En sorglig historia om en spargris

Det började för 47 år sedan. 
Ett nyförälskat par borde givetvis ha en spargris. Tiderna var inte alltid så feta. Spelreglerna klara. 
När grisen blev full skulle pengarna användas till något kul tillsammans. Det var på den tiden det fanns både 1-5-10-25-50-öringar. Några ören i grisen när fickorna tömdes visade sig, att en full gris gav över 1800 kronor om året. 
En bra grund till semesterkassan. 
En gång kom vi hela familjen till Hardangervidda, Norge, där vi tältade. (texten fortsätter efter bilden)

Spargrisen kallade vi kort och gott, ”Grisen”. 
Åren gick. 
Alla örena försvann. Öre för öre. 
Femmor och tior i sedlar byttes ut mot mynt. 
Det gav vår gris ett lyft i tillvaron. 
Vid den årligen tömningen-sprängfull-blev det hela ca 5000 kronor. Nu hamnade vi t o m i Mexico. 
Kära älskade spargris som fått utstå så mycket. 
En gång åkte du i golvet och sprack. Operationen gick emellertid bra. 
En annan gång rök dina öron. Hur minns jag inte. 
Skamfilad efter 47 år, men ack så söt. 
Sammanlagt genom åren har grisen sparat in över 140 000 kronor åt oss. Ja, vi har satt sprätt på rubbet. 
Nu är det slut. 
Mynten ska bort. Senast den 30 juni 1917. 
Sedlar är inte lika kul att spara. De skramlar inte. 
Tack för allt älskade gris. 
FOTNOT. Läste att barn nu i stället för en spargris kan spara via en app, fy fan...