”Lever den jäveln?” Cirkus i Lomma

 

Filip och Fredrik har ett tävlingsmoment i sitt frågesportprogram, ”Alla mot alla”, i TV5 som heter,”Lever den jäveln?” Kom och tänka på det, när jag såg reklamskyltarna för årets första och enda cirkus i Lomma. 

Inte så konstigt. 

Sveriges största cirkus, Maximum, knäcktes tydligen av coronan. De få som finns kvar lever på lånad tid. (texten fortsätter efter bilden)

Jumbo hette den sista cirkuselefanten som besökte Lomma. Det är mer än tio år Jumbo stod och trumpetade på Fladängen.

Vi snackade en stund. 

Om livet.

Jumbo, 8 år, förstod att hans karriär var på upphällning. Hade därför inget emot ställa upp på en historisk bild. 

Numera är själva cirkusplatsen också ombyggt till en grundskola med 400 elever. 

Elefanter förbjudna på cirkus. Jumbo lever ett stilla pensionärsliv i en europeisk djurpark (hoppas jag). I vårt avlånga land är bara tamdjur som hästar, hundar, katter, getter och kameler tillåtna på cirkus. 

Hur roligt är det? 

Säger jag som upplevt både vilda tigrar, lejon, chimpanser samt andra vilda djur. 

Förbjöds i Sverige 1964. 

Mitt apa, Gösta, hade t o m platsat på dagens cirkusar. Gjord av tyg som Gösta är.

Så,”Lever den jäveln,” känns helt rätt om helgens cirkusbesök i Lomma. Ack ja.

 

 

Memoarflik: Jag och poeten Nils Ferlin-samma barndomsdrömmar

Här sitter jag på ett gammalt skolfotografi från Rörsjöskolan i Malmö: leendet osäkert, blicken drömmande sökande 75 mil bort, små knubbiga händer, barnets frisyr. Inget minne av exakt ålder, men under 10 år i alla fall. 
Framför mig ligger ett oskrivet blad som väntar fyllas i.
Av gossen. 
Förhållandevis ett turbulent men spännande liv.
Läste i morse favoritpoeten, Nils Ferlins, ”Cirkus” ur Goggles. 
Omkring 65 år senare slår det mig, att vi hade samma barndomsdrömmar. 
Nils satte upp en cirkus i en vedbod som kallades Tigerbrand. 
Jag satte också upp en cirkus i en vedbod, 75 mil bort i mormors land som dignade av honung och ystra lekar. 
Mina föreställningar kostade också fem öre. 
På Facebook har jag blivit vän med ett av barnen som följde mina föreställningar. Astrid är hennes namn. 
Astrid är mig väldigt kär idag. 
Både Nils och jag fick texten som yrke: han som poet och jag som journalist, men med samma barndomsdrömmar. 
Märkligt, så säg.
Även om våra liv som vuxna, gick åt olika håll.
Han drunknade i bohemens spritfyllda liv.
Endast 62 år gammal.
Jag drunknade i sjukdomarnas bittra värld.
Men lever ännu 73 år gammal.
Det tackar jag för.
Vi avrundar med Nils Ferlins ”Cirkus” ur klassikern Goggles:

Jag lärde mej gå på händer 
strax måste mamma se. 
Hon var den förnämsta publiken. 
Fem öre tog jag entré. 

Det hela var bara ett vedskjul 
men störde ej minsta grand. 
Och cirkusens namn var präktigt: 
Den hette Tigerbrand. 

Succén var klappad och given, 
parketten glad och förnöjd. 
Men cirkusartistens bana 
blev ganska brant och fördröjd. 

Rätt illa for han i världen 
och mager blev han och skral. 
Men ett-tu-tre - hur det kom sej, 
fick han upp en saltomortal.

Cirkusregeringen laddar för nästa veckas show

Upp till bevis i manegen. 
Talmannen har sagt sitt. 
Moderatledaren, Ulf Kristersson ska väljas till landets statsminister i nästa vecka. Det blir problem. Endast KD och SD vill ha honom på den posten. Det blir mer cirkus än vad vi redan fått bevittna. 
Regeringsbildningen har kört fast i sågspånen. 
På löpets cirkusbild som jag monterat samman, ser moderatledaren minst sagt beklämd ut. Jimmie Åkesson till vänster på bilden trumpeter glatt. 
Tacka fan för det. 
Stefan Löfven trumpeter inte alls. 
I stället försöker han trycka bort Kristersson från taburetten. 
Centerns, Annie Lööf, längst bort till vänster, trumpetar att hon vill längst fram till Löfven. Intill henne vet Björklund varken in eller ut. KD med Ebba Busch Thor, hänger mer än gärna på Åkesson. 
Miljöpartiet har som vanligt tagit rygg på Socialdemokraterna. 
Sist i raden längst ut till höger smyger Vänsterpartiets, Jonas Sjöstedt, i kulisserna. Den mannen kan ställa till det om han får chansen.
Det ser ut bli en jävla cirkus i nästa vecka. 
The show must go on. 
Manegen är inte krattad.

Gustav Fridolin i cirkusmanegen

Cirkus Ukraina

Mitt i kaoset i Kiev, kör "National Circus i Ukraina”, för fulla segel. Cirkusbyggnaden till höger är fullsmockad, 2100 åskådare. 
Utanför dörrarna, inte långt bort, i alla fall, pucklar polis och befolkningen på varandra. Raseriet är monumentalt. 
Cirkus Ukraina. 
På allvar. 
Det väldiga landet Ukraina som till ytan är större än både Sverige och Frankrike, har alltid fascinerat mig. 
Politikerna verkar fullständigt galna. 
Minns Jusjtjenko som blev förgiftad och såg ut som Koppartrans i ansiktet. 
Minns Tymosjenko med kakflätan på huvudet. Dömdes till sju års fängelse. Just nu hungerstrejkar hon.
Minns Klytjko, världsmästaren i boxning som är partiledare för ”Smocka” och sitter i parlamentet. 
Presidenten själv, Janukovitj, grovhånglar med Putin och småhånglar med EU. 
Ingen vet något om vem eller vilka och vad vi ska göra nu som vi inte alls har gjort.
Galenskap i kubik.

Cirkus Ukraina. 
Fast på riktigt. 
Med tigrar och lejon och alla möjliga omöjliga vilda djur. 
Föreställningen i cirkusbyggnaden vid Victory Square heter som sig bör, Caravan of Miracles. Finns det bara platser över går följande in gratis: 
studenter, specialiserade gymnasieskolor, pensionärer, funktionshindrade, veteraner från det Stora fosterländska kriget, andra soldater mfl. 
För biljett kontakta biträdande generaldirektör Oleg Vasiliev 486-38-68 S. 
Då får man också se hur ett lejon slickar vackra Julia. 
Det är något skönt galet med detta stora land. Landet har närmare 50 miljoner invånare. 
Bara Putin kunde hålla tassarna borta.