Hallå Nooshi Dadgostar! Var glad du vann-fällde Stefan Löfven

 

Vänsterpartiets ledare, Nooshi Dadgostar, fyllde 36 år igår. Det firade hon idag med att skriva svensk politisk historia. Hon är arkitekten bakom, att en svensk statsminister för första gången föll i en misstroendeomröstning i riksdagen. 

Var hon sprudlande glad över bragden? 

Nej, det var hon definitivt inte. Alla världens sorger speglade hennes utseende både före och efter själva omröstningen. 

Axlarna hängde. 

Håret hängde.

Hela hon hängde. 

I stället för segla ut i livet som den segrare hon är, såg hon sjuk ut i rampljuset. Det var absolut inte läge för skratt och glam med partikamraterna. 

Segern blev dyrbar för alla vänsterpartister. Nooshi Dadgostar har med segern banat vägen in i maktens centrum för högerblocket med Ulf Kristersson(M) och Jimmie Åkesson(SD) i spetsen. 

Gammelkommunisterna i Norrbotten kräker hela natten lång ute i fjällvärlden. 

C-H Hermansson som var partiledare 1964-1975 och hånglade med Sovjetunionen, roterar i sin grav. 

Nej, det här var förfärligt. 

Sämsta tänkbara.

Hur Stefan Löfven kommer hantera frågan framöver vet ingen idag. Vi kan bara gissa.

Ledsen gick Nooshi Dadgostar hem och åt persisk mat. Hennes favoritkäk. 

Stoppa i sig persisk mat skulle däremot aldrig hennes nya kamrat, Jimmie Åkesson, göra. Någon jävla ordning får det allt vara i ett parti som Hermansson sa på sin tid.

 

Fågeldrama i Lomma

En sådan här dag med fortsatt regeringsröra, måste jag få blanda in dramat med en havstrut. Direkt från verkligheten i Lomma en helt vanlig trist dag i november. 
Havstrut är den största måsarten som kan bli upp till 170 cm mellan vingspannet. Ingen liten pippi, precis. 
Av någon oklar anledning har havstrutarna i Lomma blivit förälskade i en mobilmast. Smak och tycke, är som sagt var olika här i livet. 
Mobilmasten finns på taket till brf Sandstenens ena bostadshus nere i hamnen. På toppen av masten brukar en och annan havstrut landa, för kärleksfullt vila ut. Utsikten är naturligtvis bedårande. 
För en tid sedan gick det käpprätt åt skogen för en av dessa havstrutar. 
”Jag upptäckte det, när jag skulle ta ut cykeln i garaget. Den ena struten flaxade för sitt liv. Den hade fastnat mellan mobilmasterna uppe på taket, ” berättar ögonvittnet, Gunilla, för mig. Gunilla gjorde vad hon kunde. 
Slog larm. 
Förmodligen hade havstruten halkat i samband med landningen och kasat ner mellan mobilmasterna och fastnat i en dödlig fälla. 
Efter mycket om och men räddades pippin ner till jorden. Tyvärr var ena benet så svårt skadat, att den senare fick avlivas. 
Nu kräver djurvännen, Gunilla, att det sätts upp ett nät kring mobilmasten. Något liknande ska aldrig behöva inträffa igen. 
Det kan jag gott hålla med henna om. 
Säg den kärlekslycka som varar.

Regeringskrisen som kåseri-när regering Löfven trampade i klaveret

Jag fick ett telefonsamtal i går. 
”Hallå”, svarade jag försiktigt. 
”Hej, jag ringer från Kirgizistan. Från vår underrättelsetjänst HZH12-P18X. Är det Peter Hultqvist?” 
”Peter Hultqvist?” 
”Japp. Försvarsministern.” 
”Försvarsministern?” 
”Sluta krångla nu” 
”Krångla. Hur då?” 
”Maria Ågren, generaldirektören på transportnånting sa Hultqvist träffades på detta nummer.” 
”Maria Ågren? Generaldirektören?” 
”Anders Ygeman bad mig ringa Maria Ågren som gav mig detta nummer till Peter...seså, raska på."
”Peter Hultqvist. Hörde jag rätt? Vill tala ni med honom?”
 ”Ja, för helvete. Vad är det för jävla tomte jag pratar med?” 
”Tomte?” 
”Ja, TOMTE. En sådan där satans helvetes skit med skägg.” 
”...ursäkta, tomten är säker på du måste ha ringt fel.” 
”Ringt fel?! Så i helvetet heller. Det går omöjligt ringa fel när vi får uppgifter från Maria Ågren. Att det ska vara så svårt fatta.” 
”Vänta nu lite. Du ringer från Kirgizistan?” 
”Ja, är det något konstigt med det? Vi har mycket berg.” 
”Eheee...nä...berg...kanske bättre du ringer till Stefan Löfven direkt i stället. Måste gå smidigare.” 
”Stefan Löfven?” 
”Ja, landets statsminister.” 
”Nej för fan. Det här är hemligt. Avslöja inget för honom att jag sökt Hultqvist eller Ygeman. Aldrig någonsin. Hör du det. Jag har aldrig ringt dig. Du vet inte ens att jag finns till. Jag har aldrig ringt dig. Fattat.” 
”Men infrastrukturminister Anna Johansson då?” 
”Klick”

Teckningarna ingen socialdemokrat vill se

Ja, så är det nog. 
Jan-Erik Anders makalösa karikatyrteckningar på det historiska socialdemokratiska fallet, är absolut inget som går hem i landets sosse stugor. 
Jag tycker däremot att de är roligt. 
På pricken, faktiskt. 
Bättre kan det knappast göras. 
Regeringens budget föll i dagens omröstning i riksdagen. Statsministern Stefan Löfven störtade rakt ner och sverigedemokraterna ryckte bort deras egen livlina. 
Budgeten. 
Det blir bulor av en sådan politisk turbulens.
Och historiskt fall. 

Det blir alltså ett extraval den 22 mars. För första gången sedan 1958. Lika med nyval, alltså.
På dagens presskonferens förkunnade Stefan Löfven att man går på val tillsammans med miljöpartiet. Miljöryggsäcken skrämmer alltså inte statsministern. 
Det märkliga har nu inträffat, att den röd-gröna regeringen i fortsättningen får regera med en borgerlig budget. Man sitter med en lunta i knäet som man inte vill ha.  Det är nästan på otroligt.
Frågan är om Stefan Löfven i framtiden kommer att få plats på Jan-Eriks roliga tavla av de tidigare socialdemokratiska partiledarna. 
Väldigt många tunga namn inom den ramen. Endast Håkan Juholt hänger på sniskan. Får han sällskap i framtiden?
För just nu är regeringen Löfven, något av schack matt.
FOTNOT: Jan-Erik Anders roliga blogg, hittar du här.

Handskaknings lexikon

På något vis tycker jag synd om statsminister Stefan Löfven. 
Människan har stått med utsträckta händer sedan valdagen den 14 september. Ingen mer än miljö-och vänsterpartiet har velat ta i hans grova arbetarhänder. 
Fel folk, så att säga. 
Tänker man då, att redan de gamla grekerna skakade hand; en gest av fred, en tom hand utan vapen. 
Ja, då förstår man vilket dilemma regering Löfven hamnat i. 
Ingen handskakning alls, med så att säga, rätt folk. En kniptång som kan bli svår att ta sig ur. Märkligt. 
Den svenska kungen vill ALLA hälsa på. Ta i hand. Riskera dra på sig en förkylning, t o m Zlatan som borde vara rädd om sig. Handspriten fram på toa. 
Hoppas det räcker, Zlatan. Drottningen har i dag fått ställa in sitt program i Paris. Magsjuka.
Stefan Löfven vill ingen, däremot, mer än fel folk ta i hand.
Nu är jag en vänlig själ som ömmar för folk med problem. Därför satte jag samman ett handskaknings lexikon. 
Bara så där. I en hast. 
Bra att ha, Stefan. 
Om uti fall. 
En svettig hand; sprang till bussen, gick in till staden, cyklade från Mjölby, liftade från Mora. Miljöpartiet. 
En kall hand; är ingen värmestuga. Uppdrag Granskning. 
En mjuk hand; sjuk, behöver hjälp, kan svimma när som helst, Jimmie Åkesson. 
En hård hand; sverigedemokraternas vice partiledare, Mattias Karlsson. 
ACHTUNG! 
Kramar din hand med båda händerna; ditt gosedjur, trycker på alla knappar du vill, höj min skatt. Vänsterpartiets Jonas Sjöstedt. 
Ingen handskakning alls; död fisk. Alliansen. 
Sorry, Stefan Löfven.
PS; Glöm inte handspriten eller någon form av bakteriedödande gel. Se hur det gått för Drottning Silvia.DS. 

Mitt i den svenska regeringskrisen möttes kungen och Zlatan i Paris

Mitt i den svenska budgetröran, träffade Zlatan Ibrahimovic den svenske kungen i Paris. Det blev en märklig kollision, sett med svenska ögon.
När sverigedemokraternas vikarierande partiledare Mattias Karlsson, malde på som bäst om invandringspolitiken i TV-rutan, inträffade det magiska tvåkungamötet i den franska huvudstaden. 
Sverigedemokraterna beslutade sig alltså för att fälla regering Löfvens budget. Det innebär en allvarlig parlamentarisk kris i Sverige. 
I förlängningen går landet mot en regeringskris. 
Väldigt sura leenden från miljöpartiet och socialdemokraterna. 
I Paris var det emellertid stora glada leenden. De båda kungarna travade ut på PSG:s hemmaborg. Kungen tillsammans med den svenska invandrarsonen som blivit en världsstjärna. 
Mattias Karlsson glömde bort att göra kopplingen. Förmodligen sket han i vilket.
Jag gillade Paris allra bäst. 
Budgettjafset står mig nämligen upp i halsen.