Lommaparet som fixar glasögon till massajerna i Kenya- äntligen kan de se en giraff

 

Paret och optikern Joakim och Hellen Boström är något av grannar till mig hemma i Lomma. Tillsammans med Elin och Marina och Glasögonmagasinet i Lund är de sedan några dagar på plats i Mashuru, Kenya. 

Med sig i bagaget har de ca 5000 insamlade gamla glasögon och synundersökningsutrustning. På plats får de också hjälp av stiftelsen New Life Mission. 

Äntligen ska ska det berömda folkslaget, massajerna, med dålig syn, kunna få se tex en giraff ute på den väldiga Serengeti Nationalpark. 

Minns själv hur det var innan jag skaffade glasögon för mer än 45 år sedan. 

Mycket var i dimma. 

Irriterande. 

Därför tog jag Joakims bild av en giraff och gjorde den suddig och oklar. Precis som jag själv en gång i tiden såg omgivningen. Ja, på ett ungefär då. 

Se det mer som en talande illustration. Tänk på att just så här kan massajerna med dålig syn fått uppleva en giraff ute på Serengeti. Genast blir allt mer begripligt och vilket fantastiskt arbete gänget på plats gör. 

Redan nu har man lämnat ut hundratals glasögon. Några kunder/patienter har fått skickas till den lokala ögonläkaren. Det här är en sådan insats på plats som gör mig alldeles varm om hjärtat. 

Idag-fredag-är det också ett år sedan Putin krigsmaskin anföll ett fredligt land som Ukraina. Då är det gott att veta, att visst händer det goda saker i världen också. 

Heja Joakim och Hellen. 

Ja ni andra på plats också, givetvis.

Visst är livet förunderligt. 

Dina gamla glasögon kan få en massaj som talar språket maa, att äntligen kunna få se en livs levande giraff. 

I verkligheten.

 

Jag testar glasögonmodet: En ding ding ding ding värld

 

Jag med glasögon som tar bort grå starr? Självklart inte, men kul ändå. 

Varit glasögonorm i 45 år. 

Minst.

Har en låda full med de flesta modetrenderna som seglat förbi de senaste 45 åren. Allt från stora skräckinjagande brillor till ynkligt små glasögon. 

Nu är modet på väg mot 1970-talet igen. 

Stora läskiga goggles.

Här en sunkig bild från ett tidningsreportage om mig från anno dazumal. 

En fruktansvärd blaffa till glasögon mitt i ansiktet. Det är alltså så vi ska se ut igen. 

Allt enligt trendnissarna. 

Bevare mig väl. 

Vincent på Lomma Optik har mästerligt öga för det här. Vet vad som passar bäst för ditt ansikte. 

Inga uggleglas, för egen del. 

Däremot följde mitt barnbarn, Liv 8 år, helt modetrenden. Skapade en utmaning åt både mig och sig själv: en ding, ding, ding , ding värld. 

På pricken rätt.

 

 

Lomma sämst i klassen: Glasögonormarnas helvete-spiggregn

 

Ser till min förskräckelse SMHI:s väderprognos för Lomma i dag och i morgon. 

Mycket regn. 

Möjligen alla varianter: ihållande ösregn, regnskurar, duggregn och min egen variant-spiggregn. 

Ni vet när det varken är någonting men ändå är något som till exempel spiggregn: små osynliga droppar som hjärtlöst landar på just dina glasögon. 

Otroligt irriterande. 

Jag vet. 

Har varit glasögonorm i snart 50 år. 

Då är det bättre med en rejäl regnskur eller varför inte ihållande ösregn, för då vet man vad man får: lockdown av dina glasögon. Duggregn ställer naturligtvis också till det. Förr eller senare förvandlas man till ett blindstyre. 

Däremot spiggregn är en helt annan sak. 

Irritationsmässigt vill säga. Snabbt river man av en hel katalog med svordomar. 

Tropiskt regn har jag upplevt några gånger i mitt spännande liv. Nu pratar vi om skyffall när alla himlens portar öppnar sig. Det ser ut som en gråmulen rytande vägg utanför ditt fönster. 

Då stannar man inne. 

Lämplig plats är också närmaste bar. 

Vindrutetorkare på dina glasögon? 

Kan det vara något? 

Nä. 

FOTNOT: ordet spiggregn är en egen uppfinning, så det så.

 

”Munskyddet gjorde mig blind”

 

Det låter naturligtvis värre än vad det är. Det var förvånande ändå. 

Munskyddet gjorde mig blind. 

Dagens besök på Lomma Vårdcentral för ett rent rutinmässigt blodprov, höll på sluta med att jag krockat med väggen till toaletten. 

Dagens nyhet på Lomma Vårdcentral är nämligen att alla besökare utrustas med ett munskydd. 

Inget fel i det. 

Kändes faktiskt tryggt i denna svåra coronatid. 

Jag som är amatör på munskyddsområdet spände fast skyddet kring mina Dumboöron. Knallade in till Vårdcentralen och blev blind. 

Glasögonen immade igen till 100 procent. 

Såg absolut ingenting. 

Glasögonormen utslagen. 

Den varianten har jag aldrig tidigare hört om det omdebatterade munskyddet. 

”Inte helt lätt. Träna på det,” som en glasögonprydd sköterska sa till mig och nöp sig kring näsan under sitt munskydd. 

Jag löste problemet med att skjuta mina glasögon upp i hårsvallet. 

Dimman avtog, men inte fullt ut. 

En något förvånande upplevelse. 

Blodprovet då? 

Gick hur bra som helst.

Trots våra munskydd.

Och glasögon

 

Moderiktiga bågar 2020-ugglor till glasögon

Nu är vi där igen. 
Ugglor till glasögon. 
Det skulle ta 43 år. 
Jag hatar dessa moderiktiga glasögonbågar som senast var på mode 1977. 
I alla fall om man ska gå efter den nedersta bilden här ovanför. Det är jag med mina ugglor till glasögon. 
Stora som köksrutan. 
Ser för jävliga ut. 
Med åren har glasögonbågarna krympt. 
Blivit allt mindre. 
För att in på 2010-talet åter börja växa. 
Senast jag bytte glasögon för några år sedan, kunde jag konstatera modetrenden. Allt större glasögonbågar. 
Självklar ett säljarknep. 
Och vi tokar går på det med ull och hår. 
Utvecklingen syns allra mest i TV-rutan. I morse såg jag en kvinnlig reporter i TV4 med ugglor till glasögon. 
Vi fattar modet och rusar som galningar till närmaste optiker. Jag brukar stå emot alla trender, men åker dit, förr eller senare. 
Snart sitter jag väl där igen med ugglor till glasögon som på avslutningsbilden här nedanför från 1970-talet. 
Bilden är från en tidningsartikel. 
Därför grynig. 
Skit samma. 
Fult är det. 
Även om Smarteyes kvinnliga modell är söt i sina fönsterrutor.

Mitt liv utan läsglasögon

Jag är en läsande människa. Läser allt jag kommer över: älskar böcker, allätare av dags-och veckotidningar, annonser, Fantomen, facktidskrifter-från traktorer, konst till vetenskap, nätet, Kalle Anka och på muggen sladdertidningar (oslagbart). 
Läsandet berikar mitt nyfikna liv något alldeles ofantligt. 
En viktig ingrediens i mitt liv. 
Mellan varven nappar det. Kan fiska upp något som kan vinklas med hårdare nyhetspuls till bloggen. 
Jag är alltså en nörd, när det gäller läsa. 
Mani, helt enkelt. 
Inget går mig förbi, utan jag fångar de skrivna orden i flykten. 
Emellertid. 
När jag skriver detta, går det trögt. Värker och bänder i mina ögon. Får pausa, lite då och då, för klarna synen. 
Ett helvete. 
Igår glömde jag nämligen mina läsglasögon, hemma hos sonen och hans familj i Dalby. Upptäckte det när jag kom hem senare under söndagskvällen. 
Katastrof. 
Glömde även sladden för ladda mobilen. 
Det var skit samma. 
Men mina läsglasögon som skänkt mig en sådan glädje i 43 år. 
Ofattbart. 
Försökte läsa ändå. 
Suddigt. 
Fick lätt huvudvärk.
Funkade inte. 
Plötsligt tvärdog mitt liv. Grät ut i hustruns famn. Blev väldigt arg på mig själv. Hur kunde jag? 
Larmet gick, så senare idag ska sonen komma hem med mina läsglasögon. Fy fan, vad jag längtar.
Älskade läsglasögon, snart är ni på plats. 

Höstregnet drar in över Lomma

Du som inte har glasögon kan sluta läsa redan här. Är du däremot sugen på få reda på hur vi glasögonormar har det med regnstänk på våra glasögon-häng med. 
Det finns få saker i livet som irriterar oss med glasögon som regnstänk. Nog fan träffar varje stänk just dina glasögonrutor. 
Jag gick från bilen i höstregnet som drog in över Lomma i förmiddags. Regnstänk på regnstänk på glasögonen. 
I sådana lägen försvinner alla världens problem som genom ett trollslag. 
Hela du fylls upp av de förbannade regnstänken som hamnar på dina glasögon och försämrar din syn. 
Det går absolut inte tänka på något annat. 
Din värld består plötsligt av regnstänk. 
Jag känner då stor irritation. 
Blir vresig. 
Skyndar på stegen hem. Fort in i hallen. Fram med en putstrasa. Av med glasögonen. Då blir hallen suddig. 
När hustrun med sämre syn tvingas till samma manöver, blir hon i stort sett ett blindstyre. Det är inget kul alls. 
Med regnstänk. 
”Det är en fråga som verkligen borde lyftas”, säger Lennart i Holm, utanför Halmstad, när vi analyserar problemet. 
Rolighetsministrar visar upp glasögon med torkarblad. Det ser jag som mobbing av alla glasögonormar. 
Så har jag ingen humor heller. 
Någon borde skriva en riksdagsmotion om regnstänkens vara eller icke vara. Det är synd om oss med glasögon. 
Dyra rackare är de också att skaffa.  
Borde finnas regnstänksfria glasögon.
Se där-en affärsidé.