lördag 23 februari 2019

Förlåt en yngling-tjuvkikat på kvällens Mello

Det finns stunder här i livet, då jag blir som ett litet nyfiket barn (för många stunder, enligt hustrun). 
Så är det med Melodifestivalen. 
Bidragen. 
Hur funkar de deltagande låtarna? 
Artisterna? 
Vilken är bäst? 
Sämst? 
För få svar på mina frågor, måste jag vänta hela lördagen lång. Det klarar jag inte av. Måste bara få veta. 
Det får bli nyckelhålet, med 30 sekunder av varje låt och artist på SVT Play. Det ger naturligtvis långt från hela bilden. 
För mig räcker det länge och väl. 
Så här är min lista: 
Ann-Louise Hanson med Kärleken finns kvar. Jo, min kärlek finns kvar efter låten. Till Ann-Louise som bär sin ålder som jag. 
Med heder. 
Bishara-On My One. Barnröst. 
Arvingarna-I Do. Går vidare. Fina röster. Bra låt. 
Lisa Ajax-Torn. Kvar i Idol. Borde stanna där. 
Anton Hagman-Känner dig. Jag känner inte honom.
Pagan Fury-Stormbringer. Kvällens fågelskrämma. 
Vinnare. John Lundvik. 
Svårare än så var det inte. 
Det är bra med nyckelhål. 
Nu kan jag gå på bio i stället.

fredag 22 februari 2019

Här kan gubbar och kärringar bryta armar och ben

Såg den här efterlysningen på Facebook. Enbart för danssugna killar. Kvinnor göra sig icke besvär. 
Kärringarna går alltså bort. 
Läser vidare och inser snabbt att även gubbarna går samma väg. Ja, så vida man inte vill belasta sjukvården med brutna armar och ben. 
Varför ska allting vara så krångligt numera. 
Varför inte en stilla vals? 
Nej, här ska dansas breakdance med supercoola Nicklas. Gissar det är supercoola Nicklas på bilden. 
Läser vidare och konstaterar att det är för barn. Det var då för väl, så inte jag rycktes med och blev en supercool snubbe som fått danscharmören och kompisen Rolf bli avundsjuk. Det hade varit något det. 
Fått Rockbäck gå loss i en breakdance, så hela havet stormat. 
I alla fall på akuten i Lund. 
Ser också att Let`s Dance snart går loss i TV 4. Startfältet klart. Årets clown blir tydligen, Fredrik ”Fab Freddie” Svensson. 
Ni som minns honom från Melodifestivalen som pausnummer, vill gärna glömma människan i röda rappet. 
Nej, heja supercoola Nicklas. 
Dans i Lomma som rastar rastlösa småttingar är fan så mycket bättre. Jag tror jag sätter på en låt med Lasse Stefanz.
Nu är jag hemma igen. 

torsdag 21 februari 2019

Minns du: Vad i helvete har dom för sig inne i banken efter tre?

Förlåt en yngling. 
Onsdagens Uppdrag Granskning med Swedbank på de anklagades bänk, för penningtvätt åt ryska oligarker, får mig komma tänka på en berömt sång från Hasse & Tages revy, Lådan 1968. 
”Vad i helvete har dom för sig inne i banken efter tre? 
Gör de kanske nåt som allmänheten inte borde se? 
Sitter dom och stoppar pengar i sin egen portmonnä? 
Vad i helvete har dom för sig inne i banken efter tre?” 
Låten med texten blev något av en landsplåga på sin tid. På den tiden stängde bankerna nämligen klockan tre på eftermiddagarna. Vanligt arbetande folk, hade svårt, för inte säga omöjligt, hinna till sin bank. 
Därav Hasse & Tages lustiga text. 
När man idag läser texten, kan man inte annat än tycka att lustigkurrarna hamnat rätt-50 år senare. 
Inte alls dåligt. 
Nästan för bra för vara sant. Det tycker i alla fall väldigt många av oss som var med på den här tiden. 
Utom då de som styr och ställer med Swedbank idag. 
VD:n själv, Birgitte Bonnesen, grundade sin bankkarriär som ansvarig för handel och vandel med de baltiska länderna. 
40 miljarder (!) ryska gangsterpengar strömmade in. 
Swedbanks tvättmaskiner tycks gått på högvarv. 
Var god skölj. 
Fortsättning följer med nya tvättråd.

onsdag 20 februari 2019

Influensavaccinet: Jakten på den heliga graalen

Vi som var med under1980-talet glömmer aldrig Indiana Jones, i Harrison Fords skepnad. Indiana Jones klädd i en fedorahatt, vitgrå arméskjorta, skinnjacka och kakifärgade byxor. Hans favoritvapen är oxpiska och revolver. 
Jakten på den heliga graalen blev en omtumlande spännande filmupplevelse. Begrep egentligen aldrig vitsen med den heliga graalen. Däremot tror jag mig funnit influensavaccinets heliga graal. 
Grunnat väldigt mycket, över varför jag och hustrun fick en omgång influensa, trots vaccinationen (vi är inte igenom det ännu). 
Skrev till Folkhälsomyndigheten. 
Jag ville veta. 
Skit fick jag. 
Inget svar alls. 
Skam den som ger sig. 
Drog på mig Indiana Jones tuffa utrustning. 
Jakten på den heliga graalen kunde börja. 
Grävde ner mig i Folkhälsomyndighetens gedigna webbsidor. Korsade fram genom den ena livsfarliga sjukdomen efter den andra. 
Tillslut fick jag napp. 
Jag fann den heliga graalen. 
Jag citerar direkt från myndighetens skrift: 
”Äldre och patienter med vissa sjukdomar som försvagar immunsystemet kan också svara sämre på vaccinet. De skyddas därför ofta inte helt mot influensasjukdom genom vaccination, men sjukdomen kan bli lindrigare.” 
Det där lät som en godtagbar förklaring. 
Jag fyller 73 år och hustrun blir 70 år senare i år. Så visst platsar vi där. 
Och vidare: 
”Effekten av influensavaccin avtar successivt. Om man smittas flera månader efter det att man vaccinerades kan effekten ha avtagit, speciellt vid dålig matchning med säsongens virus. Det är en anledning till att man behöver vaccinera sig varje år.” 
Vi vaccinerades i oktober. Fyra månader senare fick vi en omgång influensa. Effekten av sprutan alltså avtagit.
Klart besked.
Jag kan ta av mig fedorahatten. Dricka kalken ur botten från den heliga graalen. Svårare än så var det alltså inte. 
Ursäkta. 
Jag måste snyta mig.

tisdag 19 februari 2019

Vatten i influensasprutan?

Idag-tisdag-är det exakt en vecka sedan, jag satt i neurologens väntrum på Universitetssjukhuset i Lund. Väntade på komma in till min doktor. Med mig var också hustrun som moralisk stötta samt extra öra. 
Inget konstigt med det. 
Det är skönt vara två. 
Nej, det konstiga var att väntrummet var fullt med folk som väntade på sin tur. I regel är det tämligen tomt. 
En meter framför oss, satt ett äldre par, väntandes på sin tur. Plötsligt nös kvinnan. Inte en utan två gånger. 
Kraftfulla nysningar. 
Rakt ut i den tomma luften som fylldes med virusbakterier som landade på mig och hustrun. Det fanns ingen annanstans ta vägen. 
”Det var som fan,” tänkte vi båda tyst för oss själva. Tröstade oss med att vi fick vaccinationssprutan mot influensan i oktober. 
Man är väl svensk och ville inte ställa till med en scen. 
Natten till fredag vaknade jag upp och var på väg bli sjuk. 
Tydlig tecken. Influensa på G. 
Värre skulle det blir. 
De följande dagarna stod jag verkligen på näsan. Även hustrun stormade samman i årets influensa. Vi kunde briljera med hela paketet: feber, hosta, snuva i litervis, frossa, ja , hela skiten. 
Där har ni förklaringen till, varför det inte blivit något på bloggen. Herr Bloggare har varit och är helt utslagen. Skriver detta under stor vånda. 
Vänliga människor har hört av sig och berättat samma sak. Trots influensasprutan i höstas, har folk åkt på skiten. 
En man som vågade sig in till oss för kolla elen i bostadsrättsföreningens tjänst, berättade att han fick influensan. 
Andra sidan hade han inte fått någon spruta. 
Det hade däremot hans fru. 
Och hon blev än värre sjuk än el-mannen i fråga. 
Jag har skrivit ett mail till Folkhälsomyndigheten och undrat om det var vatten i den där jävla sprutan. 
Något svar har jag ännu inte fått. 
Något har absolut gått fel med 2018-års vaccination mot influensan, sanna mina ord.Bilden här nedanför till vänster, är från när jag fick 2018-års influensasprutan på Lomma Vårdcentral. Den lovades vara mycket bredare och säkrare än 2017-års fiaskospruta. 
Snick-snack-skitsnack!

fredag 15 februari 2019

Förkylningstider-mitt i natten

Ni kvinnor vet hur det är. Det finns inga som det är så synd om som förkylda män: när vi hostar skriker vi som stuckna grisar, fräser snabbt upp ett sexpack toapapper, spottar gulingar i pottan, pip i bröstet, svettas och är som en död sill i sängen. 
Vi väntar hela tiden på lite ömhet, från den väna hustrun som i bästa fall kommer stormande med honungsvatten. Eller en varm toddy. 
En gång i tiden läste jag en löpsedel, om att män blir tio gånger mer förkylda än kvinnor. Det stämmer inte. Vi blir 100 gånger mer förkylda än kvinnor som äger ett stoiskt tålamod, att stå ut med en förkylning. 
De skriker inte som stuckna grisar i hostan, spottar absolut inte, fräser lite försynt i en pappersnäsduk, samtidigt som de vrider om näsan i en tömningsfas, svettas-men skyller på vallningar. 
Och en kvinna står upp för sin förkylning. Även med pip i bröstet. All heder åt den tapperheten. 
I nattens mörka timmar kom så min förkylning med astmatisk luftrörskatarr. Fan vad synd det är om mig. 
Inget, absolut ingenting, irriterar en man som en sketen förkylning. Jag hade tänkt skriva om MFF:s storslagna insats mot Chelsea. 
Det blev inget. 
För mycket pip, skrikig hosta, dasspapper och fan och hans moster. 
Men värst av allt. 
Mitt ena barnbarn fyller 6 år i dag. Farfar får ställa in. Vill inte bli en vandrande smittohärd. Fy fan vad det är synd om oss män. 
För stunden i alla fall.

torsdag 14 februari 2019

Inför MFF-Chelsea: Storsläggan fram från Finland!

Jörn Donners beska krönika fann jag i tidskriften Fokus. Redan rubriken om fotbollen som rutten och stor, säger vart det barkar hän. 
”Ingenting i den internationella idrottsvärlden är så nedlusad av korruption, förljugenhet och storhetsvansinne som fotbollen.” 
Så där går vår finske motorsåg på. 
Det osar svavel om krönikan. 
Samtidigt passar Donner som bor i Finland på att betona: ”Ingenting inom idrotten är så fascinerande som fotboll.” 
Människan älskar alltså fotboll, men tar gärna fram storsläggan, för visa på sportens avarter: den internationella klubbfotbollen på högsta nivå är nedlusad med pengar. Ett tydligt tecken på det, är Chelsea som MFF möter i kvällens Europa League-match. 
Londonklubben omsätter över 5 miljarder medan MFF något över 200 miljoner. Småsmulor i sammanhanget. 
Jag har förstått att den ryske oligarken, Roman Abramovitj, pumpar in mycket av alla dessa kulor. 
Jörn Donner talar klarspråk. 
”Det är pengar som ryssar stulit från sina hemländer.”
Det får stå för Donner. Fast håll med om att det är skönt få höra. En uppriktighet som får en supporter att tänka ett varv till.
Det är alltså ett stjärnspäckat lag som Malmö FF ställs inför. Klubbens nye manager, Maurizio Sarri, har haft stora svårigheter, få samman alla stjärnorna till ett fungerande lagbygge. Den senaste förlusten med 6-0 mot Manchester City, vänder man inte på i röda rappet. Då hjälper inte ens alla miljarder.
Något som vår hjälte, Markus Rosenberg, också betonat.
Därför håller jag på 2-0 till de ”blåe”. 
För jag håller med Jörn Donners avslut på sin krönika: fotbollen är en underbar sport, att spela, beskåda och beundra.
Så rätt så.