När alla andra krigskorrespondenter stoppade upp, för undvika bomber, krevader och skjutningar, fortsatte Marie Colvin med dödsförakt rakt in i skiten.
En gång kostade det henne sitt vänstra öga.
Därav den svarta lappen.
Richard Conroy, brittisk pressfotograf.
Han var också på sitt vis bäst.
Totalt orädd.
När de båda slog sig samman, blev de ett oslagbart team som serverade oss världsnyheter. Vi fick se skakande bilder och texter inifrån ett sönderbombat Syrien. Den syriska regeringen lemlästade sin egen befolkning.
Ofattbart.
Vi grät i TV-soffan.
Såg dokumentären på SVT Play i söndagskväll, efter alla meningslösa skidlopp. Det var så vi upplevde livet.
Marie Colvin dödades.
Richard Conroy överlevde, men svårt skadad.
Det är han som berättar om det meningslösa dödandet i staden Homs. Bilder. Ljudet av bomber och granater som slår ner och sliter civilbefolkningen i bitar.
Fasansfullt.
Vad du än gör denna måndagskväll. Se Dox: Dödligt uppdrag. SVT2 klockan 22.15.
.jpg)
Inlägg
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar