Jag kom till världen 1946. Det stora kriget var slut.
MFF tog sitt första allsvenska guld och blev Svenska mästare i fotboll 1944.
Jag kom två år för sent.
Nästa guld tog MFF 1949. Samma år föddes min hustru.
Jag föddes alltså i ett ingenmansland.
Guldlös.
Det är sådant som svider.
Tycker du det är löjligt?
Det gör inte hustrun.
Så fort slutsignalen gått i måndags då MFF säkrade sitt guld nr 20 borta mot IFK Norrköping pep hustrun sturskt.
”MFF tog inget guld det året du föddes. Det gjorde man däremot 1949, när jag kom till världen. Där fick du så du teg”.
Fan, det sved, måste jag erkänna.
Räknade tyst för mig själv 20 SM-guld:
1944, 1949, 1950, 1951, 1953, 1965, 1967, 1970, 1971, 1974, 1975, 1977, 1986, 1988, 2004, 2010, 2013, 2014, 2016 och så då 2017.
Hur kunde mina föräldrar missa så många år med SM-guld?
”Våra söner som föddes 1974 och 1977 fick också guld. För inte tala om 1944”, fortsatte hustrun pina mig med. Jag var krossad.
Våra svärdöttrar med åren 1972 och 1973 åkte också på ett planeringsmisstag. Likaså fyra av våra barnbarn.
Utom minstingen Liv som föddes guldåret 2013.
”Men 1944 då”, försökte jag.
”Då föddes min storasyster. Hon måste med. Det säger sig själv. Det första SM-guldet är alltid störst av alla.”
Släkten är alltid värst.
Jag ger mig.
måndag 23 oktober 2017
”Jag missade MFF:s guldår-föddes i ingenmansland”
Etiketter:
Calle Rockbäck,
födelsedag,
gulddans,
guldår,
hustrun,
ingenmansland,
MFF,
SM-Guld
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar