För börja med
någonting som till slut blev något, i alla fall: TV-soffan.
En
älskad klenod i de flesta svenska hemmen. Löpsedeln här ovanför
har sina speciella poänger.
Därför blev min egen TV-soffa till
slut något, i alla fall. TV-debuten vill jag helst glömma.
Det var
i samband med EM-matchen i fotboll mellan Sverige-Belgien i juni 2016.
Sverige
fick stryk med 1-0.
Utslagna.
Zlatan fick kvitteringsmålet bortdömt
för hög spark. Den tyske domaren, Felix Brych, fick det hett om
öronen.
Jag och soffan av märket, Bryssel, grät.
Jag av vrede.
Bryssel av
glädje.
Åren gick.
Bryssel blev uppmjukad med sport, filmer,
underhållning och dokumentärer.
I år kom så pandemin med karantän
och ”jobba hemma”. Hemmet blev svenskarnas borg.
TV-soffan har
gått röd i de svenska hemmen: Netflix, HBO Nordic, CMORE, Dplay,
Viaplay, Disney med flera och så då SVT, TV4 och så vidare i all
oändlighet.
Utbudet gigantiskt.
Den väldiga fotbollspubliken
flyttade hem.
Alla andra flyttade också hem.
Även kulturpubliken.
Visserligen under gnissel men med nissen Jonas Gardell som härförare.
Årets parkeringsplats blev TV-soffan.
Vi parkerade oss redan i mars
månad. Sedan blev vi sittande där året ut.
I bästa fall såg vi
på när Sofia hemmagympade för oss i TV. Det var motionspasset för
dagen.
I TV-soffan.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar