Finlands sak är Calle Rockbäcks BLOGG

Jag har alltid varit förtjust i finnar och Finland. 
Min kärlek grundlades av den finske skidåkaren, Veikko Hakulinen (1925-2013), under 1950-talet. Sixten Jernbergs (1929-2012) värste motståndare i skidspåret. Det var alltid stenhårda uppgörelser mellan dessa båda skidfantomer. 
I livet har jag också lärt känna en mängd trevliga finnar. Det brukar vara raka puckar, om Herrskapet förstår vad jag menar. 
Den senaste var författarinnan, Onerva Hintikka, som flyttade in blogginlägget om Knuts krig i finsk TV-se löpet till höger. 
Själv har jag varit mest i norra Finland. En gång bjöds jag på kaalikääryleet (finska kåldolmar). 
Smakade alldeles utmärkt. 
Trots min närhet till de finska folket blev jag tagen på sängen i veckan. En dag fick hela Finland nämligen spader. 
I ett blogginlägg jag publicerat den 1 juli, berättade jag om att stjärnklubben Chelsea, jagade 13-åriga fotbollstalanger i Lomma i samband med en ungdomsturnering. Det var inget märkligt med det. Trodde jag.
I Finland blev det än mer än märkligt.
Närmare 4000 besökare från Finland lockades till bloggen, en och samma dag i veckan. Alla var ute efter inlägget om 13-åriga fotbollstalanger i Lomma.
Jag har under mina mer än åtta år med bloggen, aldrig varit med om någon liknande invasion från ett annat land. 
Det är helt otroligt. 
4000!
Jag fattar ingenting. 
Allt är ett mysterium. 
Fast kul och omtumlande. 
Heja Finland! 
Jag kommer snart tillbaka och käkar kaalikääryleet. 
FOTNOT. Länkar till Onerva Hintikka HÄR och HÄR till Chelsea.