Lommabon Gert Olsson har hamnat på biblioteket-paketerad mellan hårda pärmar

 

Det kunde aldrig Gert Olsson i Lomma ens drömma om. På torsdag tar han plats på kulturinstitutionen i byn med sin bok, Min levnadshistoria. Skriven enbart som en rapport över sitt liv till sin familj. 

Ingen dålig summering alls. 

Ett äkta Lommabarn som växte upp under små omständigheter. Fanns inte mycket serverat där inte. 

Slog sig fram ändå. 

Startade eget företag, Lomma Tak, och gjorde lysande karriär på hemmaplan. Under 1980-talet kunde han t o m ha råd köpa sig en semesterlägenhet i filmstjärnornas Cannes på Franska Rivieran i departementet Alpes-Maritimes. 

Sitt liv har han på ett elegant vis paketerat på 146 sidor. Snabbt bläddrar han fram till kronan på verket, hustrun Siv. 

”Utan henne hade det aldrig gått. Vi gifte oss 1966 och firade vår 50-åriga bröllopsdag i Las Vegas. Två vuxna döttrar och barnbarn finns också,” berättar Gert för mig.

På tal om när kärleken är som störst, bäst och vackrast.

Grattis, säger jag till er som fixat biljett till torsdagens levnadshistoria med Gert Olsson på Lomma bibliotek. Det blir en höjdare, men så har Gert också sprungit både maraton-och kört Vasaloppet. 

Det senaste en bragd för sig. Snötillgång tillhör nämligen en bristvara i Lomma.

 

Aprilskämtet om Lommaguld-se hur det slutade

I folkmun kallas huset för konservburken. Invändigt har i alla fall Lommas nya bibliotek blivit en succé. 
Med en fantastisk personal.
Hösten 2007 började maskinerna rulla in. 
Bygget skulle i gång. 
Jag fanns på plats och följde det efterlängtade biblioteket med min kamera. 
Det är jag glad för i dag. 
Många år senare. 
Det var några bilder av denna bildskatt jag använde mig av i mitt aprilskämt om jakten efter Lommaguld. 
Det blev, som sagt var, plåt i stället för guld. 
2018 är det tusentals nyinflyttade i byn. 
Få kan historien. 
Vi andra har glömt. 
Här ett bildsvep över hur biblioteket växte fram. 
Från ax till limpa, så att säga.
Guld det också.
Historiskt guld, om inte annat.
Bild nummer 3 och 4 har jag fotograferat från den gamla bron som sedan revs. 
Håll till godo.

Söndagsöppet succé i Lomma

Jag har ofta grunnat över varför systembolaget, apoteket och biblioteket haft stängt på söndagar. 
Tre s k serviceställen, kan man väl få kalla det för: läska strupen, hämta och köpa mediciner samt försvinna i böckernas värld. 
Söndag är dagen då de flesta människor är lediga. Det finns tid fylla på förrådet med både det ena och det andra. 
Nej, så roligt ska vi inte ha. 
Det har varit och är en stängd värld på söndagarna. 
I Lomma har man nu luckrat upp den stängda dörren. 
På biblioteket. 
Från och med i år har det varit söndagsöppet mellan kl 11.00-15.00. 
Äntligen, tänkte jag och slog en signal till Lina Grahn, ställförordnande chef på Lomma bibliotek. 
Hur har det gått med söndagarna? 
Kommer Lommaborna? 
”Succé, kan man väl kalla det för. Det har kommit mycket folk. Många nya låntagare, så vi är väldigt nöjda”, svarar en glad Lina. 
Se där-vilken liten söt rar nyhet. 
Böcker har blivit poppis i Lomma. 
Väldigt, väldigt kul, måste jag få säga. 
Gott om folk kan det även bli i morgon fredag. Då kommer Sveriges hetaste minister, Morgan Johansson, till biblioteket. Han ska informeras om hur Lomma kommun bär sig åt för bli Sveriges tryggaste kommun. 
År ut och år in. 
Allmänheten är inbjuden. Det lär bli trångt om saligheten. Inte minst kommer flödet av reportrar från när och fjärran att invadera boklådan. 
Blir inte förvånad om man får flytta hela rasket, till den betydligt större fullmäktigesalen i kommunhuset.
Visst händer det spännande saker i Lomma. 

Bildextra: När Centrumtorget i Lomma revs

På löpsedeln kan ni se det exakta klockslaget när rivningshysterin av det gamla Centrumtorget i Lomma pågick som värst. 
Det var efter byggsemestern, sommaren 2010, maskinerna rullade in över torget som skulle komma jämnas med marken. 
En alldeles unik rivning. 
 Jag följde det dagligen. 
Tog massor med bilder. 
Skrev otaliga inlägg på bloggen. Historia skrevs i rök och damm. 
Jag tog klockslaget. 
Du som var med minns det säkert. Lommabornas intresse enormt. 
Sedan dess har Lomma fått tusentals inflyttade invånare. Då är det lätt att tro, att dagens Centrumtorg alltid sett ut som det gör i dag. 
Det har det alltså inte.
Jag kan endast visa upp en liten skärva av allt det unika bildmaterial jag sitter på. I dag ett historiskt material.
Jag kom mycket nära. 
Gjorde det man inte fick göra: klev över avspärrningar.
Skulle lätt hålla för en succéartad utställning på Lomma bibliotek. Det handlar bara om tid, kraft och god hälsa. 
Det är väl det sista jag skulle stupa på. 
Håll till godo. 
Det finns mera. 
Mycket, mycket mera.

Humor i Islam är inget skämta om-Morran och Tobias körda

Jag lyssnade på ett program som sändes i Vetenskapsradion Forum, för drygt två år sedan. 
Det heta ämnet för dagen: 
”Har muslimer ingen humor?” 
Försiktigt rörde sig den svenske programledaren fram i handlingen som han gick på glödande kol. 
För att göra ett roligt ämne så tungt som möjligt, hade en etnolog-en svensk kvinna-kallats in under fanorna. Spä på det tungrodda redovisades givetvis också en sociologisk studie, gjord av en dansk kvinna. 
Den handlade om skämt på en multietnisk arbetsplats i Danmark. Roligare än så blev det aldrig.
Det tassades friskt i utkanterna. Humorn satt väldigt trångt i det programmet. Det blev mest krångelhumor. Ett obegripligt sammelsurium. 
Inte ett dugg kul. 
Ett s k fiiint program för vänsterfolket på Södermalm. 
Typiskt svensk, med andra ord. 
Jag plöjer i Koranens Budskap som jag lånat på biblioteket i vårt välsorterade bibliotek i Lomma. Finner intressanta spår som jag får återkomma till. 
Då slår det mig plötsligt. 
Har ni någonsin sett komikern, Robert Gustafsson, förvandla sig till en galen imam? Hundra-om inte tusentals roliga ”gubbar”, men aldrig en imam. 
Inte vad jag minns, i alla fall. 
Byt ut Morran och Tobias mot muslimer. 
Robert Gustafsson och Johan Rheborg hade fått gömma sig i samma källare där Lars Vilks sitter och trycker. 
Tror vi. 
Vet inte. 
För så är det. 
Det råder en besynnerlig rädsla bland svenskarna för den muslimska humorn. Om nu den finns alls, vill säga. 
Och det gör den. 
Finns. 
Återkommer i frågan.

”Sicken vicka” på Calle Rockbäcks BLOGG

Det började med att jag mjukade upp veckan i måndags, med en personlig betraktelse av den lilla pingstförsamlingen i Knutby. 
Intresset för den kristliga lekamen som havererade 2004 i Knutby, visade sig avsevärt större än jag tänkt mig. Intresset bland mina läsare klart jämförbart med när jag skriver om en ny krog på gång i Lomma. 
I tisdags skrev jag om ett märkligt intresse bland fransmän. Inte halva Frankrike men inte långt borta, invaderade plötsligt bloggen. 
Jag begrep ingenting. 
Jag begriper fortfarande ingenting. 
På det följde ett nästan lika stort intresse från Litauen. 
Mysko. 
Veckans bloggtopp kom när jag i torsdags och i fredags skrev om min son Johan. Hans dramatiska öde och äventyr i USA för 26 år sedan, sprängde alla gränser. 
Även från Litauen? 
I dag lördag släpper som bekant Johan sin senaste bok på Lomma bibliotek mellan klockan 12.00-14.00. 
Lycka till, Johan. 
Jag laddar för en ny spännande vecka.

Obeskrivlig lycka i USA: Lommabon Johan Rockbäck helt frisk-kastas till golvet av ”världens bäste hjärnkirurg”

Enligt synonymordboken finns det en mängd olika sätt beskriva lycka på. Fast inget om ett judokast. 
Efter att min son Johan blivit opererad av stjärn-och hjärnkirurgen, Dr Hae-Dong Jho på Presbyterian Universety Hospital i Pittsburgh, USA, den 5 november 1990, följde ett antal år med återbesök. 
Johan, då 13 år, hade mot alla odds blivit botad från sin helvetiska tinnitus. Han var helt frisk. 
För första gången sedan cykelolyckan 1987, kunde han gå på bio igen. Det var inte bara den ständiga mistluren i huvudet som var borta, utan även den förfärliga ljudöverkänslighet. 
Aldrig ska vi glömma ett av flera återbesök i Pittsburgh. 
Sitter förväntansfulla i väntrummet. Plötsligt kommer en leende dr Jho ut genom dörren. Kramar om Johan. Kopplar blixtsnabbt ett grepp. Skickar i väg Johan med ett judokast-se bilderna som jag tog, nu på löpsedeln. 
Denna fantastiske hjärnkirurg har nämligen svart bälte i judo. Dr Jho visste också om att Johan börjat med judo. Framgångsrikt hade han nått fram till det gröna bältet. De övriga patienterna som satt i väntrummet trodde inte sina ögon. I USA råder normalt ett strikt förhållande mellan patienten och läkaren. 
Det här är en stund av lycka som det inte finns ord för. Vi i familjen som fanns med på plats, glömmer det aldrig. 
Dr Hae-Dong Jho, är numera professor och driver, Jho Institute for Minimally Invasive Neurosurgery i Pittsburgh. 
Han har utvecklat hjärnkirurgin till ett mästerverk. 
En av många metoder är att operera skador och sjukdomar bland de känsliga nervtrådarna i hjärnan, genom gå in via näsan (!?). Då kan patienten efter några timmar få gå hem samma dag. 
Givetvis har han fått utmärkelsen, ”America`s Top Doctors”. 
Min son Johan skriver i sin tur barnböcker. 
Utan dr Jho eminenta hjärnkirurgi, hade det inte varit möjligt. 
I morgon, lördag, släpper Johan sin femte bok, ”Fummel & Drummelrekordet. Lomma bibliotek klockan 12.00-14.00. Passa på och träffa Johan. Även illustratören,Johanna Arpiainen, finns på plats. 
Kolla in bilden som följer. 
De små bilderna nedanför Johan och dr Jho, är från Johans operation. De fyra bilderna som påminner om en polkagris är tagna inne i Johans hjärna. 
Makalöst. 
Bilderna ligger faktiskt utlagda på dr Jho`s instituts webbsida. 
FOTNOT. Det första inlägget om Johans dramatiska operation i Pittsburgh. Har du missat det? Klicka HÄR.

Du och jag får betala 10 000-tals kronor för Sverigedemokraten Kent Ekeroths krogliv

Egentligen lämnar det mig helt oberörd, när folk är ute på krogen. Super och slåss, eller vad man nu gör. 
Fast det finns gränser. 
Kent Ekeroth är 35 år gammal. Har en akademisk utbildning, sitter i riksdagen för Sverigedemokraterna, ledamot i fina justitieutskottet. 
Kent Ekeroth har blivit berömt för både järnrör och otaliga krogslagsmål. Den unge mannen tycks gilla ta sig några järn för mycket. 
Då blir det tydligen lätt bråk. 
Det må-möjligen-vara hans ensak. 
Nu förhåller det sig inte på det viset. 
Ynglingen från Malmö har livvaktsskydd från SÄPO. I Veckans Brott räknar Leif GW Persson snabbt fram, att ett sådan skydd med två livvakter kostar oss skattebetalare 3000 kronor i timmen. 
Senaste krogslagsmålet gick loss på 10-20 000 kronor, berättar han vidare. 
Det är alltså vad du och jag som skattebetalare får betala för Ekeroths krogröjande, gång efter annan. 
Det är nu jag blir förbannad. 
Jag vill inte betala för hans sunkiga krogliv. 
Vill du? 
Tänk också över en annan viktig ingrediens. 
Om Sverigedemokraterna skulle få makten. 
Gissa vem som blir landets justitieminister? 
Just det. 
Kent Ekeroth. 
Bevara mig väl.

OBS-OBS-OBS 
Boksläpp på lördag, 3 december.
Lomma bibliotek klockan 12.00-14.00 
Missa inte Johan Rockbäcks senaste barnbok.
Den gör julen gladare. 

Lommas kulturambassadör livvakt åt Donald Trump

Bläddrade lite förstrött i Hänt Extra. Skvallertidningen listade de sex mest solstekta stjärnorna. 
Först på skansen var den amerikanske presidentkandidaten, Donald Tramp. Jag stirrade förbluffad och tänkte på vad Donald Trump sagt: 
What the hell is going on. 
För bakom mr Trump stod Lommaprofilen, Jöran Lindkvist, som livvakt. 
Snacka om lika som bär. 
Likheten med livvakten slående. 
”Visst känner jag igen mig. Det var som...fast jag röstar på Hillary Clinton,” skrattar Jöran och stirrar på bilden, när jag visar honom den. 
Annars har Donald Trumps livvakt, förlåt, Jöran fullt upp. På lördag är det vernissage klockan 13 till 15, med Janne ”Loffe” Carlsson på Lomma bibliotek. 
Jöran är ordförande i Lommas konstförening. Då får han fungera som livvakt åt hela Sveriges Loffe.
Jöran Lindkvist är något av en kulturambassadör i Lomma. Han är dynamo bakom det mesta av det bästa i Lomma: från mat-och julrundor till kräft-och Lommafesten. 
Nu står han också bakom Donald Trump. 
HIPP!

Flax & Rekordfarfar släpptes lösa i Lomma

Det var boksläpp i Lomma under lördagen på biblioteket. Det hör verkligen inte till vanligheten. 
Sonen Johan Rockbäck drog bort skynket från sitt senaste författaralster, barnboken Flax & Rekordfarfar (IDUS FÖRLAG). 
Det var inte enbart Lommabor som mötte upp, utan även Christer från Limhamn (längst ner på löpet med boken) och även Lennart och Lena från Vellinge (längst upp till höger på löpsedeln). 
Johan skrev så bläcket höll på ta slut i pennan. 
Det är alltid en stor sak för en författare, när en ny bok släpps lös och ledig ut i det fria. Det ger faktiskt också hela familjen Rockbäck en extra krydda i tillvaron. 
Själv blir jag så lycklig att jag höll på kasta rollatorn i Höje å utanför biblioteket. 
Givetvis dök också Flax upp (se inlägget här nedanför). 
Ja, det var en sällsam dag. 
Det kommer mera, var så säker på det. 
Heja Johan! (texten fortsätter efter bilden)

Missade du boksläppet, kan du beställa boken HÄR!

Ulf Lundell skriver brev till Lommaborna

Det är minsann inte varje dag som man får brev från musikern, författaren, konstnären m m, Ulf Lundell. 
I samband med lördagens vernissage på Ulf Lundells konst på Lomma bibliotek, läste hans hustru upp ett brev från sin man. 
När han inte själv kunde komma skrev han samman brevet i lördags morse. 
Så här ser originalet ut:

Problemet är att det går inte att läsa texten. 
Fast det går ändå att tyda ut ett och annat, tex att Ulf Lundell arbetar med en gammal hederlig skrivmaskin. Ingen dator här alltså. 
Det framgår också av de rättelser han gjort i texten. 
"Kladd", som vi sa förr i tiden på redaktionerna. 
Inte nog med det.
Ulf Lundell borde också byta färgband. Omedelbart. Ett krux i dag, då det inte längre säljs några färgband. Då gäller det att spara på den lilla färg man har. Lundell har knappast någon färg alls kvar på färgbandet. Färgen har han lagt på sina tavlor.

Jag försökte göra texten mer tydlig med den moderna tekniken, Photoshop. Det gick så där. Men han skriver personligt om sina vedermödor med olja, akryl, kol osv. 
Hur är då Ulf Lundells konst? 
Det är Lomma konstförening med motorn, Jöran Lindkvist som ligger bakom att Lundell ställer ut sina konst i Lomma. Ett förtjusande initiativ. 
”I lördags såldes sex av verken. I dag hade en kvinna åkt från Jönköping för att köpa en Lundell. 
Förmodligen ligger det mycket ångest bakom hans måleri. Det är inte lätt att måla på det sättet," säger Jöran Lindkvist till mig. 
Jöran är själv ett Lundell-fan. 
I alla fall när det gäller musiken. 
FOTNOT. Ångest. Se tavlan som är åtstramad med snören. Längst upp i den s k bannern. Akryl. Kollage. Pris 13 500 kr. Jag gillar den.

Magister Tutnäsa-Årets Julklapp i Lomma!

Här ryker skynket till årets julklapp i Lomma, barnboken Magister Tutnäsa-Resan till Tjotahejti. 
Annars blev som bekant årets julklapp, en råsaftcentrifug. 
Gud, så tråkigt. 
Nej, då var det ett bättre saftkalas, när min son Johan Rockbäck hade sitt boksläpp med sin nya barnbok vid lunchtid lördag på Lomma bibliotek. 
De fantastiska illustrationerna till Tutnäsa-böckerna, är gjorde av Erika Palovaara. Helt underbara.

Lommaborna och t o m Tutnäs-sugna från Vellinge, köade tålmodigt efter den tokroliga Magister Tutnäsa, utgiven av IDUS Förlag. 
I samband med bokmässan i Göteborg, släppte Johan sin första bok om Magister Tutnäsa. Redan under lördag, var det så tid för bok nummer två i serien, Magister Tutnäsa-Resan till Tjotahejti. 
Det är inget snack om saken. Den galna Magistern har blivit en succé, finns t o m att låna på bibliotek i Finland (!). 
”Ja, det här gick hur bra som helst”, sa en svettig Johan efter anstormningen. 
Vem vill ha en råsaftcentrifug i julklapp, när det finns en Magister Tutnäsa? 
Fungerar nämligen alldeles utmärkt som julläsning även för vuxna. 
Jag kanske kackar i eget bo, när jag plussar på min egen son.
Men vadå? 
Är något väldigt bra, så är något väldigt bra. 
Nog snackat om det.
Heja Magister Tutnäsa!

Ulrika ligger på TUTAN i bokdjungeln

Det här är Ulrika Slottner. Hon driver IDUS Förlag i Lerum utanför Göteborg. Det är inget jobb för nervsvaga. Konkurrensen i bokbranschen är knivskarp. 
”I Sverige gavs det förra året ut 1761 barn-och ungdomsböcker. Vi får årligen in 1300 manus från förhoppningsfulla författare”, berättar Ulrika för mig. 
När man får reda på siffrorna, förstår man hur tufft det är. Endast en ringa del blir utgivna. IDUS Förlag jobbar med ett 100-tal författare. 
En av dessa är alltså min son Johan. 
Ulrika satsar stenhårt-TUT,TUT- på Johans barnböcker, ”Magister Tutnäsa” och ”Magister Tutnäsa reser till Tjotahejti” som släpps på lördag på Lomma bibliotek mellan kl 12-14.

Inom ett halvår, har alltså Johan skrivit TVÅ barnböcker om den makalösa Magister Tutnäsa. 
Johan som jobbar heltid inom Lomma kommuns skolvärld skriver så pennan glöder. Det blir långa pass på nätterna och tidiga mornar. 
Jodå (1), bok nummer tre om Tutnäsa är påbörjad, till många barns glädje. Två Tutnäsa blir i framtiden tre (minst, hrm...).
Jodå (2), Johan är inne i ett stim. Ser något sliten ut-se bilden här ovanför-men vadå?
Jodå (3), men först ska som sagt var bok två, "Magister Tutnäsa reser till Tjotahejti", släppas på den tuffa bokmarknaden. På lördag.
Det är bara till att ösa på. Fantasin är det inget fel på.
 

Två som då också får fullt upp, är den fantastiska illustratören, Erika Palovaara. Erika har fångat Magister Tutnäsa på pricken. Mästerligt. 
Och så då förläggaren, Ulrika Slottner som avrundar med. 
”Jag älskar Johans tokroliga böcker och jag älskar att höra min son skratta högt, när han läser dem på kvällarna. Det är bästa betyget, så jag hoppas på många fler! 
Och framförallt är Johan underbar att jobba tillsammans med”. 
Snacka om dreamteam. 
Och, för att ocka vidare, som pappa till Johan exploderar jag av stolthet. 
TUT!TUT! 
FOTNOT. Johan släpper sin andra bok om Tutnäsa på lördag, Lomma bibliotek kl 12-14.  Passa på och titta in.