Precis så är det.
Här
på bilden flyter min hambo fram-Rockbäcken.
Efter över 40 år kan
jag berätta den sanna historien om Rockbäcken.
I verkligheten heter
de sagoomspunna vattenleden genom de djupa skogarna, Rocknöbäcken.
På bilden här ovanför kan ni se bäcken, i all sin prakt. Jag har också lagt in
bilden på den gulliga torpstugan som gått i släkten i hundratals
år.
Nedanför stugan den lilla bron över hambon, Rockbäcken, som i
sin ¾ takt stilla flyter fram.
Här har jag lekt mina vilda lekar
som barn: sjösatt barkbåtar som snidats av tallens grova bark,
timrat en liten flotte som Huckleberry Finn i Mark Twains sagolika
bok. (texten fortsätter efter bilden)
Mormor tvättade kläder
i bäcken. Vi barn badade i det rostbruna vattnet och grovhuggna män
flottade timmer från källan djupt inne i sjumilaskogen.
Det var en
annan tid.
Det var ett annat liv.
Jag gråter tyst för mig själv.
Saknad.
Längtan.
Många år senare komponerade spelmannen,
Lysekilsbon Melker Davidsson, en namnlös hambo.
Melker med succén,
Ålefeskarns vals, var min gäst i ett radioprogram jag ledde.
Lyssnarna fick äran döpa den namnlösa hambon.
Det blev Rockbäcken
efter mitt anspråkslösa efternamn, Rockbäck som härstammar från
platsen.
Den lilla byn Rocknö i norra Uppland, med sin sagoomspunna
bäck som stilla flyter fram i hambons ¾ takt.
Bättre kan det inte
berättas.
Jo, det kan det.
Men hur?
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar