Breaking News: Rättegången mot Kristi brud startar nästa vecka

Intresset för Kristi brud, Åsa Jacobsson f d Waldau, och den religiösa Knutbyröran är stort. Enormt stort, till och med. 
Jag kan se det på ett av mina senaste blogginlägg om Kristi brud, från den 15 maj i år. Kristi brud har blivit en bloggraket. 
Tusentals besökare på kort tid. 
Inte konstigt alls. 
En kristen sekt som kört i diket med sex, våld som inleddes med mord, är som gjord för en serie på Netflix. 
Den 6 januari skriver Expressen. Jag citerar: 
”Åsa Waldau och hennes närmaste man Urban Fält styrde församlingen i Knutby med våld, pennalism och sex efter mordet 2004. Samtidigt hade de en hemlig relation. – Det var väldigt hysch-hysch kring det, säger Urban Fält i förhör. Nu har de lämnat Knutby och isolerat sig från sina gamla liv samtidigt som de står inför rätta.” 
Så långt Expressen.
Rättegången har tidigare fått skjutits upp. Uppsala tingsrätt är överbelastade med ärenden. Dessutom är Knutbymålet rätt omfattande. 
För att få ett klart besked, ringde jag helt enkelt upp Uppsala tingsrätt som gav mig följande svar. 
Nästa tisdag den 14 januari inleds rättegången klockan 9.00, med att Kristi brud ställs inför skranket. Tid har avsatt till och med torsdagen den 30 januari. Uppmärksamheten kommer bli gigantisk. 
Klicka här så kommer ni in på mitt blogginlägg den 15 maj 2019.

Nobben från Region Skånes Henrik Fritzon

I söndags skrev jag här på bloggen ett öppet brev till Henrik Fritzon, ledande socialdemokratisk politiker i Region Skåne. 
Jag uttryckte min oro över det allt mer ökade våldet på akutmottagningarna i Lund men framför allt akutmottagningen på SUS i Malmö. 
Frågan jag ställde var om akutpatienterna i framtiden måste beväpna sig eller vara rustade med livvakter vid ett besök? 
Jag skickade också mitt s k öppna brev till Region Skåne som meddelade mig att det kommit fram och var diariefört. Något svar från regionrådet Henrik Fritzon har jag däremot ännu inte fått. 
För trycka på skickade jag också över min skrivelse till Sydsvenskan som publicerade mitt brev i dag. 
Det är bra. 
Av någon anledning har beväpningen plockats bort från min text. Däremot har det blivit nobben från regionrådet själv. 
Henrik Fritzon lyser med sin frånvaro. 
Svagt. 
Tummen ner.
(klicka på bilden med min text i dagens Sydsvenska här nedanför. Texten blir då större.)

Krigs-och krisreporter Magda Gad följs av Calle Rockbäcks BLOGG

Magda Gad är en flerfaldig prisbelönt krigskorrespondent på Expressen. 
Magda har även gjort storslagna reportage åt andra tidningar. 
Det här är reportern som satsar absolut hela sig själv i sina reportage. Med andra ord, gör Magda sådant jag själv inte ens drömmer om att göra. 
Nu kan man följa henne direkt från världens hemskaste platser på Facebook. 
”Jag sitter och kissar och gräver efter toapapper i ryggsäcken när det slår mig. Att det kan finnas minor här. Jag tittar på marken framför mig och försöker minnas var jag satte ner kängorna när jag gick in bakom skjulet. Med skakig hand kastar jag ifrån mig toapapperet, drar upp byxorna utan att knäppa dem och kliver ut mot fronten. Några skottsalvor avfyras från andra sidan och jag skyndar mig stapplande ner bakom ett värn.”, skrev hon i går. 
Jag har nu lagt ut Magda på span i min kikare ut över världen från mitt trygga hem i Lomma. Det ska bli spännande. 
Det kommer mera. Var så säker på det.
En tuff brud utan lyxförpackning.
Var rädd om dig Magda. 
Världen behöver sådan reportrar som du.

Skolvåldet-tre döda i Trollhättan: Veckans Brott hade scenariot i premiärprogrammet

Våldsdådet på en skola i Trollhättan i dag, blev för min del en kuslig koppling till premiärprogrammet av Veckans Brott med Leif G Persson och Camilla Kvartoft i veckan. Camilla följde en stor övning. En skola hade drabbats av det oförklarliga våldet med dödlig utgång. 
Nu har det blivit verklighet i Trollhättan. 
En maskerad ung man tog sig in i Kronogårdsskolan i Trollhättan med 400 elever. Han hade med sig flera stickvapen. 
En vuxen man ska vara död. Enligt obekräftade uppgifter rör det sig om en lärare. 
Två barn ca 12 år och ca 15 år svårt skadade och förda till sjukhus. 
Ytterligare en man med svåra stickskador är allvarligt skadad. Operation pågår.
Gärningsmannen i 20-års åldern sköts ner av polisen. Han gick till attack mot poliserna när de trängde in i skolan. 
Gärningsmannen opereras just nu för sina skottskador. Man har också förstärkt bevakningen av sjukhuset. 
Just nu är läget mycket oklart. Ta väldigt mycket med en nypa salt. I det här akuta läget har vi inte fått all information.  Det fladdrar omkring både den ena och den andra uppgiften. Detta skrivs vid 14-tiden.
Jag följer händelseutvecklingen i SVT2. 
FOTNOT. Vid en presskonferens som polisen höll i Trollhättan med start kl. 16.00, bekräftades att tre person i nuläget är döda: ett av barnen, en elevassistent samt gärningsmannen. 
(bilden här nedanför är från dramat i Trollhättan)

Lommabladets reporter i våldets Jerusalem

En gång i tiden var Ellen Skärstrand hemma hos mig. Hon var reporter på Lommabladet. Nu skulle det göras reportage om min blogg. 
Jag vände delvis på steken och gjorde i min tur en story på Ellen som jag körde ut på bloggen. Jag förstod redan då, att här hade jag en ung kvinnlig kollega med stora ambitioner. Så jag placerade henne framför den klassiska filmaffischen av ”En Ding, Ding, Ding, Ding Värld”. Jag kunde inte då ana så rätt jag skulle få. 
Lommabladets unga begåvade reporter är numera frilansjournalist som studerar arabiska i Jerusalem. 
I går läste jag så i Aftonbladet att Ellen Skärstrand hamnat i händelsernas centrum. Nya knivattacker i Jerusalem med dödlig utgång. 
Gärningsmännen sköts ner av polisen. 
”Jag hörde skottlossning från min bostad”, berättade hon för mig i morse. 
Tala om ”En Ding, Ding, Ding, Ding Värld”. 
FOTNOT: Mitt blogginlägg om Ellen. Klicka HÄR!

Läkare utan gränsers fotfolk-de glömda eldsjälarna

Jag skulle hur lätt som helst kunna fylla bloggen dag och natt med enastående hjälteinsatser av läkare i absoluta frontlinjen; katastrofer, krig, ofattbar fattigdom, epidemier med dödliga sjukdomar, gräsligt våld, undernäring och kvinnor som löper stor risk att dö när de föder barn. 
”Det är vardagen för miljoner människor i några av världens värsta humanitära kriser”, skriver organisationen på sin HEMSIDA. 
Fast utan fotfolket; inga Läkare utan gränser.

Tack vare Natalie Gerami bok, ”Uppdrag Sudan-min tid med läkare utan gränser”, (Ordfronts Förlag) har jag nu också fått en insyn hur tufft det kan vara att jobba som volontär, logistiker, administratörer osv, på de mest eländiga platser runt om i vår värld. 
Eldsjälar som brinner för uppgiften över att få allt att fungera som alls inte fungerar som det ska fungera. Egentligen. 
Trots det verkar det fungera ändå. Någorlunda, i alla fall. Hur det nu gick till.

Det blir givetvis interna sammandrabbningar i den ökenhetta som råder. Trots det lyckas man vaccinera 50 000 barn mot mässlingen. Läkarna kämpar i den afrikanska bushen med operationer, omplåstring osv osv. 
Fotfolkets insats är helt avgörande om man ska lyckas. Dessa eldsjälar får verkligen slita. Mediciner och allt som är ett måste, MÅSTE FRAM!. 
Det är mycket som bara ska fungera som inte alls fungerar men ändå fungerar. Någorlunda, i alla fall. 
Någon uppmärksamhet får man aldrig. Dessutom är det bra om man är utrustad med panzarmage, för maten är i hettan ett kapitel för sig. Lägg där till giftiga ormar och skorpioner. Ja, du milde min tid. 
Läs Natalies bok och försök förstå.  Hennes berättelse som logistiker i Sudan bränner.
Fotfolket-de glömda eldsjälarna. 
FOTNOT: Bilderna från fältarbetet samt vinjetten ingår inte i den bildlösa boken. Dessa har jag lagt till som illustration.