ett hisnande äventyr i den ljumma sommarkvällen i Lomma hamn. 

Mitt bland folklivet med hundratals uppställda segelbåtar inför helgens junior-SM i jollesegling. Människan klättrar minsann upp i den väldiga masten till segelbåten. Ett hisnande skådespel. Visserligen med en säkerhetslina, men ändå. 

Den orädde mannen knep med sina bara fötter masten och tog sig sakta uppför. Påminde om kokosnöt klättring på Sri Lanka. Hur det slutade vågspelet i Lomma hamn? 

Mannen lyckades ta sig upp till masttoppen. Reparerar det som skulle åtgärdas i masttoppen. 

Äventyret slutade lyckligt, men spännande var det. Ett unikt hisnande skådespel. 

Tack för den uppvisningen.

 

Festbuffén-smaklökarna dansade charleston

 

Jag är ingen älskare av matbilder på Facebook. De blir ofta obehaglig kvalité. Dessutom vissa rätter halvt uppätna. Äckelpottabilder. 

Därför får ni min födelsedagsbuffé på bild i sina svarta boxar. Levererade av Långa Längan i Bjärred. 

En buffé som fick våra smaklökar dansa charleston. (texten fortsätter efter bilden)

Rosastekt kalvytterfilé med picklade grönsaker

Pepparbrässerad tuppfilé i grön currydressing

Långbakad laxfilé med dillcreme

Rostade primörer med herrgård och dill

Toscansk brödsallad

(En spännande nyhet för mina smaklökar. Trots att jag tidigare i mitt spännande liv tillsammans med fotbollslegenden, Kurre Hamrin och OS-guldmedaljören Bernt Johansson, avnjutit en åttarättersmiddag på ett läckert värdshus i Toscanas nordligaste bergskedja, Apuanerna.)

Dijondoftande skaldjurssallad

(Dijon är en stad och kommun i departementet Côte-d'Or i östra Frankrike. Här kommer Dijonsenapen från. Där har jag jagat efter en svensk nunna. Det gick inget vidare. Men senapen god.)

Potatis- och löklasagne

Surdegsbaguette med rört örtsmör.

Mer än så behöver varken skrivas eller sägas. En makalös buffé. Jo, en sak till. 

Coop gav mig en födelsedagspresent till ett värde av 100 riksdaler. Frysta bär och croissanter. 

Där ser man på fan.

FOTNOT: Tack alla ni som gratulerade mig på min födelsedag. Ni kom från när och fjärran. Sådant värmer en gammal gubbe. Tack!

 

 

 

Grrrattis på 75-års dagen till grå starr

 

Jag har haft ett grumligt synfält en längre tid. Läser helst böcker och tidningar i strålkastarens sken. 

En kort stund. 

Sedan infinner sig en tappad lust. 

Inget kul precis. 

Jag är i allra hösta grad en läsande människa. Har alltid släpat böcker och tidningar med mig. Alltid kan man sno åt sig en stunds läsning. 

Så är det inte längre. 

Tog för givet det var tid fräscha upp med nya glasögon. Visste att mina gamla par var sju år gamla. Hamnade på så vid hos Vincent på Lomma Optik. En förtjusande medborgare som genast tog itu med Rockbäcks grumliga syn. (texten fortsätter efter bilden)

Det blev till att kika in i diverse apparater-från ljus som blinkade till rött helljus. 

Stirrade på en pytteliten färgglad luftballong som ändrade ton till mulen himmel. Vincent styrde mina ögon som en sjökapten på en Finlandsfärja. 

Vincent kunde verkligen sin sak. Det kunde inte jag som blev alltmer tröttare i ögonen. 

Domens dag kommen: 

”Du har grå starr på både ögonen. Behöver opereras. Du bör åtgärda detta. Jag skriver en remiss till en ögonläkare,” sa Vincent på Lomma Optik till mig. 

Så fick det alltså bli. 

Grå starr hör ålderdomen till, så varför inte? Dessutom fyller jag 75 år idag, onsdag.

En respektabel ålder för en gentleman som seglat förbi Vinga fyr. Dessutom har Susanna namnsdag.

Snacka om födelsedagspresent.

 

 

 

Lomma: Framtida OS-medaljörer vaskas fram-seglarfest i helgen

 

För en landkrabba som jag kan en seglingstävling te sig helt obegriplig. I OS följde jag Josefin Olsson, 31 år, som tog hem medaljracet i klassen-laser radial-men fick en olympisk silvermedalj. 

Hon vann men förlorade guldet ändå. 

Sverige har haft framgångsrika seglare med över 35 OS-medaljer genom tiderna. 

Flera av den ädlaste valören. 

Till helgen ska det vaskas fram nya framtida OS-medaljörer i Lomma. 

Förhoppningsvis redan till Paris 2024? 

Lommabuktens seglarklubb arrangerar junior-SM i jolleseglartävling. Ett stort arrangemang med ca 200 deltagande båtar. 

”Lomma sätts på kartan som en aktiv seglarstad. Tillresta från hela Sverige som kan upptäcka vår stad samt uppmärksamhet i media,” skriver klubben på sin hemsida och fortsätter: 

”Under dessa dagar kommer det vara begränsad rörlighet i hamnen och bl.a. hamnens parkering (Sandhamnsgatan) kommer att vara avstängd.” 

Seglarfest, med andra ord. 

Mycket folk i rörelse. 

För ändamålet har tre extra ramper för sjösättning av alla jollar fått byggas-se bild här nedanför. 

Vad gör man inte för vaska fram nya framtida OS-hopp? Hoppas vädergudarna gillar seglartävlingar. 

Lycka till, säger jag till en förnämlig klubb. 

FOTNOT: Anton Dahlberg och Fredrik Bergström tog också en silvermedalj i Tokyo-OS. I segling-470.

 

Bildextra: Den stora dammrensningen i Lomma

 

Det var i mars 2009 som maskinerna med städpatrull rullade ner i dammen vid Havsblick i Lomma. Något gick allvarligt fel. Pumparna som försörjde dammen med fräscht vatten slocknade. Snart nog började vattnet stinka så de boende utefter dammen fick stänga fönster och dörrar. Stanken vidrig. Satte sig i både kläder och näsborrar. Jag minns det tydligt. Snart är vi där igen. (texten fortsätter efter bilden)

Bilden här ovanför är nytagen på dagens gröna dammvatten. Åter är det problem med pumparna. Snart är vi där igen med en vidrig stank som redan gjort sig påmind. 

Tid för maskiner och städpatrullen. 

Något beslut är ännu inte bestämt, men vi går mot en ny omfattande höststädning av dammen. Pumparna måste igång. Den vidriga stanken lurar i vassen.(texten fortsätter efter bilderna)

Här nedanför en lista över vad man fann i dammen vid den senaste dammrensningen i Lomma, salighetens år 2009. Det är jag själv som fotograferade den historiska händelsen.

 

 

Lommabo om udda OS-minne: Socker räddade svensk silvermedalj!

 

Det här är Bo-Göran. Han bor i Lomma. Den andra mannen till höger på bilden, är hans far Gösta. Klädd i den svenska truppens klädedräkt vid de olympiska spelen i Los Angeles 1932. 

Sonen Bo-Göran berättar följande udda OS-minne för 89 år sedan:  

"Far blev stamanställd kavallerist i unga år och hamnade till slut på K2 i Helsingborg. En av hästarna han skötte var Gulliver som blev uttagen till olympiaden i Los Angeles 1932. Det var aldrig meningen att far skulle följa med över till USA. Nu var det så att Gulliver ville något annat. Hästen valde min far som skötare, så far fick följa med till Kalifornien. Ett riktigt stort äventyr. Överfarten tog över en vecka. Ingen häst sov. Underlaget var i rörelse. Därför fick man stanna i New York och vila upp hästarna i några dagar innan det var tid för tågtransport på flera dagar till Los Angeles. För far var det minst ett lika stort äventyr som för hästarna. Han var 23 år och hade aldrig tidigare varit utanför Sveriges gränser. När de kom fram stod amerikanare med skyltar med olika svenska landskap och orter. (texten fortsätter efter bilden)

Far kom egentligen från Halland och togs om hand kungligt av emigranter från just Halland. När det gäller själva tävlingen kom Gulliver på fjärde plats, riden av löjtnant Byström. Hemfärden blev dramatisk. Mitt ute på Atlanten fick en häst tarmvred och fick skjutas. Varför valde då hästen Gulliver far till sin skötare? Jo, han gav pållen socker. Och det älskade Gulliver." FOTNOT 1: Bo-Görans pappa, Gösta Petersson (1909-1986).(teten fortsätter efter bilden)

SOCKER GAV EN OLYMPISK SILVERMEDALJ! För mannen på bilden är löjtnant Thomas Byström som red på hästen Gulliver som Bo-Görans pappa Gösta vårdade ömt med socker. I lagdressyr blev det en svensk silvermedalj genom Thomas Byström på hästen Gulliver. Källa: Stockholm Fältrittklubb. Thomas Byström (1893-1979), red för föreningen K2 IF, Hälsingborg. Vid olympiaden i Los Angeles 1932 blev det också med Gulliver en 4:a plats individuellt samt som sagt, en silvermedalj i lag. Det var den 10 augusti. OS-Tävlingarna avgjorde på The Riviera Country Club i LA, USA. Avrundar med lite hästfakta: En häst på rörligt underlag lägger sig aldrig ner. En mekanism låser knäna. Hästen är då beredd att fly. I dag fraktas hästarna över Atlanten i flygplan, stående i plåtcontainrar. Fast det händer att en häst ändå kan få panik och då måste man skjuta den.

 

Jag ger upp-olympisk semester för överleva Discovery

 

Hängmattan vecklas ut. Finns ingen återvändo. Bloggen får vila under de olympiska spelen i Tokyo. Det är liksom inte lönt. Det får vara. Jag har fullt upp med de röriga OS-sändningarna i Discovery plus. Maken till soppa har sällan skådats. Landets krönikörer sågade snabbt streamingtjänstens OS-sändningar. De är obegripligt amatörmässigt skött. Jag återkommer när jag hämtat mig.