Visar inlägg med etikett gossar. Visa alla inlägg
Visar inlägg med etikett gossar. Visa alla inlägg

torsdag 26 januari 2023

Memoarflik: Gossarna opererade nallebjörnen-vuxenvärlden blev galen

 

Mycket ska man då behöva höra talas om. Nu ska du få höra något som slår det mesta. 
De små(ca 3-4 år) glada gossarna blev kirurger på riktigt, men ändå inte. Opererade nallebjörnen med sax och kniv. Patienten dog, naturligtvis. 
Just i detta ögonblick kom vuxenvärlden inrusande i rummet. Gastade och skrek. 
”Vad gör ni? Har ni sönder Lennarts fina nallebjörn?” 
”Nallen hade ont i magen,” löd gossarnas förklaring. Det blev ett sagolikt liv. 
Kusin Lennart och jag förstod vi gjort något himla fel. Skäms nästan än i denna dag. 
De vuxna ojade sig både länge och väl. Snart nog hörde vi hur det pratades om tilltaget vid middagsbordet. 
Vuxenvärlden drack roligt vatten i små glas. Blev glada och sjöng om Sjöbloms dass och skrattade. (texten fortsätter efter bilden)
Gossarna växte upp. Ingen blev kirurg. Däremot musikaliska. Lennart popidol i Bawlers Inc. Halmstads svar på Rolling Stones. Jag med i ångradions SM i vissång. Sjöng om en hare som hoppade kråka. 
Ingen succé. 
Talade om barndomens operation av nallebjörnen. Drack roligt vatten i små glas. 
Blev på fiolen. 
Skrattade och sjöng om Sjöbloms dass. 
Vad fanns det då i nallens mage som skars upp? 
Jo, träull. 
Perfekt som isolering till hundgårdar. 
Tänk som en sorglustigt historia kan sluta. Mer än 70 år senare. PS. Vi har fortfarande kul tillsammans. Jag i Lomma. Lennart i Holm utanför Halmstad. Så det så. DS.

 

 

onsdag 6 november 2019

Memoarflik: Historien om gossarna som opererade Teddybjörnen Fredriksson

Förlåt, Lasse Berghagen, för inte tala om Teddybjörnen Fredriksson. Vilket okänt öde den nallen fick, om man säger som så. Du Lasse var också en liten gosse på den tiden. 
Det skulle dröja många år till, innan du skrev den vackra visan om Teddybjörnen Fredriksson och sjöng: 
”Teddybjörnen Fredriksson, 
hans nos den var av garn, 
ja han var min bästa vän, 
när jag var ett litet barn.…” 
Precis som Lasse var jag och min kusin, Lennart, små gossar 1950. Vi träffades ofta och lekte våra vilda lekar, precis som små gossar brukar göra. 
En dag hade Lennart fått en nallebjörn med som Lasse sjunger, en nos av garn. Nallebjörnen vill jag minnas vi tyckte var en märklig varelse. 
Var sedan idén om att operera nallen kom ifrån, kan vi i dag nästan 70 år senare inte riktigt reda ut. 
Hur som helst. 
Förmodligen ansåg vi nallen blev sjuk och behövde opereras. 
Akut. 
En sax och kniv stals från en kökslåda. 
Sedan var det bara för de två unga kirurgerna att sätta igång. 
Det skars och klipptes. 
Snart nog var nallens bröstkorg samt mage vidöppen. Ut tittade en massa träull på de förvånade gossarna. 
Då, just då, naturligtvis, kom våra mammor inrusande och gallskrek: 
”Vad har ni gjort med nallen?!” 
”Opererat den,” svarade vi som den naturligaste sak i världen. 
”Är ni inte riktigt kloka! Ni har fördärvat Lennarts fina nalle.” 
Ungefär där tar vårt minne slut i dag 70 år senare. 
Vi pratar än i denna dag om operationen som gjorde dåtidens vuxenvärld komplett galna. Vi vet ännu inte varför vi lekte kirurger. 
Vi förstår fortfarande ingenting av varför vi opererade Teddybjörnen Fredriksson (förlåt igen, Lasse Berghagen). 
Vem kom med idén? 
”Det var du,” säger numera Lennart med emfas. 
”Du lärde mig allting som var roligt i livet-fruntimmer, röka och dricka brännvin. Varför inte även en kirurgutbildning?”
Vi får stoppa där.
Idag tåls historien om den opererade nallen att skrattas åt. 
Jasså, inte det. 
Här nedanför först en bild på mig från den tiden, en nalle som illustration samt Lennart från samma tid. 
Två små glada kirurger som vuxenvärlden aldrig begrep sig på. 
FOTNOT. Kan tillägga, att det sedan har gått bra för de små gossarna i vuxenlivet. Fast varje gång Lasse Berghagens fantastiska låt spelas, poppar minnet upp av vår egen nallebjörns tragiska öde.Vill ytterligare poängtera att vår nalle, inte på något vis har något med Lasses berömda nalle att göra. Det är endast en kul (nåja) vinkling i sammanhanget.

söndag 13 december 2015

Kim Novak-någon som minns stjärnan?

Kim Novak dök upp som en produkt av Hollywood i mitten av 1950-talet. 
Hon upptäcktes som den sötaste hissflickan och demonstratrisen av kylskåp som någonsin existerat. 
Snabbt förvandlade Hollywood Kim till glödhet filmstjärna. 
Vi rara gossar gick i spinn av denna söta uppenbarelse. Samlarvärdet stort. Hon var som en hel karamellburk med sött godis. 
Aldrig såg vi några filmer med Kim Novak. De var ofta barnförbjudna. Dessutom var hennes skådespelarkonst inte mycket att hurra åt. Det räckte gott med att ha henne som filmstjärna. 
En dag tröttnade Kim Novak på Hollywood. 
Drog sig tillbaka till ensamheten. Fyllde stugan med djur. 
Kim Novak blev något av en eremit. 
Åren gick. 
Jag glömde snart bort denna söta slickepinne till filmstjärna. 
Efter nästan 50 år klev hon åter fram i rampljuset. 
Oscarsgalan i mars i går. 
Kim Novak var prisutdelare.
Hollywood höll andan, om man nu kunde det.
Plastikkirurgin hade fördärvat den sötaste hissflickan på jorden. 
Kim Novak, 81 år, var faktiskt någon annan 2014, men ändå inte. 
Jag tittade mig i spegeln. 
Jo, jag själv kanske skulle behöva en och annan lyftning.