Visar inlägg med etikett skjutningar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett skjutningar. Visa alla inlägg

onsdag 22 maj 2024

Skott i pannan-sabotage mot valaffischer i Lomma

 

Det här är Philip Sandberg(L). Liberalernas tunga namn i Lund som oppositionsledare. Söker gärna en ny karriär inom EU i Bryssel. 
Därför kan ni se honom på Centrumtorget i Lomma, på en valaffisch till EU-valet den 9 juni. Han ser gärna en gemensam EU-polis. Ironiskt nog ser det ut som han fått ett skott i pannan. Det är en klisterlapp som en antifascistisk organisation satt dit. Ett medvetet sabotage, med andra ord.
Sorgligt men sant. (texten fortsätter efter bilden)
Liberalerna har ytterligare en valaffisch uppsatt på torget. Det är Karin Karlsbro. 
Europaparlamentariker sedan 2019. 
Här har den antifascistiska organisationen kladdat ner hennes ansikte med en gedigen klisterlapp. Sträcker sig från pannan över näsan ner till översta läppkanten. 
Sabotage. 
Inget roligt att se. 
Det är inte konstigt vi har krig och skjutningar. Inte ens en obetydligt valaffisch, får vara i fred. 
Världen är tokig. 
Nej, tacka vet en affisch om fläskytterfilé. Den får allt vila i frid. Rapport från Centrumtorget i Lomma den 22 maj 2024. 
Tack för mig.



 

tisdag 10 oktober 2023

Landet Tvärtom

 

En gång i tiden ett Astrid Lindgren-land med Emil, Pippi, Båtsman, Tjorven, Ronja och Madicken. Det var som i sagans värld med Karlsson på taket. 
Det var en tid utan skjutningar, sprängningar eller nattens sju anlagda bränder i Stockholm. 
Det var en tid då det svenska folkhemmet byggdes upp med honung och Tage Erlander i Hylands Hörna. Vi var förlåtande till det mesta. Mest irriterade över USA som kom med allt kul, men bombade vietnameser i djungeln. 
Jag minns min barndom. 
Knallpulverpistol. 
Jag minns min ungdom. 
Öl i Nyahvn, Köpenhamn. 
Det sköts också förr i tiden. 
Den 7 juli 1952 i Arbetet lyder rubriken: 
”Ung fru ihjälskjuten i fönstret till sovrummet”. 
En 21-årig gift kvinna dödades när hon blev skjuten av ett mausergevär i sitt sovrum. 
Skottet kom genom fönstret. Allt tydde på att skottet hade kommit ifrån lägenheten mitt emot. I lägenheten bodde en man. Utan någon koppling till kvinnan han sköt. När polisen kom in i hans lägenhet uppförde han sig mycket förvirrad. Dömdes till vård på ett sinnessjukhus. (Delar av texten hämtad från Karolina Berg examensarbete. Sju personer dödades under perioden 1950-1959 i Frosta och Eslövs domsagas häradsrätt. De övriga i trafikolyckor, bränder samt ett barnamord. Barnet förlöstes i toalettstolen och drunknade).
Det var en annan tid. 
Mest sköts det under älgjakten. 
Numera har Sverige blivit Landet Tvärtom. Hundratusentals flyktingar strömmat in i landet sedan år 2000. Minns hur statsminister Reinfeldt uppmanade oss öppna våra hjärtan. Nu vill Jimmie Åkesson helst kasta ut hela gänget. 
Vad göra mer? 
Döma 15-åringar till livstid fängelse (Åkesson igen)? 
Börja med sluta dalta med ungdomarna. 
Har jag missat något i Landet Tvärtom som blev precis, just det, tvärtom.

 

söndag 11 juni 2023

Hallå Jimmie Åkesson! Rena rama Vilda Västern råder-var finns du?

En gång i tiden, för inte alls länge sedan dundrade Jimmie Åkesson så här i riksdagen: 
”Skjutningar, mord och sprängningar har blivit vardagsmat i Sverige. Därför måste justitieminister Morgan Johansson avgå.” En gång i tiden, för inte alls länge sedan for Jimmie Åkesson land och rike runt. Besökte platser där folk blivit skjutna. Det gav nämligen bra publicitet. 
Han röt och skrek över alla skjutningar. Gävle, Eskilstuna, Stockholm eller fan och hans moster. Jimmie Åkesson dök upp snabbare än blixten. 
Så hamnade han i maktens puttrande gryta. Åkesson tystnade medan skotten haglade runt hans huvud. 
I landet råder rena rama Vilda Västern. I natt sköts sju personer i Stockholm. 
Jimmie Åkesson har försvunnit in krutröken och bläddrar förtvivlat i Tidöavtalet. 
Ett gömsle, så god som något. 
Ett axplock. 
Dagens rubriker från Aftonbladet och Expressen som Jimmie Åkesson numera blundar för:




 

tisdag 25 januari 2022

Jag stupade i morse-ingen galen cowboy sköt mig

 

För en tid sedan skrev jag om Jan Guillou. Med tanke på allt skjutande i Sverige skrev Guillou: 
”Våra förluster i människoliv är årligen 200 gånger större till följd av fallolyckor i hemmet.” 
Naturligtvis har Guillou rätt. 
Jag lutade mig mot den senaste rapporten om fallolyckor i hemmen från Socialstyrelsen den 22 november 2021. 
Repris: 
”67 000 personer faller så illa att de behöver läggas in på sjukhus för vård. Drygt 1 000 personer dör. 7 av 10 av de som faller är 65 år eller äldre. Fallolyckor är vanliga bland äldre personer och kan orsaka skador, förlorad självständighet, försämrad livskvalitet och dödsfall.” 
För den delen ska vi naturligtvis också se ytterst allvarligt på alla dödsskjutningar som sprider sig runt om vårt rara lilla land. Fast fallolyckor bland oss äldre i hemmen är ett otyg. 
Själv stöp jag i morse. 
Dessutom utan skottlossning. 
Mina halvlama fötter hängde plötsligt inte med. Trasslade in sig i sig själva. 
Jag stöp som en klubbad oxe. Alldeles intill sängen. Kunde med nöd och näppe med hjälp av hustrun kravla mig upp i sänghalmen. 
Ett sår stort som ett större skotthål på höger knä som hustrun(beundransvärd) pysslade om med sorbact och kompresser. 
Ringde till Lomma Vårdcentral. 
Ville gärna få tid till en sköterska. 
Där var det stopp. 
”Många som ringer. Kan inte ta emot ditt samtal”. 
Tur man inte var döende. 
Alltid något.
Suck!

 

fredag 31 december 2021

Jan Guillou har rätt-fallolyckor i hemmen tusentals gånger farliga än alla skjutningar

 

Jan Guillou skriver i sin senaste krönika i Aftonbladet: 
 
”Det är förvisso bekymmersamt och än mer tragiskt (om alla skjutningar, min anm.). Men det är knappast något som ”lamslår allas våra liv”. Våra förluster i människoliv är årligen 200 gånger större till följd av fallolyckor i hemmet. Det krävs blott lite inlevelseförmåga för att föreställa sig all denna tragik i det tysta. För den svenska allmänheten utgör således hala badkar en betydligt större fara än beväpnade tonårsligor ute för att skjuta varandra.”

 Jan G har naturligtvis helt rätt. Jag plockade fram den senaste rapporten om fallolyckor i hemmen från Socialstyrelsen den 22 november 2021. Läs och häpna: 

”67 000 personer faller så illa att de behöver läggas in på sjukhus för vård. Drygt 1 000 personer dör. 7 av 10 av de som faller är 65 år eller äldre. Men med förebyggande insatser kan många fallolyckor förhindras. Fallolyckor är vanliga bland äldre personer och kan orsaka skador, förlorad självständighet, försämrad livskvalitet och dödsfall.” 
 
Siffror från året vi precis avslutat. 
Det är ord och inga visor. 
Tyvärr är det inte politiskt korrekt ta tag i denna ”tysta” tragedi. 
Men drygt 1000 personer som dör i våra hem varje år!? Skjutningarna blir plötsligt blahablaha. 
På det säger jag Gott Nytt År till alla trogna läsare av bloggen. Ni är många, nämligen ca 300 000.
Trehundratusen!
Smaka på den siffran.
Här länken till Jan Guillous krönika. 

 

onsdag 4 december 2019

Kriminalreporter i Lomma-ett magsårsjobb

Vi som bor i Lomma kommun, bor som ni vet, tryggast i Skåne. Ja, i stort sett i hela landet är brotten så få som i Lomma. 
Någon bit bort i Malmö skjuter man skallen av varandra stup i kvarten. Så har vi det inte alls i Lomma. 
Inte ännu, i alla fall. 
Det vi mest retar oss över, är bilar som kör för fort samt buskörning med moped. Låt oss låtsas att du är kriminalreporter i Lomma. 
Det blir en prövning. 
Såvida du inte älskar skriva om cykelstölder, borttappade vantar, eller sommartid med stölder av mobiltelefoner och plånböcker som badande obegripligt nog lämnar kvar på stranden. Även stölder av båtmotorer är säsongsanpassat. 
För inte tala om bilar som kör för fort eller buskörning med moped. 
Det ofoget pågår året runt. 
Du är en riktig kriminalreporter som vill ha något riktigt smaskigt att bita i, men ack nej då. För några år sedan såg det plötsligt hoppfullt ut. 
I Höje å nedanför biblioteket, fiskade polisen upp något som såg ut som en död kropp. Blodigt var det också.
Larmet gick.
Men ack nej då. 
Det visade sig vara en slaktad gris. Varför kadavret flöt omkring i ån vet ingen. Utredningen lades ner, men ändå. 
Det var i alla fall, ”nära något hemskt”, i den trygga skånska orten. Nej, ditt jobb som tuff kriminalreporter i Lomma blir en prövning. 
Rena rama magsårsjobbet få samman något skrivbart till din tidning eller bli först med på webben. 
Centrumtorget i Lomma har inte ens några övervakningskameror uppsatta. 
I London finns säkert 10 000-tals, men det är London det. 
Londonborna skulle säkert vilja ha det som vi i Lomma. 
Fridens liljor, alla medborgare. 
Jag drar mig tillbaka en stund.

torsdag 14 november 2019

För 28 år sedan slog jag larm-politikerna gäspade åt döden

Den 14 januari 1991 skrev jag en larmartikel i Kvällsposten. Rubriken på nyheten ser ni här ovanför: Barn i Rosengård-riskerar dö unga. 
Jag lyckades avslöja en hälsorapport om tillståndet i Malmö. Värst utsatt var utan tvekan Rosengård, med 2750 unga människor som riskerade gå en våldsam död till mötes. Det var ord och inga visor, måste jag säga. 
Raka rör om tillståndet i Malmö. 
Rapporten borde ruskat om, inte bara stadens politiker, utan även ledande politiker i Stockholm. 
I artikeln blev dåvarande kommunalrådet, Ilmar Reepalu(s), mångordig och hamnade i socialdemokratiskt valpropaganda. 
Några konkreta åtgärder fanns inte på kartan. 
Rikspolitikerna i sin tur teg som muren. 
För 30 år sedan grävde politikerna-från höger till vänster-ner de framväxande problemen i våra förorter. 
I stället riskerades man kallas rasist. 
Om man pep om problemet, vill säga. 
Att unga människor från andra länder, även då dog av skjutningar och våld skulle förtigas. Inte någon politiker i Malmö tog i rapporten ens med tång. 
Idag 28 år senare blir jag väldigt upprörd. 
Varför i helvete sov våra politiker? 
Året efteråt (1992) åkte dåvarande invandrarministern Birgit Friggebo(fp-nu l) ut till Rinkeby och föreslog att man skulle sjunga, "We shall overcome", i en förenande kram. Hennes sångförsök är numera en odödlig klassiker.
Sverige naiva politiker har. 
Skäms på er.

måndag 11 november 2019

Jag saknar riktiga kriminalreportrar

En riktig kriminalreporter av den gamla skolan, rundar hela smeten av babblande politiker och polisens informationsdöda presskonferenser. 
Jag lärde mig som reporter av den gamla skolan. När polisen kallade till presskonferens, gällde det vara på hugget ute i verkligheten och skita i polisens mörkläggning. 
Det var då det hände saker. 
Det var då polisen genomförde husrannsakningar. I bästa fall greps misstänkta mördare och banditer. Kanske t o m ett lik i ett skogsbryn. Något man helst ville sköta utan pressens medverkan. 
I bästa fall dundrade jag fram med en pressfotograf. Det gällde gå vidare i en story och inte fastna i polisens eller politikernas famn. 
Jakten på en egen nyhet, var alltid det viktigaste för mig. Då fick man se sådant som andra inte såg. 
Pulsen, mina vänner, nyhetspulsen. 
Det där saknar jag bland dagens unga reportrar. 
I Malmös fall måste det finnas väl gömda knarkdepåer. Så kallade springpojkar sköter försäljningen på gatunivå. 
Den som krånglar, skjuter man. 
Kungar styr och ställer. 
Befattar sig aldrig med knarket, men tar hand om sedelbuntarna. 
Kriminella familjer från Mellanöstern, tar sig enkelt in i landet. Större pengar på knarket att hämta hem. Ett fängelsestraff rena semesterhemmet, mot kåklivet i förslagsvis, Bagdad eller Teheran. 
Bombtillverkning är man väl förtrogen med från sina hemländer. 
Inget konstigt med det. 
Nej, jag saknar riktiga kriminalreportrar. 
I stället har vi fått klimatredaktioner. 
Inget fel i det. 
Fast en kula i huvudet eller bomber som briserar på trottoaren, känns något tyngre. Och angelägnare.

söndag 28 oktober 2018

Massakern i Pittsburgh kom familjen Rockbäck nära

Det skjuts lite hur som helst i vår oroliga värld. Det mesta går värdshus förbi. 
Det är som vi inte orkar ta in mer. 
Skjutningen i Pittsburgh med just nu 11 döda och ett stort antal skadade, blev något helt annat för mig och min familj. Skytten har identifierats som Robert Bowers, 46 år-se lilla bilden på löpet. Enligt uppgift ska han ha skrikit "alla judar måste dö" strax innan han började sin dödliga hantering i Synagogan, Tree of Live. 
”Det var en antisemitisk attack. Man trodde inte att det här var möjligt. Antisemitism ska aldrig tolereras,” säger president Donald Trump. 
Under första hälften av 1990-talet var jag tillsammans med min familj ofta i Pittsburgh. Vi bodde då för det mesta hemma hos läkarparet Moller, en bit bort från synagogan. Har kört förbi den många gånger. 
Deras son, Jan Moller, som var journalist i Wahsington DC, blev en nära vän. Numera är han chef för Louisiana Budget Project och bor i Baton Rouge- se bilden här intill. 
I natt skrev han på Facebook till mig om skjutningarna i synagogan. 
”Jag har firat Bar Mitzvah med kompisar där och jobbade där som tonåring några kvällar på en catering service. En av mina vänner som nu är barnboksförfattare som din son Johan. David Michael Slater, bodde tvärs över gatan från Tree of Life. Skjutningar är väldigt ovanliga på det området. Hittills är det ingen som jag känner, men jag har vänner på Facebook som kände dom.” 
Tack, Jan, för din berättelse. 
Genast poppar ett minne upp i mitt trötta huvud. 
En kväll i Pittsburgh skulle vi hela familjen Rockbäck gå på bio och se ”Batman returns”. Michael Keaton som spelade Batman, hade samma dag besökt Pittsburgh. 
Allt kändes väldigt stort.
Jans mamma varnade oss för se upp med skjutningar. Något som var mer förekommande på den tidens biografer i USA. Något omtumlade gav vi oss iväg. Tack och lov, var det endast skjutningar i filmhandlingen.
Vår närhet till staden Pittsburgh, är alltså orsaken till att familjen Rockbäck är tagna idag. Det meningslösa våldet och dödandet kom plötsligt för nära oss. 
FOTNOT. Bilden här nedanför med synagogans placering och var vi bodde i Pittsburgh. Den lilla bilden, längst ner till vänster, är på mig och Jan Moller.

torsdag 30 mars 2017

Långshyttan-Sveriges mesta mordby

Rubrikerna har varit svarta. Ingen dröm för en turistansvarig i Dalarna och sälja ut Långshyttan som Sveriges mordby. 
För så är det. 
Procentuellt sett. 
Under de senaste nio månaderna skulle Malmö haft i grova drag ca 200 mord, för kunna matcha Långshyttan. 
Dit har man långt kvar. 
Tack och lov. 
I lilla Långshyttan med ca 1500 invånare kan dom. 
Sedan i somras har det inträffat två riksbekanta mord som gett mängder med svarta rubriker. I somras lemlästades en 62-årig kvinna på det brutalaste vis. 
Den 4 februari i år dömdes 10 personer till långa fängelsestraff för mordet. Samtliga inblandade bodde i Långshyttan. 
Nu har man hittat en mördad kvinna inrullad i en matta i byn. 
Vad är det för fel på folket i Långshyttan? 
Frågan måste ställas. 
Jag har varit i Långshyttan en gång i mitt liv. 
Visserligen ett kort besök, men ändå. 
De boende jag träffade verkade vara vanliga hyggliga människor som pratade trivsamt på dalamål. 
Kan ni tänka er vilket ballyhoo det blivit om det varit muslimer som varit inblandade i morden? 
Nu är det inte det. 
Det är personer med djupa svenska rötter med dalahästar i stallet.
Fast om det skrivs det inte så mycket om. 
Inget alls, faktiskt.