Kungen fyller 70 år: Min kungliga resa-från slott till koja

Från slott till koja. 
Året är 1946. 
Den blivande tronföljaren, Carl XVI Gustaf, hamnade på kungliga slottet i Stockholm. Jag i en liten röd stuga med vita knutar i skogen i norra Uppland. Staketet ni ser på bilden framför stugan, är till för att hålla skogens djur borta. 
Det är Sverige som fanns en gång i tiden. (texten fortsätter efter bilden)

När kungen-blivande arvfurste-föddes på Haga slott den 30 april 1946 klockan 10:20, var min mamma i Stockholm. 
Det sköts salut. Mamma (1920-2011) lyssnade andäktigt. 
Hon var gravid med mig. 
”Hoppas jag också får en pojke”, tänkte min mamma, vilket är alldeles sant. 
Några månader senare tittade jag ut på Uppsala BB. 
Det blev enligt önskemålet. 
En pojke. 
Medan arvfursten hamnade i farfars knä bland allt glitter. Förvandlades jag och mamma till olja och ramades in. (texten fortsätter efter bilden)

Carl Gustaf lekte med sina systrar, Hagasessorna, i en slottsliknande lekstuga. Jag lekte i skogen med mina kusiner i världens minsta sandlåda. 
Jag står i mitten på bilden här ovanför. 
Till vänster om mig, Allan, som nyper sig i nuppen. Allan blev fabrikschef. Dog 1976, endast 33 år gammal. Han fick en tumör i huvudet. 
Sorgen svider än. 
Till höger om mig, Lena. Kramar en trasdocka. Hon är gift med Lennart. Bor i Vellinge. Har barn samt drös med barnbarn.  Ett varmt och gott liv.
Vad vi tittar på, grunnar jag över än i denna dag. (texten fortsätter efter bilden)

Den blivande kungen samt Hertigen av Jämtland, började i första klass i Broms privatskola. Det måste ha varit jobbig för gossen. Han ser rädd ut på bilden. 
Jag själv blev avritad på ett rödaktigt papper av konstnären Jojo i Furuviks djurpark, söder om Gävle. 
Det var kul.
Minns jag.
Jag hade en blåaktig toppluva. 
Klassiskt. 
När vi sedan blev vuxna, sammanstrålade vi flera gånger i samband med de kungliga älgjakterna samt Eriksgatorna.
Kojan blev journalist. 
Slottet blev en kung som alltid svarade vänligt på mina frågor. Fast det är en helt annan historia. 
Grattis på 70-års dagen. 
Trevlig Valborg till alla.

Lomma-den myggfria kommunen

Jag skulle gott kunna tänka mig den reklamslogan. Allt för locka turister till byn- Lomma den myggfria kommunen. 
Smaka på den, Gott Folk. 
Jag tänker inte på träskmarkerna längst upp med Höje å. Självklart finns där en och annan mygga. 
Andra sidan sett är området ingen turistfälla. 
Nej, turisterna (i Lomma säger vi besökarna) söker sig i stället till Lomma Beach. Lomma kommun med det myggfria havet med de sköna badstränderna. 
Om man tex jämför med mygghelvetet vid nedre Dalälven, norra Uppland, Värmland, Närke, Dalarna mfl och, inte minst, hela Norrland. 
Då är Lomma kommun myggfritt.
Sedan får Kerstin, Boel, Britt och Evelyn klia sig så mycket de vill. (texten fortsätter efter bilden)

Jag vet, för jag har bott bland myggen. En bit från Söderfors (nedre Dalälven). 
Myggens speciella paradis. Helvetet på jorden. 
Varje kväll doppade jag lindor i ättika och lindade om benen. Myggen hatade lukten. 
Jag vann nästan matchen. 
Min svägerska satte ut sitt nakna högre ben i kvällsbrisen från grantopparna: ritch ratsch filibom-bom-bom! 
76 myggstick på ett kick. 
”Vi har en stuga i Jämtland. Varje kväll sitter vi instängda på den inglasade altanen. Utanför är det svart med mygg som inte vill annat än äta upp oss. Gå ut är inte att tänka på, berättade en bekant för mig. 
Ni börjar förstå. 
Lomma-den myggfria kommunen. 
Det vore något, Anders Berngarn, kommunhövdingen som sitter och lögar sig myggfri, tillsammans med Michael Douglas på Mallorca.
Bara fly fältet, Anders.