Alzheimer på väg ta Björnes liv-läs dotterns dramatiska berättelse

 

Det här är Björn eller Björne som vi alltid sa. 

Frisk, stark och full av liv, klipper han gräset i vår Täppa i Lomma. 

Vi har varit bästa kompisar i 50 år. Haft vansinnigt kul tillsammans. 

Den lysande journalisten, Björne, blev min väg in i journalistikens vilda brokiga värld. 

Nu kämpar min vän med döden. 

Alzheimer på väg ta hans liv. 

Dottern, Emilia, skickade mig följande dramatiska berättelse. En stark text som söker mig på djupet. Publiceras med hennes tillstånd: 

 

"I somras fick pappa krampanfall och hamnade på sjukhuset. Han hade drabbats av epilepsi, vilket är en del av slutfasen av alzheimer. 

Kramplösande medicin sattes in. Hjäpte till en början med. För en vecka sedan fick pappa dessutom av en stroke. Vilket medförde att halva hans kropp är förlamad. 

Sväljreflexen påverkades också. Därför får pappa nu enbart flytande föda. 

I förrgår fick han komma tillbaka till boendet där man tror att hans sista tid är nära. 

Vi har fått tillstånd åka dit och hälsa på honom, trots besöksförbudet på grund av covid-19. 

Igår var jag och min bror och hälsade på pappa. Han reagerade på våra röster, och svarade på våra frågor med diverse olika ljud. 

Pappa har svårt att titta, men klämde min hand flera gånger. När vi spelade, Just idag är jag stark, med Kenta Gustafsson, Hammarbys berömda inmarschlåt, så gungade han med huvudet, stampade med fötterna och tryckte min hand ännu mer. 

En fantastisk reaktion. Bajare som pappa alltid varit. 

Ta hand om er.

Kramar Emilia”

FOTNOT. Bilden här nedanför på pappa Björn och dottern Emilia, är från januari 2019. Pappan hade då haft alzheimer under flera år.

 

En sommarsaga-jakten efter storvilt i Lommaskogen

Vi sammanstrålade i korsningen Hamnallén/Södra Västkustvägen. På vägen ut mot Bjärred. Före detta pansarsoldaten, Pär Sturesson, på cykel. 
Vi gjorde honnör och patron ur. 
”Hej,” sa Pär.
På väg till sin båt för badutflykt med käraste. 
”Hej,” svarade jag och drog mitt uppdrag: kartläggning av varg och björn i skogslungan mellan Lomma-Bjärred, Haboljungs fure. Utsänd av Länsstyrelsens Räkna Vilt och Brett. 
Den före detta pansarsoldaten Sturesson såg både förvånad och överraskad ut. 
Önskade mig till slut ”lycka till” med kartläggningen. 
Sedan gjorde vi honnör. 
Det hastiga mötet upplöstes. 
Haboljungs fure bjöd denna torsdag på årets sista(?) sommarsol. Naturreservatet korsas av en förnämlig asfalterad gång-och cykelbana. 
En stillsam oas med knotiga roliga tallar som planterades under 1950-talet för binda sanden. Ett ställe för skogsfåglar som större hackspettar, kungsfågel och svartmes. Hämpling förekommer och hornuggla ses regelbundet i reservatet. 
Till däggdjursfaunan i området hör bland annat rådjur, vildsvin och räv. Läser jag till mig i Länsstyrelsens information.
Några björnar eller vargar siktades inte. 
Var heller inte väntade. 
Naturligtvis.
Inga galenpannor, här inte.
Det blev i stället en skön tripp, där jag fick undvika köra ihjäl grodor med min el-skoter. Så före detta pansarsoldaten och Lommabon, Pär Sturesson, kan en annan gång bjuda käresta kaffe med dopp, utan behöva ta med någon kanon.
En fridsam fika på filten.
Långt borta från all valhysteri och krig.
Kändes det som.
Fast ändå så nära.
Se där-en liten sommarsaga från en stillsam oas, där du kan sjunga ”små grodorna” utan någon hör dig. 
Fast en bit bort brusar Södra Västkustvägen. 
En dödsfälla för våra grodor.
Tänk på det. 

Breaking News: Närmare 59 000 viltolyckor 2017

På Nationella Viltolycksrådets listning av inrapporterade viltolyckor från polisen, påminner Skåne om barnsjukdomarna röda hund och mässlingen. 
Det handlar om året som snart har gått, 2017. 
En förfärlig summering. 
Det sker i genomsnitt en viltolycka var tionde minut här i landet. Ännu återstår det några dagar av det gamla året. 
Det totala antalet kommer närma sig 59 000 viltolyckor under år 2017. 
Överlägset flest olyckor inträffar med rådjur, 44 280 medan vildsvin tar hem andraplatsen med 5752 och älg trea med 5546. 
Vildsvinen kommer starkt. 
Lite mer udda läsning är att sju björnar har fått sätta livet till i trafiken, 5 vargar, 17 lodjur samt ett (1) muffonfår. 
Skåne har som sagt var också fått sin beskärda del av viltolyckor: 
rådjur i topp med 3874, vildsvin 955, dovhjortar 507 samt så har sju (7) örnar fått sätta livet till i den skånska trafiken. 
Bryter jag ner siffrorna i Skåne till enbart gälla min kommun, Lomma, blir det betydligt magrare. 
Visserligen förekommer även här någon enstaka viltolyckor med rådjur. Vildsvinen lyser med sin frånvaro. 
Däremot har en viltolycka inrapporterats med en kronhjort i september i år i Bjärred. När hustrun och jag höll på krocka med en flyende kronhjort under juldagen, hade vi kunnat bli viltolycka nummer två med kronhjort i kommunen. 
Tack och lov slapp vi hamna i den förfärliga statistiken. 
Här nedanför kan ni se Nationella Viltolycksrådets listning för hela Sverige år 2017. Frågan är om man efter sett den blodröda kartan, vågar ge sig ut på vägarna igen?
Jag kommer i vart fall bli extra försiktig.