”Hoppas ni mår bra-vi mår toppen”

Idag bestämde jag mig för lite semester. 
Ut och se världen. 
Äventyr. 
Främmande mat. 
Spännande öl. 
Konstiga språk. 
Att resa är att dö en smula, heter det som bekant. 
Jag valde åka hem. 
Därmed blev jag klimatsmart: inget flyg med skadliga utsläpp av koldioxid vid förbränningen eller bil med gifter som dödar ringblommorna. Det är nästan så jag hör Greta Thunberg applådera i fjärran. 
Tåget går bort. Ingen vet var-när-hur de går. 
Hemma har jag också min säng som visserligen börjar fjädra, men än så länge håller samman Rockbäck. 
Hemma har jag också några tusen TV-kanaler, känns det som. Jag kan se skidor på längden och tvären och med gevär i spåren. Det är klart mer spännande, än sitta vid en kvalmig förorenad pool på Kanarieöarna. 
Dessutom. 
Mer skum på ölen i mitt kök, än en kinesisk öl i Shanghai. Jag vet. För jag har allt druckit kinesisk öl i Shanghai, så det så. 
En annan sak som underlättar om man väljer att semestra hemma. Man tillverkar sitt eget vykort. 
Öl, naturligtvis.
För inte tala om köksstolen som sticker fram.
Känsla av ett hem.
Vin går också bra. 
Har ni tänkt på det?
Alla skickar bilder med öl eller vin från sin semester. Precis som vi inte skulle begripa, att det också krökas hårt under ledigheten.
Skriver i rubriken som vi alltid gjort från främmande länder: ”Hoppas ni mår bra-vi mår toppen”. 
Lägger ut hela rasket på bloggen samt delar det på Facebook. Då vet snart alla att jag har semester hemma. 
Si på fan-så slapp jag Postnord också.