skip to main |
skip to sidebar
Det här är Cato Aspmo, 26 år, från Storfors i Bergslagen. Han vill bli en ny stor svensk stjärna i en sport som jag aldrig har hört talas om-Parkour.
Parkour är ingen sport man behöver stora tjusiga idrottsanläggningar för att utöva. Nej, det går bra med hustak, stolpar, bänkar, träd, staket och murar som hinder. Ja, nästan vad som helst, verkar det som.
För att inte slå sig gul och blå måste man alltså vara ytterst vältränad. Det är Cato Aspmo. Det här är ingen sport för veklingar. Faktum är att det ser livsfarligt ut. Och är många gånger livsfarligt.
Jag läser om Cato Aspmo i det senaste numret av den utmärkta tidskriften "Filter". Numera finns det också världscuptävlingar i sporten. Jag blir förundrad. Tänk vad lite man vet.
På YouTube har nästan en halv miljon människor sett Cato Aspmo nervpirrande övningar från diverse nedlagda bruksmiljöer i Bergslagen.
Försök inte apa efter.
Cirkus Maximum rullar i gång årets cirkussäsong på onsdag. För första gången någonsin blir det en cirkus helt utan elefanter. Viva Maximum som årets upplaga heter, blir alltså 18 ton lättare i år.
Inför förra årets säsong skrev man på hemsidan:
”En cirkus utan elefanter är som en sommardag utan sol.”
I år blir det alltså väldigt många sommardagar utan sol...
Det blir alltså inga elefanter vare sig i Lomma, Tibro eller de andra sjuttioelva platserna man ska slå upp sitt läckra cirkustält på. Vi får nöja oss med kameler, hundar, hästar, lamadjur och i sämsta fall någon "bonnakatt". 
Visserligen har Cirkus Maximum fått stå ut med en del kritik de senaste åren. Elefanterna har fått för lite vatten, står för trångt osv. Djuraktivisterna har råmat högre än sjölejon som också försvunnit som cirkusdjur.
Helena Schicht på Cirkus Maximum ger mig en annorlunda syn på saken.
-Vi har inga egna elefanter utan får hyra in dessa djur. I år fick vi inte tag i några lämpliga elefanter. Därför blir det inga i år på Cirkus Maximum, säger hon till mig.
Se där, en liten naggande god CIRKUSNYHET.
Jag kontaktar Kristina Lindgren som ansvarar för djurskyddet på Jordbruksverket. Det är alltså Kristina som ser till så det är ordning och reda i djurstallarna.
När jag var en liten gosse med lock i pannan, fanns det både lejon, tigrar och schimpanser som löddrade in varandra och rakade sig med hyvel i manegen. Det tog slut 1959. Sverige satte ner foten. Vi barn grät.
Fast fortfarande finns det cirkusar som har flodhästar. I Ryssland.
-Flodhästar är förbjudna i Sverige. Däremot råder inga förbud mot elefanter på cirkusar. Det finns regler för hur man ska sköta dessa djur. Det är möjligt att Cirkus Maximum tagit åt sig av kritiken, säger Kristina Lindgren.
Cirkus Maximum kommer till Lomma i början av augusti. Någon Jumbo finns alltså inte med i år. En sommar i Lomma utan elefanter, känns som en sommardag utan sol.
Vem ska vi då stå och glo på?
FOTNOT: En afrikansk elefant väger ca 6 ton.
Här står jag utanför Malmö Museum med Svarta Malin (människokraniet), väl inpackad i i min 50-åriga väska, ”demin from the Old West”. Jag har precis hämtat dödskallen från museets monter på medeltidsutställningen.
Nervös? Visst. Lommas äldsta invånare är, tills något annat bevisats, 2500 år gammal. Det är som att hålla i ett Fabergé ägg värt multum.
Min fråga till museets eminenta personal, Samuel Thelin och Chatarina Ödman, kan tyckas ding-dong.
-Får jag låna skallen hem till Lomma.
Svaret kom som en vacker sländtrissa från järnåldern.
-Visst får du det.
Förvåning. Det är skönt när folk liter på en gammal trött murvel. 
-Vi är inte alls vana med att få den frågan. Ditt intresse är hur kul som helst, säger de båda till mig.
Därefter skred museets vaktmästare till verket med sugproppar. Monterns glas lyftes bort. Samuel Thelin lirkade försiktigt med det dammiga människokraniet (Svarta Malin).
-Det är väl ingen som rört det på minst 30 år, fortsätter Chatarina Ödman lakoniskt och söker min blick.
Plötsligt öppnades Pandoras ask för mig. Jag stod med den numera berömda dödskallen i mina händer. 
Aldrig kunde jag tro, att jag skulle få ett sådant fint bemötande på Malmö Museum.
Tidigare har man lånat böcker på biblioteket. För första gången lånade jag en dödskalle från ett museum. Lånehandling skrevs under, men något lånekort behövdes inte.
Här nedanför kan ni följa i bilder hela den märkliga processen.
Svarta Malin återvände hem till Lomma efter mer än 50 år. För det var 1959 som man hittade och grävde upp skallen i Lomma.
Hemkomsten blev en klockren succé!
Fattas bara annat.
Elizabeth Taylor har avlidit i en ålder av 79 år. Skådespelerskan avled i morse som en följd av hjärtsvikt, rapporterar ABC News.
Hon låg inlagd de senaste två månaderna på Cedars-Sinai Medical Center i Los Angeles.
Under sin 59-åriga karriär fick hon två Oscar för bästa kvinnliga huvudroll, år 1961 för sin insats i Butterfield 8 och år 1967 i Vem är rädd för Virginia Woolf?.
Hon spelade också i Cleopatra, som anses vara den dyraste Hollywood filmen genom tiderna.
Elizabet Taylor var också känd för sina stormiga äktenskap. Inte minst äktenskapet med Richard Burton under 1960-talet höll skvallerpressen sysselsatt under långa tider.
Min egen minnesbild är också på sitt sätt också historisk. För första gången jag såg svensk TV 1957, var det just en snöig bild med vovven Lassie och Elizabeth Taylor i rutan.
Hon var en mycket vacker kvinna.
Vila i frid, Elizabeth. 
Så minns vi Elizabeth Taylor. Skriv du också ditt Elizabeth Taylor minne till Sydsvenskan HÄR!
I mars 1959 grävdes ett människokranium fram i Lomma kommun. Forskarna daterade fyndet till ca 500 år f kr födelse, skarven bronsåldern/järnåldern. Forntiden.
Malmö Museum placerade ut kraniet i sin medeltidsutställning, år 500 e kr födelse, skarven äldre/yngre järnåldern. Det skiljer således 1000 år. Det är en enormt lång tidsperiod.
Man vet inte om det är en man eller kvinna.
Man har ingen aning om det rör sig om ett brott.
Kanske t o m självmord.
I dag mer än 50 år senare, vet vi nästan ingenting om fyndet. Jo, vi vet allt om floran som växte i Lomma kommun på bronsåldern/järnåldern. Det mysteriet löstes med dödskallen innehåll.
Mina skriverier om fyndet på bloggen, har följts noga från Lomma kommuns sida.
-Ja, det har vi. Det har t o m varit uppe till diskussion, berättar kommunalrådet, Anders Berngarn, för mig. Det går inte att ta fel på hans entusiasm.
-Frågan är var huvudet kommer från. Fanns det några boplatser i närheten? Kom det med strömmarna i Höje å, osv? Ja, det är väldigt spännande, fortsätter han.
Om det fanns några boställen i närheten av fyndplatsen, återstår alltså att utreda. Titta på bilden här ovanför. Spår efter all denna växtlighet fann alltså forskaren Björn E Berglund, när han för mer än 50 år sedan tömde kraniet på sitt innehåll. Det är en fantastisk karta som säger en hel del om växtligheten i Lomma kommun under bronsåldern/järnåldern.
-Helt otroligt, säger Anders Berngarn.
Men hur gammalt är egentligen det upphittade människokraniet, kallad Svarta Malin?
-Det kan vara svårt att tolka en pollenanalytisk "datering". Så visst, en kol-1
4 datering borde göras och jag förmodar att skallen inte blivit preparerad/konserverad med något främmande material. Man kan ta prov från insidan av skallen. Men varje analys kostar 3000 kr. Som pensionerad forskare har jag tyvärr inte några anslag för detta, säger Björn E Berglund, medlem i Svenska Vetenskapsakademien.
Anders Berngarn ser inte 3000 kronor som någon större kostnad för kommunen. Svarta Malin (mitt arbetsnamn) borde äntligen få rätt ålder.
-Ja, det borde vi ställa upp på, säger han.
Den som lever får se, säger jag.
Det är i alla fall alltid en början.
Utredningsmetoden kol-14 började användas i mitten av 1960-talet i Sverige. Det är en analys som med stor säkerhet kan fastställa åldern på tex ett upphittat skelett. Det mest kända fallet som löstes med kol-14 är Ötzi, "Ismannen", som levde omkring år 3300 f.Kr.
Det finns hopp för Svarta Malin från Lomma.
Muammar Gaddafi (märk att jag stavar hans namn lite hur som helst) talade nyligen i Libysk TV. Givetvis tog han upp sina idoler, Napoleon, Musselino och Hitler.
Han använder samma språkbruk som sina idoler: FN-alliansen (med NATO) är inte bättre än en samling råttor. Det är ett bra samlingsnamn på Khalaffis (hoppsan, där kom det igen) ordförråd. Bara vinjettbilden från Libysk TV säger en hel del. En näve som krossar ett amerikanskt stridsflygplan.
Den mannen är absolut helt galen, precis som Hitler, Napoleon och Musselino. Idolerna.
Sky News utomordentliga korrespondent, Lisa Holland, dök levande upp under förmiddag i Sky News (scrolla en bit ner). Direkt från Tripoli berättade hon om raketattacken, bomber och annat otyg mot Tripoli och Libyen i natt.
I svensk TV surrar man analyser på längden och tvären. Vi är världsmästare på det här med krig. Någon svensk reporter finns inte på plats i krutröken. Det behöver inte vi svenskar. Vi vet mest och bäst ändå.
I TV4 dyker plötsligt Carl Bildt upp på telefon. Han pratar i vi-form: vi vet, vi ska, vi kan osv.
Vad skulle vi göra utan Carl Bildt?
CNN:s korrespondent på plats är Nic Robertson (scrolla en bit ner). I morse dök han inte upp i rutan. I stället hade man fått tag på en boende i Tripoli som på engelska gav en skakade bild av läget.
Men Nic Robertson?
Vad hade hänt superreportern?
Tack och lov var han snart åter på tåspetsarna. Nya fräscha direktrapporter från Tripoli. Nic kanske bara tagit sig en tupplur?
Det gör aldrig Carl Bildt.
Hur ska det gå för Lisa Holland?
Lisa är korrespondent för Sky News. Hon befinner sig mitt i lejonets kula, Tripoli, Libyen. Jag har följt hennes rapporter i TV-rutan till midnatt.
När brittiska och amerikanska flottenheter avlossar 112 kryssningsmissiler mot mål i Libyen, står Lisa Holland och rapporterar. I Tripoli.
Hur länge då?
DN skriver:
"23.20: 33-årige norske kameramannen Ammar Al-Hamdan har gripits av libyska myndigheter i Tripoli, skriver norska medier. Al-Hamdan arbetar för al-Jazira och är en av fyra journalister från tv-kanalen som har gripits av libyska säkerhetsstyrkor. Övriga gripna kommer från Tunisien, Mauretanien och Storbritannien."
Lisa Holland har rutin av krig, så det räcker och blir över. Hon är en riktig reporterstjärna.
Hoppas hon kommer levande hem och kan ägna sig åt sin hobby. Dykning. 
Hur ska det gå för Nic Robertson?
Nic är korrespondent för CNN. Även honom har jag följt i min TV-apparat till midnatt.
Även han befinner sig i lejonets kula, Tripoli. När amerikanska och brittiska kryssningsmissiler slår ner i landet, lämnar han sina rapporter från Tripoli.
Varken Lisa eller Nic darrar på rösten. Nic har som Lisa varit med förr. Prisbelönt för sina krigsreportage från när och fjärran. Alltid med livet som insats, känns det som.
Hoppas Nic kommer hem levande till sin fru Margareta Lowrie. Paret har två döttrar.
Nu går jag och lägger mig.
I sänghalmen råder det, tack och lov, fred.
Det är säkert många fler män än jag som får mail från okända kvinnor med utländska namn. Spam kallas det för. I morse var det så tid igen. Denna gång från en som hette Janet Laboso.
Jag öppnar aldrig dessa mail. Nu gjorde jag det. Nyfiken. Det var på engelska. Jag översatte:
”Hej Kära. Jag är 24 år. Hoppas du har en bra hälsa.”
Det får man tacka för. Sedan drog hon världens tårdrypande story om att hennes mamma, Lorna Laboso en minister i Kenya, omkom vid en flygolycka. Nu blev kostnaderna omfattade. Hon var ensam i världen och hon hoppades på att kunna öppna min plånbok. Tårar.
Jag insåg att det var ett nytt upplägg på ett s k Nigeria brev. Jag beslutade mig för att gå till botten med det här otyget. Gräva upp dyngan.
Det blev till att vända upp och ner på Internet. Jag for som en dåre, fram och tillbaka över hela världen, än hit och än dit. Snart hade jag ett helt koppel med ladies på mitt bord. De hette: Biba Laboso, Ruth Laboso, Eva Laboso och ännu fler Laboso. Alla 23-24 år gamla.
Den kenyanska ministern Lorna Laboso var en Supermamma. Världsrekord i tvillingar.
Det var bluff så datorn höll på bryta samman av glödgad raseri. Det fanns ingen dotter Laboso.
Däremot var den tårdrypande historien om flygolyckan, alldeles sann. Den inträffade den 10 juni 2008. En liten Cessna kraschade in i en byggnad i Kajong'a, Masai Mara Game Reserve, Kenya. Biträdande inrikesministern Lorna Laboso, 47 år, samt de övriga dog på fläcken.
Nu använder några skrupelfria människor deras tragiska död till att lura svenska män. Min undersökning av Janet Labosos kärleksfulla mail till mig, visar att man försöker blåsa korkade män runt omkring hela världen.
Det är i och för sig inget nytt. Det nya i den här historien är att man inte skäms att använda sig av en död minister i Kenya. Döden som lockbete.
Kärnkraftshaveri i Japan. Khadaffi i Libyen. Döda ministrar som används som lockbete för att komma åt din plånbok.
Stoppa världen. Jag vill hoppa av. 
Det här är Arne, 63 år. Han står mitt i sitt fantastiska hav med penséer. Det är nämligen Arne som kommer med våren till 300 000 malmöbor.
Jag har i många år köpt mina penséer hos Arne Nilssons Handelsträdgård i Stora Slågarp, söder om landsvägen som Edvard Persson sjöng. Det är härdade blommor.
Inlägg
