Road trip i Europa: Pensionärsresans klimax-missade både sprit och öl

 

Ett mobilsamtal kan pigga upp. Min gode vän som bor en bra bit uppåt landet, ringde och berättade om slutfasen av sin road trip med bilen i Europa. 

Visserligen har vi 70-plusssare levt ett isolerat liv. 

Visserligen har vi blivit befriade av två sprutor mot covid-19. Men ändå, ge sig iväg på en road trip in Europe? 

I dessa tider? 

Min vän närmar sig 80 år. Frisk och fortfarande sugen på livet. Han tog i sin tur med sig kompisen över 80 år som led av vissa hjärtproblem och svaga knän. 

Inget tycktes kunna stoppa dessa två gentlemän. 

Tryckte gasen i botten. 

Lämnade Sverige bakom sig. 

Lämnade Danmark bakom sig. 

Och försvann in i Tyskland. 

I Lomma satt jag orolig över äventyret. Hur skulle det här sluta? Då dök det upp en bild på Kölnerdomen. 

Den berömda katedralen i Köln som tog 632 år att bygga. Moseldalen passerades i röda rappet. 

En flaska Moselvin köptes i all hast på Lidl. Målet var naturligtvis Plzeň i Tjeckien med sin goda öl. 

I lördags vaknade gubbarna upp i Prag. Bilfärden mot Svea Rike började kl. 09.00 från Tjeckiens huvudstad. 

Nu infann sig det stora problemet. 

Lördag och alla hotell bokade. Det fanns inte ens en säng att hyra i hela Tyskland. 

Det blev till att gasa på. 

Först i söndags klockan 10.00 på förmiddagen var de hemma: matta, trötta och med sjöben. En bilresa som tog 25 timmar, men då hade också gubbarna på sin road trip i Europa avverkat över 300 mil. 

”Fast det värsta av allt, var att Bordershopen i Puttgarden stängde klockan 20.00 i lördags. Vi kom en timme för sent. Skit också. Vi missade en massa billig sprit och öl. Aldrig får en människa vara glad.” 

Bra jobbat ändå, tycker jag. Trots det värsta är en svensk kan råka ut för. Bordershopen i Puttgarden håller stängt.

 

Vad gör Lommabon Conny bakom min rygg?

 

Jag har genom åren haft många trevliga och ovanliga möten med Lommaborna. Fast dagens möte med Conny slår på sitt sätt rekord. 

Vi möttes i morse nere vid trivsamma Gubbahyllan. Seglarklubbens mötesplats nere vid småbåtshamnen. 

Där brukar vi sammanstråla och lösa världsproblem. Ett behagligt avslappnat möte som ger oss bränsle för dagen. 

I dag dök så Conny, 73 år, upp. 

Han har haft båt i Lomma de senaste 58 åren. Nu gjorde han veckans upptäckt redan på måndagen: en 30 år gammal fin dekal från Lomma hamn som jag har på min huvudkudde till el-scootern. ”Men milde tid. Där ligger min båt på dekalen/bilden,” utropade Conny plötsligt. 

Tog upp kameran och fotograferade den märkliga upptäckten. Ivrigt pekade han sedan ut sin båt på bilden. (texten fortsätter efter bilderna)

 

Livet från den ljusa sidan. Den ljuvliga filmen med Jack Nicholson. Det blev också min och Connys dag. Svårare än så behöver livet inte vara.

 

ABBAS comeback: Så gick det till när jag träffade Björn och Benny

 

Vilken torsdagskväll det blev i går. Avrundades med att Sverige helt sensationellt slog Spanien i VM-kvalet med 2-1. 

Dessutom välförtjänt. 

För andra gången denna magiska afton exploderade en stackars sate av lycka. Första gången jag gick i taket blev efter Björn Ulvaeus och Benny Anderssons presskonferens i London. 

Två nya fräscha ABBA-låtar bjöds världen på. 

PANG-BOM, så åkte jag karusell av lycka. 

Minnena bubblade fram. 

När jag till exempel träffade Björn och Benny vid Hamngatan 11 på Norrmalmstorg, där Polar på den tiden hade sitt kontor. 

I ett tornrum satt Benny och lekte fram melodier på sin flygel. Björn, vänligheten själv, kom med kaffekannan. 

På denna heliga mark stövlade jag in som inbjuden gäst. Musikalen Chess hade gjort sitt. Nu startade jakten på idéer till en ny musikal. 

Vi slog oss ner vid kaffekopparna och wienerbröden. 

Snart nog anslöt en reserverad Benny Andersson. Jag ställde diverse frågor. Vänliga svar tillbaka. Då frågar Björn mig helt plötsligt: "Har du någon idé till en ny musikal?" 

Jag tappade nästan andan av pur förvåning. 

Såg säkert väldigt tankfull ut.

 ”Vilhelm Mobergs utvandrarepos. Svenskt så det förslår,” svarade jag efter en god stund. 

Tystnad. 

Björn och Benny växlade blickar. 

Till slut bröt Benny Andersson tystnaden:

”Det är ett väldigt material. Jag har naturligtvis läst alla böckerna. Kan blir svårt greppa. Inte minst musiken,” sa han och sökte min blick. 

Så där höll vi på. 

Kastade uppslag och idéer fram och tillbaka. 

Det var väldigt spännande. 

När jag kom hem till Lomma ringde Björn Ulvaeus ord i mina öron. 

”Kul och träffas. Bara ring om du kommer på något. Vi får fundera några varv till på Mobergs fantastiska historia.” 

Musikalen, Kristina från Duvemåla, hade premiär i Malmö den 7 oktober 1995. Jag var där. 

Naturligtvis. 

Fattas bara.

 

Dålig luft från Malmö ger Lommaborna huvudvärk

 

Illaluktande luft från Malmö har terroriserat Lommaborna under sommaren. Drabbade Lommabor har hört av sig till mig. ”Stanken vidrig. Det går inte ha dörrar eller fönster öppna,” heter det. 

En kvinna i Lomma berättade idag-torsdag-för mig. 

”I natt var det något alldeles fruktansvärt. Stanken gav mig huvudvärk.” 

Sydsvenskan skriver idag i Webbtidningen. (texten fortsätter efter bilden) 

Det framgår också av texten, att myndigheten famlar i blindo varifrån utsläppet kommer. 

Jag har nu anmält till Miljöförvaltningen i Malmö, att även Lommaborna drabbats av den dåliga luften. 

Det stinker. 

Vi håller för näsan. 

Återstår bara kalla in Sherlock Holmes.

 

 

Förlagens frästelse få barnen sälja jultidningar

 

Vilken liten gosse eller flicka kan motstå frästelsen med allt godis de erbjuds. Den praktfulla listan här ovanför är vad Julförlaget erbjuder våra barn om de kränger deras julprodukter. 

Vilket barn kan motstå ett sådant smörgåsbord? 

Knappast någon. 

Så det gäller sälja och samla poäng: dessto fler poäng, dessto finare premium. 

Det är på så vis som far-och morföräldrar, släkt och vänner kommer in i en tidig julrusch. 

Nytt för i år är att Julförlaget erbjuder våra små telningar en egen webbsida. Betydligt mer överskådligt, än det där beställnings pappret som man sitter och kladdar med. Även betydligt lättare och förköpa sig på barnens julerbjudande. Varför vi envisas med att säga jultidningar begriper jag inte. Det är det lilla, eller inga alls. 

I stället tar strumpförpackningar en allt större plats. 

Det var bättre förr. 

På den tiden man kunde köpa, Biffen och Bananen. 

Vågar knappt andas God Jul idag den 2 september. Jultidningarna är i alla fall på banan. 

Sanna mina ord. 

Varken vi vill det eller inte.

 

Lomma-Vincent gav mig domen: ”Du har fått 100 procent bättre syn”

 

Kunde inte ens drömma om att mina ögonoperationer skulle bli en sådan enorm framgång. 

Den 10 augusti upptäckte Vincent på Lomma Optik att jag hade åkt på grå starr. 

Inget märklig alls. 

Väldig vanligt med stigande ålder. 

Remiss i rekordfart. 

Fredagen den 20 augusti opererades först mitt högra öga för grå starr på Aleris ögonklinik i Malmö. 

Måndagen den 23 augusti opererades mitt vänstra öga. 

Idag måndag den 31 augusti var det tid för för undersökning och få domen av Vincent på Lomma Optik. 

”Det har genomförts en storstädning av dina ögon,” sa Vincent medan jag stirrade in i den ena apparaten efter den andra. Och fortsatte: 

”Operationerna lyckade. Du har fått en 100 procent bättre syn.” Beskedet förvånade mig inte. Jag tycker mig se glasklart. Vincent kikade fram bakom apparaturen och sa vidare: 

”Nu får det läka ut ordentligt och du fortsätter med dropparna i ögonen. Den 27 september träffas vi igen. Glasögon måste du ha även i framtiden på grund av ett brytningsfel i dina ögon. Det är inget som går åtgärda med en starroperation.” 

Sa alltså Vincent och lånade mig ett par läsglasögon, så länge. Och se på fan. 

Jag kan både läsa och skriva igen. Jag blev också 100 procent glad. 

Heja Vincent!

 

Frälsaren är kommen-pumpen räddar fisken och dammen i Lomma

 

Så här ser den alltså ut. Den nya pumpen som ska rädda Havsblicksdammarna i Lomma. Inte minst de fåtal fiskar som finns kvar, efter en hård och tuff sommar i de igenslammade båda dammarna. 

Stanken har inte heller varit något att skriva hem om. De boende utefter dammarna har agerat. 

Vreden påtaglig. 

Sydsvenskan i egen hög person har också skrivit om sommarens stora elände. 

Lommas eget Kabul, om man nu vill dra en liknelse som knappast håller. (texten fortsätter efter bilden)

I morse-måndag-fick jag ovanstående bild från en av mina bloggläsare. PEAB lyfta av någonting som skulle visa sig vara frälsaren själv. 

Den nya pumpen. 

En nyhet, mina kära vänner. 

Jag fick rycka ut. Skrivbart med nya ögon som ännu inte funnit sin plats i Rockbäcks huvud. 

Jo, det visade sig vara den nya pumpen som stod där och tryckte i buskaget. 

Gubbarna jobbade intensivt med projektet. Nu snart ska allt fungera igen. Allt levande i dammarna få ett drägligt liv. De överlevande karparna som fisken heter sniffade en hälsning till mig. 

Vattnet från den nedre dammen pumpas upp och pumpas ut i den övre dammen. 

Spädes ut. 

För i ett av rören kommer det ut vanligt drickbart kranvatten. ”Billigare så,” säger en av gubbarna som vill vara anonym till mig. 

Frid på jorden. 

Frälsaren är kommen. 

I form av en pump.

FOTNOT: efter en viss kamp med mina nya fräscha ögon fick jag till slut samman texten. HURRA!