Det kändes som en städning av kroppen. Tre Kronor slår Kanada i en rafflande straffuppgörelse.
Det kändes som ett reningsbad för min deppade hjärna.
Ja, en storstädning av hela min lekamen.
Tidigare såg jag MFF helt onödigt få stryk mot IFK Norrköping. Den förlusten bet långt in i min sargade kropp-depp i hjärnan.
Det var inte med några större förväntningar jag såg fram emot Sveriges VM-final mot Kanada. Det kändes som depparnas stora jubelkväll.
Ack så fel jag fick.
Tre Kronor städade bort MFF:s haveri, då Norrköping gör två avgörande mål i minuterna 82 och 84 (1-2) i matchen.
Sedan kom då hockeyn.
Henrik Lundqvist spikade igen det svenska målet. Jag hade sett Sverige bäste ishockeymålvakt genom tiderna i aktion. Allt deppande städades bort.
Det var som Malmö FF aldrig mött IFK Norrköping.
Sverige hockeyvärldsmästare för tionde gången.
Det var en starkt nattlig upplevelse.
Tack för den pucken, Henrik Lundqvist.
Nu blir du frimärke.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar