Jag har sett allsvensk fotboll på C More i drygt 20 år. Det har fungerat alldeles utmärkt. Endast några få gånger tekniska problem.
Från och med i år har Dplay tagit över sändningarna från allsvenskan och superettan. Det har blivit en mardröm för oss TV-tittare, med ständiga laggar och buffar i bilden. Om man nu har fått bild, vill säga.
Folk rasar.
Är med rätta fly förbannade.
Dplay mumlar i skägget.
Skyller på tekniska problem.
Jobbar på det, lyder deras nonchalanta förklaring.
Ändå händer ingenting.
Trots TV-produktion funnits i över 60 år här i landet.
Jag misstänker Dplay är som den privata havererade åldringsvården: det gäller tjäna så mycket pengar som tänkas kan på kortaste tid som möjligt.
Brukarna skiter man i.
Den tekniska TV-utrustningen som IKEA-möbler på 1950-talet.
Billigt skräp.
Nu sitter man där med skägget i brevlådan, med en utrustning som endast klarar av Bianca Ingrosso.
Tack för kaffet.
Visar inlägg med etikett katastrof. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett katastrof. Visa alla inlägg
torsdag 18 juni 2020
tisdag 12 september 2017
SVT:s katastrofala minnesprogram om Hasse Alfredson
Det började redan i söndagskväll efter beskedet att allas vår Hasse Alfredson gått till de sälla jaktmarkerna.
SVT rafsade snabbt samman en halv timmes program efter Rapport. Saltön fick maka på sig. Programledaren en ung tjej som knappast ens visste vem Hasse Alfredson var för figur. Hon körde på som om det var ett VM-kval i fotboll mellan Sverige-Frankrike.
Totalt tondöv.
In i studion strömmade SVT:s egna kulturnissar som satt och tuggade om just ingenting.
Uselt pålästa.
Hallå!
Den svenska humorns mästare var död och ni var tråkigare än döden.
Min generation som växt upp med Hasse Alfredsons rika humoristiska artisteri förstod ingenting.
I går-måndag-hade SVT gjort om i tablån. Vi bjöds på en hel timme Hasse Alfredson efter Rapport.
Programledare den rutinerade kulturjournalisten Kristoffer Lundström som snabbt förvandlades till ett stolpskott.
Han öppnade upp programmet med, Spader Madam, som på sin tid blev ett fiasko. Vid sin sida hade han dammat av en för mig helt okänd kulturjournalist som någon hittat i SVT:s förråd. Borde fått stannat kvar där.
In i studion strömmade denna gång gäster som skulle minnas Hasse Alfredson, men mindes knappt någonting. Flera inte ens födda när Hasse var som bäst.
Deras gästspel varvades med filmsnuttar som var slafsigt hopsatta. Och som grädde på moset fick vi pösmunken, Börje Ahlstedt.
Vad hade han där att göra?
Nej, usch och fy.
Humorns mästare blev till ett dötrist haveri.
Jag satt i min TV-soffa och skämdes.
Fick faktiskt blunda flera gånger.
Märkligt att SVT inte lärt sig av kvällstidningarna som har förproducerade bilagor om berömda människor som ligger på sitt yttersta.
SVT:s minnesprogram om Sveriges humormästare Hasse Alfredson en katastrof.
Jag fäller en tår.
Tröstar mig med att bläddra i en av Hasses galna böcker.
SVT rafsade snabbt samman en halv timmes program efter Rapport. Saltön fick maka på sig. Programledaren en ung tjej som knappast ens visste vem Hasse Alfredson var för figur. Hon körde på som om det var ett VM-kval i fotboll mellan Sverige-Frankrike.
Totalt tondöv.
In i studion strömmade SVT:s egna kulturnissar som satt och tuggade om just ingenting.
Uselt pålästa.
Hallå!
Den svenska humorns mästare var död och ni var tråkigare än döden.
Min generation som växt upp med Hasse Alfredsons rika humoristiska artisteri förstod ingenting.
I går-måndag-hade SVT gjort om i tablån. Vi bjöds på en hel timme Hasse Alfredson efter Rapport.
Programledare den rutinerade kulturjournalisten Kristoffer Lundström som snabbt förvandlades till ett stolpskott.
Han öppnade upp programmet med, Spader Madam, som på sin tid blev ett fiasko. Vid sin sida hade han dammat av en för mig helt okänd kulturjournalist som någon hittat i SVT:s förråd. Borde fått stannat kvar där.
In i studion strömmade denna gång gäster som skulle minnas Hasse Alfredson, men mindes knappt någonting. Flera inte ens födda när Hasse var som bäst.
Deras gästspel varvades med filmsnuttar som var slafsigt hopsatta. Och som grädde på moset fick vi pösmunken, Börje Ahlstedt.
Vad hade han där att göra?
Nej, usch och fy.
Humorns mästare blev till ett dötrist haveri.
Jag satt i min TV-soffa och skämdes.
Fick faktiskt blunda flera gånger.
Märkligt att SVT inte lärt sig av kvällstidningarna som har förproducerade bilagor om berömda människor som ligger på sitt yttersta.
SVT:s minnesprogram om Sveriges humormästare Hasse Alfredson en katastrof.
Jag fäller en tår.
Tröstar mig med att bläddra i en av Hasses galna böcker.
Etiketter:
Börje Ahlstedt,
fiasko,
Hasse Alfredson död,
katastrof,
Kristoffer Lundström,
kulturjournalister,
kulturnissar,
minnesprogram,
stolpskott,
SVT
söndag 20 augusti 2017
Malmö FF blanka papper
Ett blankt papper på ljusblå botten. MFF:s tränare, Magnus Pehrsson, är lika upphetsande som ett tomt blankt papper.
Det blev allt tydligare i gårdagens förnedrande nederlag mot AFC Eskilstuna. En förlust med 3-1 borde få en tränare gå i bitar-pappersbitar: gapa, skrika och leva rövare vid sidolinjen. För det kan omöjligt vara så, att inte Magnus Pehrsson såg vad vi alla andra såg: ett MFF som kom till smedstaden och satte ut skorna.
Oj, vad jag saknade Åge Haraide, Roy Hodgson eller för den delen även Bob Houghton. En gång i tiden karismatiska tränare i klubben.
Där var det aldrig tal om ett blankt papper.
Jag har tänkt på det där blanka pappret, sedan jag såg Magnus Pehrsson presenteras som ny tränare för klubben.
Inget liv i människan.
Samma fes ljumma kommentarer.
Gång efter annan.
Ingen explosion.
”Helt plötsligt såg vi ut som vi gjort i många matcher tidigare”, sa Persson till Sydsvenskan som sin vassaste kommentar.
Herre min Gud.
Laget spelade som ett juniorlag under hela matchen. Vid sidan om planen stod ett blankt papper som dessutom genomförde obegripliga byten.
Varför inte nyförvärvet, 10 miljoners mannen, Carlos Strandberg, fick spela en gåta.
Varför får Pawel Cibicki, Jo Inge Berget och Alexander Jeremejeff, gång efter annan spela? Tre lirare som är helt ur slag.
Funkar inte alls tillsammans.
Mot AFC funkade för övrigt ingenting i laget. Toppen mot botten blev plötsligt botten mot toppen.
Omvänt.
Det är något som inte stämmer i klubben.
Ett blankt papper är aldrig inspirerande.
Det blev allt tydligare i gårdagens förnedrande nederlag mot AFC Eskilstuna. En förlust med 3-1 borde få en tränare gå i bitar-pappersbitar: gapa, skrika och leva rövare vid sidolinjen. För det kan omöjligt vara så, att inte Magnus Pehrsson såg vad vi alla andra såg: ett MFF som kom till smedstaden och satte ut skorna.
Oj, vad jag saknade Åge Haraide, Roy Hodgson eller för den delen även Bob Houghton. En gång i tiden karismatiska tränare i klubben.
Där var det aldrig tal om ett blankt papper.
Jag har tänkt på det där blanka pappret, sedan jag såg Magnus Pehrsson presenteras som ny tränare för klubben.
Inget liv i människan.
Samma fes ljumma kommentarer.
Gång efter annan.
Ingen explosion.
”Helt plötsligt såg vi ut som vi gjort i många matcher tidigare”, sa Persson till Sydsvenskan som sin vassaste kommentar.
Herre min Gud.
Laget spelade som ett juniorlag under hela matchen. Vid sidan om planen stod ett blankt papper som dessutom genomförde obegripliga byten.
Varför inte nyförvärvet, 10 miljoners mannen, Carlos Strandberg, fick spela en gåta.
Varför får Pawel Cibicki, Jo Inge Berget och Alexander Jeremejeff, gång efter annan spela? Tre lirare som är helt ur slag.
Funkar inte alls tillsammans.
Mot AFC funkade för övrigt ingenting i laget. Toppen mot botten blev plötsligt botten mot toppen.
Omvänt.
Det är något som inte stämmer i klubben.
Ett blankt papper är aldrig inspirerande.
Etiketter:
AFC Eskilstuna,
allsvenskan,
blankt papper,
botten,
Calle Rockbäck,
Carlos Strandberg,
förlust,
katastrof,
Magnus Pehrsson,
MFF tränare,
toppen
tisdag 15 oktober 2013
Försvarskatastrof mot Tyskland
Det blev ett märkligt VM-kval mot Tyskland.
Förlust med 5-3.
Svenskarna spelade...Chitty Chitty Bang Bang...lät det som med tyskarna som stod för Bang Bang.
Med det här svenska landslaget i fotboll, har Sverige inte i något VM att göra.
Det blir i så fall...Chitty Chitty Bang Bang.
Flerdubbelt upp.
Man borde bytt kanal.
I andra halvlek. När bjudningarna kom från Mikael Antonsson och Per Nilsson.
Snacka om ett uselt mittbackspar.
Kris.
Katastrof.
Suck.
Förlust med 5-3.
Svenskarna spelade...Chitty Chitty Bang Bang...lät det som med tyskarna som stod för Bang Bang.
Med det här svenska landslaget i fotboll, har Sverige inte i något VM att göra.
Det blir i så fall...Chitty Chitty Bang Bang.
Flerdubbelt upp.
Man borde bytt kanal.
I andra halvlek. När bjudningarna kom från Mikael Antonsson och Per Nilsson.
Snacka om ett uselt mittbackspar.
Kris.
Katastrof.
Suck.
Etiketter:
katastrof,
kris,
Mikael Antonsson,
Per Nilsson,
Sverige,
Tyskland,
VM-kval
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)





