Calle Rockbäcks blogg fyller 15 år-jag vill dö med stövlarna på!

 

Egentligen är det obegripligt. 

Den 8 juli 2008 sjösatte jag Calle Rockbäcks Blogg. Hade egentligen ingen aning om vad jag gav mig in på. Bloggandet var sprillans nytt. 

Jag famlade i mörker. 

Fick bli vad det nu blev, när det inte kunde bli som något annat i världen. 

Första året kämpigt. 

Tog tid innan jag fattade, att ett blogginlägg inte kunde skrivas som en tidningsartikel. Vilket jag hade stor erfarenhet av från 1970 och mitt spännande journalistliv. 

I början var det släkt och i bästa fall vänner som var nyfikna. Åren rusade fram. 

Jag lärde mig knepet. 

Idag har jag publicerat 5654 blogginlägg. Om allt mellan himmel och jord. 

Väldigt mycket om Lomma. 

Inte så konstigt. 

Jag bor i byn. 

I juni i år närmare 70 000 besökare till bloggen. 

Makalöst. 

Numera är det en historisk blogg. I framtiden kommer forskare att gräva ivrigt i materialet. 

Jag var 61 år när jag debuterade på allvar som bloggare 2008. I år-2023-är jag en sjuklig man som fyller 77 år i augusti. Hur länge orkar jag innan demensen fångar mig i sitt ruggiga garn? Den som lever får se. 

Ni kommer märka när jag spårar ur. 

Jag kan också dö med stövlarna på. 

Det är väl drömmen.

Fast drömmar slår sällan in.

Blomma på det.

 

 

Lommarekord: Konsten överleva 5000 blogginlägg

 

Jag har taget mig igenom operationer, sjukhussängar, rullstolar, rollatorer, kryckkäppar, regn, snö, stormar, värmeböljor och fan och hans moster. 

Viktigt dock. 

Alltid men sol i sinnet. 

Hur kraschad jag än varit: sol i sinnet. 

Alltid en uppdatering på bloggen om livets förgänglighet. Detta är blogginlägg nummer 5000. 

En ofantlig resa som tagit närmare 20 000 timmar framför min stationära dator. Inte ens den senaste rymdresan till Mars slår den bedriften (skryt). 

Det har gett mig skador i handen, armen, axeln, skulderbladet och triggar igång mitt diskbråck titt som tätt. 

Tro inte jag klagar. 

Aldrig. 

Det är inte min likör. 

Jag var 62 år när jag sjösatte bloggen sommaren 2008. När sommaren kommer 2021 fyller jag 75 år och hoppas på ett fortsatt bloggliv. 

I min ålder är nämligen framtiden oviss. 

Om ni anar demens. 

Slå larm. 

Väck mig! 

Ett stort TACK till alla er som följer bloggen. Ett speciellt TACK till hustrun. 

Utan denna formidabla kvinna, hade allt gått åt helvete. Här ingår också ett enastående stöd från hela min familj som är guld. Och inte att förglömma, Marilyn, förstås. 

Bloggen fyller 5000.

Det trodde jag aldrig.

 

Bilden av en nyttig FIS!

Den här är den unika bilden av en helt vanlig fis. Jag fann den på University of Exeters hemsida.
Där har nämligen en forskargrupp kommit fram till, att en helt vanlig fis kan bota allt från hjärtinfarkt, stroke till cancer och demens. 
Du får gärna skratta åt tokigheten som faktiskt är helt seriös. 
Än är vi inte där, men på väg, enligt dessa fisforskare. 
Det har ingen betydelse om du drar av en brakskit eller en smygare. Det nyttiga är den sura doften som innehåller svavelväta. 
Gasen bildas naturligt i kroppen när bakterier bryter ner mat. 
Det är sak samma med stanken från ruttna ägg. Även här är det svavelväte som doftar surt. 
 ”Även om gasen mest är känd för sin stank kan den i själva verket vara en medicinsk hjälte som kan ha avgörande konsekvenser för framtida behandlingar av flera sjukdomar”, säger Mark Wood (bilden), en av forskarna bakom resultatet. 
Jaha, nu vet vi det. 
Det var alltså ingen tidig rötmånad story i nyheten om den nyttiga fisen som för några dagar sedan spreds runt världen. 
Fis på och gör omgivningen frisk. 
Prutt, på er.