Julens hädanfärd-The End!

Det är alltså så här det slutar. De lackade paketens pappir, hemmapoetens hellre än bra rim, God Jul moster Karin, vackert inslagna paket med julsprakande papper, kryllade röda band-rakt ner i våra soptunnor. 
Inte nog med det. De tindrande barnögonen har slocknat. Förväntningarna ett minne blott.

Mina tårar är inte långt borta, när jag står i vårt soprum och ser de översvämmade soptunnorna eller kärlen som det heter på modernt språkbruk. Julklapparna som för 12-20 timmar sedan fick barn att t o m kräkas av längtan efter tomten, är upprivna av hetsiga små fingrar. Julpappret som många lagt ner sådan möda på, är ett minne blott. I trasor. Sopor. Inte värt ett skit. En gång vackra paket. Nu. Mög (skånska för skit). 
Men som tur är finns det en dag i dag också. Den Stora Lek Dagen. Det är på juldagen julklapparnas innehåll ska testas; far doftar gott av nytt rakvatten, spel ska spelas, böcker läsas, lego byggas och mor hastar i väg och byter negligén: 
”Tok-Frans där. Inte kan jag väl se ut som en slampa när jag ska sova”. 
God fortsättning!