"Göran Hägg skrev den märkligaste bok jag aldrig läst"

Författaren, Göran Hägg, har 68 år gammal gått till de sälla jaktmarkerna. Hjärtat satte stopp. 
Han var inte bara en profil i nyhetspanelen i SVT. Retorikexperten Göran Hägg var framförallt en produktiv författare. Möjligen lite egensinnig, men alltid läsvärd. 
Och hörvärd. 
Jag har läst mycket av det han skrev. Däremot inte litteraturbibeln på ca tusen sidor, ”1001 böcker, du måste läsa innan du dör”, som blev en storsäljare. 
Jo, en hel del har jag allt läst, men långt ifrån hela boken. Den passar mig bästa att läsa lite här och där, för det ska ni veta. Boken är som en universitetskurs i litteratur.
Allt från tunga pjäser som Dostojevskij, Proust och Joyce till lättgods som Enid Blytons, ”Fem söker en skatt”. 
Tips. 
Vill du bli en odräglig litterär gigant i din bekantskapskretsen: läs och plugga in Görans ca 1000 sidor innan du dör. 
Jag kommer att sakna Göran Hägg, både i nyhetspanelen och som författare. 
Vila i frid.

Bilden av en nyttig FIS!

Den här är den unika bilden av en helt vanlig fis. Jag fann den på University of Exeters hemsida.
Där har nämligen en forskargrupp kommit fram till, att en helt vanlig fis kan bota allt från hjärtinfarkt, stroke till cancer och demens. 
Du får gärna skratta åt tokigheten som faktiskt är helt seriös. 
Än är vi inte där, men på väg, enligt dessa fisforskare. 
Det har ingen betydelse om du drar av en brakskit eller en smygare. Det nyttiga är den sura doften som innehåller svavelväta. 
Gasen bildas naturligt i kroppen när bakterier bryter ner mat. 
Det är sak samma med stanken från ruttna ägg. Även här är det svavelväte som doftar surt. 
 ”Även om gasen mest är känd för sin stank kan den i själva verket vara en medicinsk hjälte som kan ha avgörande konsekvenser för framtida behandlingar av flera sjukdomar”, säger Mark Wood (bilden), en av forskarna bakom resultatet. 
Jaha, nu vet vi det. 
Det var alltså ingen tidig rötmånad story i nyheten om den nyttiga fisen som för några dagar sedan spreds runt världen. 
Fis på och gör omgivningen frisk. 
Prutt, på er.

Den stendöde humoristen-såldes med hjärtinfarkt!

Jag har i min bokhylla ett urval av Albert Engströms bästa som kom ut 1965. Hur jag blev pålurad detta i dag stendöda verk med texter och kolingar har sin givna poäng. 
Hösten 1965 var jag elev vid Östra Grevie Folkhögskola. Vi var några elever som var inhysta i stationshuset på andra våningen. 
En regnig afton hördes ett rop på hjälp från trappen upp till oss. Nere i tamburen alldeles vid trappavsatsen låg en man och såg mer död än levande ut. 
Givetvis förbarmade vi oss genast över denna olycklige krake i 50-års åldern som klagade över en trolig hjärtinfarkt. 
Vi bar upp honom. Placerade byltet på en säng att vila ut på, men till allmän förvåning hämtade sig mannen rekordsnabbt efter hjärtinfarkten. Blev pigg som en mört. 
När han till slut gick sin väg för egen maskin, satt vi där med ett boklager. 
Lurade. 
Mannen var nämligen bokförsäljare. 
Jag fick dras många år med avbetalningen för Alberts samlade urval på 12 böcker. Försäljningstekniken: hjärtinfarkt. 
Tänk på det när dagens telefonförsäljare ringer. 
Det var värre förr.
 

Försäljarens trick satte emellertid sina djupa spår i min enkla person. Så när jag fyllde 40 år 1986 tog jag fram en kolbit och ritade en koling som tackkort. 
Efter 21 år fick det bli min hyllning till den oslagbare försäljaren och den stendöde humoristen, Albert Engström. 
Numera är det bara sådana tomtar som jag som minns den roliga tid som flytt. Varken Cello eller Torsten Ehrenmark finns kvar. 
Fast Staffan Wictorin kämpar på i Kvällsposten och Hemmets Veckotidning. 
Heja Staffan!