Satt och tittade på
när Malmö FF krossade Brålanda IF med 9-0 i Svenska cupen. Det var
inte mycket till fotbollsmatch. Mina tankar vandrade i stället 50 år
tillbaka i tiden. Ett minne som satt sig för alltid.
Så här var
det.
Jag fick tips om att de boende i det lilla samhället Brålanda
i Dalsland, höll på kvävas av stanken från tillverkningen av
pommes frites. Ortens enda fabrik, Toppfrys, ledande i landet av
pommes frites framställning.
Det var denna hantering som spred en
odör av sällan skådat slag. Hänga tvätt på tork i trädgården
gick inte för sig. Lakanen stank av oljade pommes.
Ӏven gubbens
pyjamas stinker i sänghalmen,” berättade förtvivlade hemmafruar
för mig i telefon.
Jag och min pressfotograf, Gösta Axelsson,
ryckte givetvis ut. Det blev storslagna artiklar i Arbetet-se
vinjettbilden.
En dag hade jag ägaren till Toppfrys, Carl-Axel Topp,
i telefonluren. Han var topp tunnor rasade, skulle man kunna säga.
Jag åkte på tidernas utskällning.
Jag var inte ens värd ett
misslyckat chips. Mina skriveriet det uslaste han någonsin läst.
”En skam för journalistkåren är Rockbäck. Fy fan!” skrek han
i mitt öra.
Skam den som ger sig.
Ett år senare återvände jag till Brålanda. Denna
gången på grund av råttinvasionen i samhället. Potatisskalen låg
slängda i drivor i samhället. Rena julaftonen för råttorna.
Carl-Axel Topp hörde aldrig mer av sig. Han dog för övrigt 74 år
gammal 1998.
Kanske lika så bra det.
Han hade nog inte överlevt
förlusten med 9-0 mot MFF.
Pling!
Där fick du min tanke i ett nötskal.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar