Det var på den tiden vi fortfarande endast hade två statliga TV-kanaler. Reklam i rutan otänkbart. Enligt Socialdemokraterna och Vänsterpartiet, minst lika farligt som dagens förbannade coronavirus.
Ångradion fortfarande en maktfaktor att räkna med. Det var där jag huserade som nyhetschef. Det var spännande.
Mellan varven gjorde jag ett och annat radioprogram, men trivdes aldrig riktigt i rollen som programledare.
En tidig morgon hade jag dragspelaren, Melker Davidson, från Lysekil som gäst i studion-se bilden här ovanför.
På den tiden en kändis i sitt gebit.
Melker hade med sig dragspelet och rev av en och annan pärla han komponerat. Plötsligt sa Melker att han skulle spela en nykomponerad hambo som inte hade något namn. Dragspelsmusiken strömmade ut över lyssnarna.
Jag nappade på kroken och bad de morgonpigga radiolyssnarna ringa in ett namnförslag. Ett av de mera gångbara namnen var just, Rockbäcken, efter programledaren som bekant var jag. Melker nappade i sin tur.
”Rockbäcken, ett bra namn på en hambo,” sa han.
Så fick det bli.
Jag kände mig något obekväm.
Hur många hade fått en hambo uppkallad efter sig?
Inte många alls. Om någon.
Melker spelade in låten på skiva.
Sedan försvann den in i glömskan för evigt.
Trodde jag.
För en tid sedan roade jag mig med att googla på just Rockbäcken. Till min förvåning fanns den på strömmade ljudfiler i hela världen. Inte bara Amazon och Spotify, utan även på kinesiska och många andra.
Jag blev faktiskt chockad, förvånad och glad.
Jag och mina söner skrattade gott.
Rockbäcken som hambo är alltså inget aprilskämt utan alldeles sant. Däremot att hambon skulle fått ett stort genombrott i Japan är ett aprilskämt.
Det kunde jag allt bjuda på.
Jodå, Rockbäcken finns även utgiven på notor.
Så det är bara till att spela på.
Fram med bälgaspelet.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar