Morgonstund har
GULL(norska) i mund. Exakt så blev det idag. Låg kvar i sängen som
ett annat vrak och såg VM i skicross i Georgien i morse.
Rena
cirkusuppvisningen i backen med terrängvågor och velodromkurvor.
Rasande fort går det också.
Jag höll på trilla av sängen.
Utan
tvekan en TV-mässig sport med kaliber i pjäxorna. Sandra Näslund
körde överlägset hem guldet för damerna. Erik Mobärg säkrade
bronset.
Lite senare tog Sandra sitt andra guld i lag tillsammans med
broder David Mobärg. Något större jubel blev det inte. Två gull
och knappast någon registrerade det.
Jo, jag i sängen hemma i
Lomma.
En dag på jobbet för Sandra.
Inte mer än så.
Märkligt.
Då
jublades det desto mer när Jonna Sundling
och Emma Ribom tog gull i sprintstafetten. Viaplay med Peter Jihde i
spetsen visste inte till sig av förtjusning.
Men Sandra Näslund då?
Nä, henne sket man rent ut sagt i.
Jag hade för länge sedan lämnat
sänghalmen. Slet med en ultra seg Viaplay-sändning. Slog upp ett
glas vin och skålade för våra duktiga skidtjejer.
Främst tänkte
jag faktiskt på Sandra.
Du är ett ess.
Mitt ess.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar