Rajtan-tajtan

När det är nyårsafton, ska man ha skoj, festligt, kul eller rajtan-tajtan som betyder samma sak. Fast ändå. På något vis ett festligare ord. 
Har man då upplevt nästan sju årtionden med nyårsafton, bör man veta vad man skriver om. Annars är ens vandring meningslös. 
0-5 år. Minnet tomt som ett sädesmagasin före skörden. 
5-10 år. Tomtebloss. 
10-15 år. Raketer. Helst danska. Smällde högst. 
15-20 år. Rajtan-tajtan. Nu jävlar är det på allvar. Damer. Dans. Club 54. Amiralen. Köpenhamn. Gröna hissen. En häxpipa exploderade i kamelhårsulstern. 
20-30 år. Festligt. Familj. Barn. Vänner. Raketer. Hemma/borta. Grogg. Högt i taket.  Tjo och tjim, fram till frukosten med konjak.
30-40 år. Se ovan. 
40-50 år. Barnen nivå rajtan-tajtan. Far och mor nivå Savoy. Raj-raj med cigarr till champagnen klockan 24.00. 
50-60 år. Hemma. Ensamma. Eller i trötta vänners lag. Skönt. Julmust. Dåliga TV-program. Lirade möjligen, fast bara möjligen, gitarr. 
60-70 år. 12-slaget firades en gång in med en Helan&Halvan-film. Inne hos grannen. Skratten ekade högre än raketerna utanför fönstret. Trots enbart läsk med något litet i. 
Hur det blir mellan 70-80 år, får vi avvakta några år till. Om man minns. Är faktiskt inte där ännu. Om jag nu minns rätt.
Ja, roligare än så här blir det sällan. Fast kul har det allt varit. 
Många gånger. 
För några år sedan firades det nya året in i Berlin. Stod bombförkyld i en snödriva och tittade på raketer som sköts upp från Brandenburger Tor. 
Det var ingen rajtan-tajtan, precis. 
Vi syns på det nya året. 
Skål!