Arbetarrörelsens dag: När rött blev blått!

 

När rött blev blått. 

I alla fall i Lomma,Vellinge samt andra kranskommuner till Malmö. 

Malmö en gång i tiden en arbetarstad med Kockums varv som flaggskepp. Numera äger fotbollsklubben, Malmö FF, staden. Alla pratar om matchen. 

Finalen i Svenska cupen mot Djurgården i eftermiddag på hemmagräs. 

Likaså pratades det i Lomma. 

Jag har under veckan mött ett flertal Lommabor. Ingen nämner arbetarrörelsens internationella högtidsdag den 1 maj, alltså idag. 

Nej, den finns inte ens på kartan. 

Vad då högtidsdag? 

Nej, högtidsdagen är MATCHEN med stora bokstäver. Rött har verkligen blivit blått i regionen. Malmö är skrudad i färgen. Dessutom lär himlen också bli ljusblå som MFF:s tröjor. Det är som ni förstår ingen hejd på det. 

För ni inte ska tappa bort er, bjuder jag på ett demonstrationsplakat som jag själv snickrat samman. Det är en repris från 1 maj 2018.

 Håller med råge, sex år senare.

Var god skölj!

 

 

Håller med råge sex år senare. Var god skölj.

Våren i Lomma: Tulpanen som gick vilse

 Mitt bland hortensians grönskande bladverk, slog det plötsligt ut en tulpan. En märklig företeelse, minst sagt. Våren kom med lördagen. Vårsolen gassade. Det blev livat värre i grönskan. Då slår en ensam tulpan till. Dansar och niger. Äntligen vår i Täppan. En tulpan som gått vilse. 

”Kära lilla vän. Var kommer du ifrån?” 

”Jag kommer från en ensam lök som en hök råkade tappa.” 

”Ser man på. Du har lyckats spränga dig upp, mitt bland hortensians grönskande bladverk. Det var inte dåligt. Rätt unikt faktiskt.” 

”Ja, jag är stark i vårsolens glans.” 

”Välkommen då. Även om det blir ett kort besök.” 

”Ja, mina kompisar brukar bunka samman sig. Nu ska jag passa på och sola mig lite.” 

”Gör du det. Själv ska jag se MFF-AIK.” 

”Borde bli vinst idag.” 

Oj, en tulpan som är fotbollsintresserad. Världen är allt bra märklig. (Ja, vad säger man till en tulpan?)

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

 

Bosse Larsson är död-jag fick i alla fall autografen

Den här boken om MFF-ikonen, Bosse Larsson, gavs ut av Sportförlaget för ca 16 år sedan. Skriven av Jonny Ambrius. En för mig helt okänd figur. 

Den s k biografin lider av en svår brist. En av Sveriges bästa fotbollsspelare genom tiderna nobbade Ambrius stenhårt. Han ville inte alls vara med i någon bok om sitt makalösa fotbollsliv. Därför blev boken en soppa på en spik. 

Ingen kul läsning alls. 

Kass, för såga på skånska. 

Därför blev jag förvånad då jag fann en hälsning till mig från Bo Larsson själv i boken,”Till Calle Rockbäck, Bo Larsson.” Kort och gott. (texten fortsätter efter bilden)

Däremot skrev Staffan Tapper en hyllningsbok om Bosse Larsson som kom ut för fem år sedan. 

En helt annan kaliber. 

Staffan spelade tillsammans med Bosse under många år i MFF och i landslaget. Han kunde sin lagkompis utan och innan till. Stor läsning. 

Björn Ranelid lyfte också boken till skyarna. I sin bok om Bosse skrev också Staffan Tapper en hälsning till mig. 

Stort. (texten fortsätter efter bilden)

Annars lärde jag känna Bosse Larsson i källaren till det så kallade höghuset i Håkanstorp1961. Våra mopeder stod alltid parkerade sida vid sida. Svalan som var min och en Crescent Raket som var den blivande fotbollsstjärnan Bo Larssons. Vi möttes lite då och då i de mörka källarvalven. Jag visste att han var en fotbollstalang av rang i MFF:s ungdom. 

Fast vi talade mest om våra mopeder. Tänk som det kan börja-och sluta. 

Vila i frid, Bosse!

 

 

 

Kaos! Bomber och bengaler när lag från Stockholm och Göteborg kommit till Malmö

 

Det har så att säga hört till dagordningen. Stök och bök och kaos. 

Avbrutna allsvenska matcher. 

Bomber, bengaler och huliganer. 

Det började redan för 40 år sedan. Nu skulle det tas krafttag som blev till ”sillamjölk”. Främst är det lag från Stockholm som utmärkt sig. Det började med AIK:s Firman Boys som snart blev till Black Army. 

Sedan har den här vidriga supporterkulturen spridit sig som en löpeld. Det nya i år är att Elfsborgs supportrar gått från Astrid Lindgren land till maskerade idioter. 

Var kommer dessa ifrån? 

Borde vara enkelt plocka bort.

Inget har gjorts åt skiten.

GAIS finns med i nästa års allsvenska. De har stadigt cirka 3000 supportrar som redan i år spridit skräck i Superettan. Räkna med nytt kaos. 

Bomber, bengaler och vilda huliganer när GAIS kommer till Malmö. 

Här nedanför en lista på mina publicerade blogginlägg genom åren. 

Stök och bök, bomber och bengaler. 

Tyvärr så är det supportrarna som äger klubbarna. Det borde vara tvärtom.

Skärpning!

Tack.

 

Lomma var med: MFF säkrade guldet-så gick det till i TV-soffan

 

Skyttekungen Isaac Kiese Thelin slår straffen i 57 minuten i andra halvlek mot Elfsborg. Det var hemma i TV-soffan en lika hemsk upplevelse som det var för MFF-supportrarna på plats. Många vände sig bort. 

Andra blundade. 

Spänningen olidlig. 

Själv slog jag händerna för ansiktet. Lämnade en glipa, att se igenom. 

Inte mycket. 

Bara lite. 

Inte mer än nödvändigt. 

Ser med ett öga genom glipan hur Kiese rusar mot bollen. Elfsborgs målvakt chansar. Rycker och slänger sig till vänster om sig. 

Kiese hinner uppfatta själva rycket. Trycker in bollen på målvaktens högra sida. 

MÅL och 1-0 till MFF! 

Jag skriker ut min lycka. 

Det blir kaos på läktarna. 

Det blir kaos i TV-soffan. 

Sedan blir det en lång och plågsam resa innan domaren äntligen blåser av matchen. 

MFF tar sitt 23 SM-guld. 

Svenska Mästare. 

Ordningen återställd. 

Sedan tar jag mig en konjak. 

Firar nöjd och glad. 

Kan livet bli bättre? 

Knappast. 

Vintern räddad. 

Tack Isaac Kiese Thelin för det.

 

Tredje generationen Rockbäck firar MFF:s guldjubel

 

Gossen på löpsedeln är mitt barnbarn. 
Han har fått den rätta fostran. 
Det började med hans pappa. 
Han fick en fotboll redan på BB. MFF-prylar innan han ens kunde säga mamma och pappa. Pappan till gossen på löpsedeln fick alltså den rätta fostran. Den ljusblåa himmelsfärgen fanns med i vällingflaskan. 
Jonathan fick i sin tur samma välartade uppfostran. 
När nu farfars hälsa är som den är, träder alltså Jonathan in på farfars plats på dagens sista allsvenska match hemma mot Häcken. 
Efter matchen får MFF ta emot guld nr 20 som svenska mästare. Det blir guldjubel över Malmö. 

Jonathan blir farfars ögon och öron. Tredje generationen Rockbäck får vara med och fira. Det räcker länge.  Bättre än så kan det inte bli. (farfar ser matchen på TV)  

 Fotnot: Lite andra förutsättningar på söndag 12 november 2023 mot Elfsborg. Krävs en seger. Annars tar Elfsborg hem guldet. Jonathan, 17 år idag, får bli min Lycko-Per. 

MFF:s stjärna Anders Christiansen hjärtsjuk-borta från allt fotbollsspel

 

Så här skriver MFF på sin hemsida:

"I onsdags förra veckan drabbades Anders Christiansen av plötslig yrsel och illamående i samband med träning. Han fördes till sjukhus för vidare kontroll, vilket ledde till att han fick en ICD, en sorts pacemaker, inopererad. För att säkerställa Anders hälsa på så väl kort som lång sikt kommer ytterligare undersökningar att genomföras.Anders Christiansen mår efter omständigheterna bra och är hemma med sin familj.Vi är oerhört ledsna för Anders skull. Det viktigaste för hela Malmö FF är nu att ge honom allt stöd vi kan och att han får tid att samla och återhämta sig i lugn och ro, säger Daniel Andersson, sportchef Malmö FF.”

Ett omskakande besked. En ICD övervakar hjärtats rytm och kan dels fungera som en pacemaker och skydda mot för långsam puls, dels bryta livshotande hjärtrusningar. 

Vi sänder våra varmaste tankar till Anders Christiansen och hans familj.

Hammarby vinner allsvenskan! Zlatans utspel får mig se gredelin, rött och svart-statyn krossad!

 

Det är sällan jag blir så irriterad som jag blev i veckan. Jag blev också rosenrasande.

Lomma skakas.

Vid presskonferensen serverade Zlatan Ibrahimovic korkade svar om ”paradiset” Qatar. Det var ett 10-poängs land, enligt fotbollslegenden.

 Efter det svaret gick alla i taket. Briserade som en galen bomb. Resten av frågorna drunknade i hysterin som utbröt. Det blev Qatar för hela pengen. 

Jag har full förståelse för det. 

Då kom ett annat svar som fick mig se gredelin, rött och svart. Jag blev rosenrasande som bara en fotbollsfantast(MFF) kan bli. Herr Ibrahimovic fick frågan om vilka som vinner allsvenskan i år. 

”Hammarby. Dom kommer vinna. Hammarby,” svarade Malmöpågen Zlatan och markerade med knuten högernäve. För ett år sedan sa han samma sak. 

Då blev det med rätta ett argsint vrål från alla MFF-supportrar. Svaret fick genomslag över hela landet. I år drunknade svaret i Qatar. 

Fast hos oss MFF-supportrar gnager Hammarbysvaret som en öppen varig böld. Om statyn sätts upp igen i Malmö, kommer den vandaliseras. 

Säkert som Amen i kyrkan. 

Därför känns Åke Stolts förslag i dagens Sydsvenskan alldeles rätt. 

Skicka Zlatanstatyn till Qatar. 

Jag vet inte. 

Möjligen blir Zlatan sur över förslaget.

Knepigt värre.

 

MFF legendaren Krister Kristensson är död-så minns jag honom

 

Det är så här jag bäst minns Krister Kristensson. Vinnaren med sex SM-guld för klubben. Meste spelaren med 626 matcher i den ljusblåa tröjan. 

Jag minns honom också som Stålmannen. En stenhård centerhalv som smällde på utan pardon. 

Det var många allsvenska spelare som backade, när Krister kom farande med sin karakteristiska stil. Det var en fröjd skåda Krister på en fotbollsplan. 

Lämnade oförglömliga minnen. 

Sådana lirare görs inte längre. 

Det blev också 38 landskamper. Värvades från Malmöklubben Kick till Malmö FF 1963. Det firade vi tillsammans med dricka grogg på krogen Sturehof. 

Ett annat udda minne av Krister. 

I slutet av 1970-talet varvade han ner i Trelleborgs FF. Satt sedan i många år i MFF styrelse. Blev yngre dagar en framgångssaga, blev äldre dagar ett helvete. Det började våren 2019. 

Krister och hustrun Lilian semestrade i Sydafrika. Krister slog i en tå. 

Infektion. 

Kallbrand. 

Tån fick knipsas av hemma i Sverige.

En lång sjukhusresa med den förbannade infektion tog sin början. Ut och in och utmärkt hemsjukvård hemma i Höllviken. Den 5 maj 2020 amputerades halva ena benet. En lång rehab tog vid. 

Infektionen vägrade vika ner sig. På det njursten som opererades bort. 

Nu borde det räcka. 

Då åkte Krister på covid. 

Trots vaccinationssprutor. 

Blev några veckor på sjukhuset och så då cancer. Trots ett ständig krig mot sjukdomarna, fick Krister Kristensson ge upp i lördags morse. 

Han blev 80 år gammal. 

En av MFF:s största genom alla tider har gått bort. MFF-familjen har fått sorg. 

Men mitt minne av att vi växte upp tillsammans på Ellstorp i Malmö finns kvar för alltid. Krister Kristensson var en hyvens grabb.

Familjen önskar bli lämnad i fred.

 

Lomma knep och knåp: Är fotbollskonstnärerna Pelè, Maradona eller Messis autograf värdefullare än Picassos?

 

Är Picassos autograf mer värdefull än fotbollsikonernas namnteckning? 

Efter att Argentina blivit världsmästare i Doha, har världen fått huvudbry. Vem av dessa tre lirare är världens bästa genom alla tider? 

Många 40-tal lister släpper ogärna brassen Pelè. Där ingår nog, kanske, möjligen, vet inte, jag själv. Några årtionde längre fram läggs rösterna på Maradona. Dagens unga fotbollsfanatiker är förhäxade av fotbollstrollaren, Messi. 

Då slår det mig. 

Deras autografer. 

Kan man låta matchen avgöras om vem som har dyrbaraste autografen? 

Låter kanske korkat, men ändå. Tilltalar mitt humoristiska sinne. Än tuffare blir det om jag rör in min konstnärliga favorit, Picasso. En tavla av honom går på några hundra miljoner kronor. 

Minst. 

Jag plockar autograferna från de berömda auktionsfirmorna, Bukowski, Barnebys och Crafoord. 

Pelés autograf på fotbollen gick för 3280 kronor. Min granne hade en sådan boll. 

Avundsjuk var jag. 

Maradona då? 

Hans matchtröja med autografen gick i våras för 4200 kronor. Messis tröja från matchen mot Sverige 2013 med hans namnteckning på, 7500 riksdaler. 

Picassos då? 

22 000 svettiga inflationströtta kronor. 

Sedan kan man fråga sig vad Pablo Picasso har med saken att göra. 

Skit samma. 

Bara kul. 

Min idol från MFF anno dazumal, Henry Thillberg, kan du få för några kronor. 

Orättvis är vad det är.

 

Henrik Rydströms vinnarskalle ska få MFF på rätt köl

 

Henrik Rydström 46 år blir alltså ny tränare för MFF. Presenterades idag. Inte någon sensation precis. Däremot tror jag hela Kalmar med mr Öland, Sven Ekberg, i spetsen sätter på sig sorgband. 

Rydström gjorde först ett styvt jobb som tränare för Sirius. Fick trolla med knäna. 

Resurserna inte de bästa. 

Kom hem och tog över ett trasigt Kalmar FF. Fick åter trolla med knäna. 

Åter knappa resurser. 

Kalmar FF slutade som fyra i årets allsvenska. 

Strålande.

Tunga meriter utan större resurser. 

För första gången som fotbollstränare, får Henrik Rydström nu betydligt större resurser till sitt förfogande i Malmö FF. Allt kan tyckas serverat, men är det definitivt inte efter årets usla säsong. Pallar då Henrik de höga kraven som finns inbyggda i MFF? Trots alla småpåvar som finns i klubben, är jag säker på det. MFF får nämligen en tränare med en extrem vinnarskalle. 

På sin tid som spelare hatade alla motståndare Rydström. Fast skulle älska ha honom i sitt lag. 

Minns många drabbningar i Malmö. 

Gud vad vi supportrar hatade honom. En retsticka och tuff, men en lysande lirare. 

Nu är han så att säga, äntligen på rätt sida planen med sin vinnarskalle. 

Dessutom är han intellektuell. 

Skrivit kulturartiklar för Barometern i Kalmar. Det har även blivit sportkrönikor för Aftonbladet. 

Bara en sådan sak. 

Ska bli spännande följa Henrik Rydström i MFF (sorry Sven Ekberg, vi kan väl vara vänner ändå).

 

Två MFF:are svenska mästare i fel klubb-det skaver!

 

I söndags skrev jag om Lommapågen, Oscar Uddenäs, 20 år, som fick sin fotbollsuppfostran i Malmö FF. Efter stängd ljusblå dörr och vissa irrfärder svensk mästare i BK Häcken. 

Idag hänger jag på Malmöpågen, Johan Hammar 28 år, som också fick sin fotbollsuppfostran i Malmö FF. Efter stängd ljusblå dörr och vissa irrfärder svensk mästare i BK Häcken. Två f d MFF:are svenska mästare 2022 . 

I fel klubb! 

Åkte ut med badvattnet. 

Gott Folk, det skaver ett ljusblått hjärta. 

Inte nog med det. 

Det kryllar med dumpade MFF-talanger i allsvenska lag. Stjärnskottet Nanasi som lånades ut till Kalmar FF är långt ifrån ensam. Uddenäs och Hammar år två andra talanger som fått söka lyckan på annat håll. 

Klubben-läs Daniel Andersson-har förklarat det ungefär med, att det rör sig om spelare som inte tagit plats i laget. Lösningen är bra för alla parter. I en ny klubb kan de utvecklas och förhoppningsvis få mycket speltid. 

I Häcken räckte det till guld.  

I stället har MFF i år köpt in spelare för 80 miljoner. Plockade från när och fjärran. 

Till ingen nytta alls. 

Klubben kan i värsta fall sluta sjua i årets allsvenska. Senast det begav sig var säsongen 2009. 

Själv får jag gå tillbaka till den tragiska säsongen 1999, för finna ett mer uddlöst lag än årets upplaga av Malmö FF. I alla fall efter sommaruppehållet. 

Då-1999-slutade laget på 13:de plats. Det blev ett sorgens år i Superettan. 

Nej, årets säsong skaver alla ljusblå hjärtan. 

Punkt och slut.

 

Lommapågen som blev svensk mästare i fotboll

 Det här är Oscar Uddenäs, 20 år. 

Uppvuxen i Lomma. 

Började lira boll som liten glytt i Lommaklubben, Nike. Tidigt visade han sin talang och hamnade som åttaåring i Malmö FF 2010. Här förädlades Oscars fotbollstalang bland många andra unga framtidslöften i klubben. 

Snart nog hamnade han i Sveriges P16-landslag. Karriären pekade spikrakt uppför eller nedför till Italien. Redan som 17-åring skrev han nämligen kontrakt med den italienska klubben SPAL. För övrigt en klubb, där en tidigare MFF-spelare, legenden Kajan Sandell(1927-1992), spelade under två säsonger på 1950-talet. 

För Oscar var det lite lite väl raskt marscherat. Snart var han tillbaka i Sverige och skrev på för IFK Värnamo. Klubbens Gudfader Jonas Thern såg den stora talangen i Lommapågen. Mycket riktigt. 

BK Häcken plockade över honom till årets säsong. Oscar-en av alla supertalanger som MFF göder de allsvenska klubbarna med. Det har gått utmärkt. 

Jag har sett honom i flera matcher. 

Nu till och med svensk mästare i BK Häcken. Den stora lilla fotbollsklubben på Hisingen i Göteborg. 

Musen som röt. 

Fråga ÖIS, GAIS och IFK Göteborg?

Grattis Oscar! 

Lomma bugar och bockar.

FOTNOT. Vinjettbilden lånad från Ungdomsfotboll.se

 

Oj, vad jag saknar Lommabon Inge Blombergs gräddbullar i MFF

 

Det kan knappast undgått någon. MFF:s kraschlandning i årets allsvenska, kommer kosta klubben åtskilliga miljoner. 

Inget allsvenskt guld. 

Inget Europaspel nästa säsong. 

Där ryker mellan 50 till 100 miljoner-på ett ungefär. Kan faktiskt bli ännu mer. 

Orsaken är flera. 

För gamla mätta spelare som också är skadebenägna på grund av sin ålder. 

Lagt 80 miljoner på värva fel spelare under säsongen. 

Lånat ut jättetalanger till andra allsvenska klubbar. 

Varför är Nanasi startspelare i Kalmar FF men inte i MFF? Byte av tränare. 

Tre in två ut. 

Laget felstämt som en nyckelharpa på Bingsjöstämman i Dalarna. 

Sportdirektören Daniel Andersson, sportchefen Andreas Georgson och chefsscouten Robin Asterhed fick hybris. Det är då jag kommer tänka på vännen, gentlemannen och Lommabon, Inge Blomberg. 

Han var Mr MFF från 1973 och långt in på1990-talet. Inge for land och rike runt och letade talanger. 

Det blev många gräddbullar som han själv kallade sina fynd för. ”Kom ihåg en sak, Calle. Ska du kolla in om en ung fotbollsspelare är en talang, sitt då alltid bakom ena målet. Då ser du helheten på spelaren. På så vis kan du upptäcka en riktig gräddbulle” berättade Inge Blomberg för mig. Jag bugade och tackade för hemligheten. 

Inge hade ett enormt fotbollsöga. Skarp som en röntgenstråle under sina landsomfattande spaningar efter gräddbullar. Många blev till slut klassiska lirare i klubben. 

Uj, vad jag saknar Inge Blomberg idag i Malmö FF. Han var också en helt underbar personlighet som ville alla medmänniskor väl. 

Inge dog 78 år gammal julaftonen 2007. Den 2 november i nästa vecka begravs hans hustru Berit i Lomma kyrka. Hon blev 95 år. 

Berit är den kvinnan i landet som sett mest fotboll i verkligheten. 

Om ni bara visste. 

Dessutom varit med och vaskat fram gräddbullar till Malmö FF. Bara en sådan sak. 

Frid över hennes minne.

 

Lommanöt att knäcka: Tifo i mästarklass-Malmö FF i underklass

 När jag var en liten gosse, läste vår fröken Siv på Rörsjöskolan i Malmö högt för oss om Nils Holgerssons underbara resa på gåsen Mårten. 

Det är sådant som sätter sig. 

För oss småttingar fanns givetvis både Nils och Mårten på riktigt. Visst en saga skriven av Selma Lagerlöf, men för oss blev flygturen över det skånska landskapet förvandlat till sanning i våra små huvuden. 

Ljuvliga minnen att få flyga på en gås. Bara det.

När jag blev vuxen har jag däremot lagat till många gäss i spisen. Tänk som det kan sluta. 

Det goda minnet består. 

Därför kan jag inte släppa supporternas tifo som vecklades ut när MFF spelade mot Hammarby hemma (0-0). Det absolut bästa tifot jag skådat. 

Nils flyger på Mårten över det skånska landskapet med gula rapsfält, möllor och betesfält. Allt inramat med supporternas skånska flaggor.

Ett tifo i mästerklass. 

MFF:s prestationer i årets allsvenska får tyvärr sorteras in i den dystra gruppen underklass. 

Laget totalt felkomponerat. Dessutom med för många mätta gamla skadebenägna spelare. 

Årets nyförvärv för 80 miljoner riksdaler en katastrof. Varför är jättetalangen Sebastian Nanasi startspelare i Kalmar FF, men inte i MFF? Nils på gåsen Mårten är årets vackraste tavla i Malmö. Utlåningen av Nanasi en kraschlandning som ramar in hela 2000-talet. 

Vem är ansvarig för fiaskot? 

Jo, två personer, sportchefen, Andreas Georgson och sportdirektören Daniel Andersson. 

Jag tror jag skiter i laga till en gås till Mårtensafton den 10 november i år. 

Någon måtta får det allt vara. 

Undrar just om min gamla skolfröken Siv lever idag? 

Någon som vet?

 

MFF utklassade Brålanda-jag åkte på min värsta utskällning någonsin

 

Satt och tittade på när Malmö FF krossade Brålanda IF med 9-0 i Svenska cupen. Det var inte mycket till fotbollsmatch. Mina tankar vandrade i stället 50 år tillbaka i tiden. Ett minne som satt sig för alltid. 

Så här var det. 

Jag fick tips om att de boende i det lilla samhället Brålanda i Dalsland, höll på kvävas av stanken från tillverkningen av pommes frites. Ortens enda fabrik, Toppfrys, ledande i landet av pommes frites framställning. 

Det var denna hantering som spred en odör av sällan skådat slag. Hänga tvätt på tork i trädgården gick inte för sig. Lakanen stank av oljade pommes. 

”Även gubbens pyjamas stinker i sänghalmen,” berättade förtvivlade hemmafruar för mig i telefon. 

Jag och min pressfotograf, Gösta Axelsson, ryckte givetvis ut. Det blev storslagna artiklar i Arbetet-se vinjettbilden. 

En dag hade jag ägaren till Toppfrys, Carl-Axel Topp, i telefonluren. Han var topp tunnor rasade, skulle man kunna säga. 

Jag åkte på tidernas utskällning. 

Jag var inte ens värd ett misslyckat chips. Mina skriveriet det uslaste han någonsin läst. 

”En skam för journalistkåren är Rockbäck. Fy fan!” skrek han i mitt öra. 

Skam den som ger sig.

Ett år senare återvände jag till Brålanda. Denna gången på grund av råttinvasionen i samhället. Potatisskalen låg slängda i drivor i samhället. Rena julaftonen för råttorna. 

Carl-Axel Topp hörde aldrig mer av sig. Han dog för övrigt 74 år gammal 1998. 

Kanske lika så bra det. 

Han hade nog inte överlevt förlusten med 9-0 mot MFF.

Pling!

Där fick du min tanke i ett nötskal.

 

Spelarbetyget dråpslaget-MFF sparkar tränaren

 

Sju spelare fick en etta. Sju andra spelare en tvåa. Inte mycket att hänga i granen. 

Underkänt så det dånar om det. 

Det är Sydsvenskan betyg åt MFF spelarna efter matchen mot Litauiska Zalgiris Vilnius. Malmö FF utslaget i den andra kvalomgången i Champions League. Därmed slutade dubbelmötet med totalt 3-0. MFF lyckades inte göra ett enda mål under 180 minuters speltid sammanlagt. Sydsvenskans sågning speglar på ett ungefär vad vi som såg matchen upplevde det. Möjligen kan jag tycka att Sydis delade ut alldeles för många tvåor. 

Så usla var faktiskt MFF. 

Tungt att behöva skriva de. 

Under och efter matchen har supportrarna krävt tränarens avgång. Milos Milojevic har misslyckats med att skapa en en samlad enhet. 

Ett lagbygge med andra ord. 

Det har varit en ständig röra med spelare in och ut och fram och tillbaka. Inte visst vi var vi va va, på ett ungefär. Nu får Milos betala priset: 

Sparken! 

Beskedet kom idag-fredag-vid 14-tiden. MFF skriver på sin hemsida: 

”Fram till dess att en ny huvudtränare är på plats tar den sportsliga ledningen med sportdirektör Daniel Andersson och sportchef Andreas Georgson (från Lomma, min anm.) över ansvaret med Andreas Georgson som ansvarig för den dagliga verksamheten där han också leder herrarnas A-lag.”

 Det ska fan vara teaterdirektör som August Blanche sa på sin tid. Något för Milos Milojevic att tänka på.

 

Helgsumering i Lomma: Sportnördens Royal Imperial Straight Flush!

 Det började i torsdags. MFF slår Hammarby i ett straffdrama och tar hem det svenska cupguldet. Ola Toivonen slår lätt in avgörande straffen. Astrit Selmani lägger en usel straff. Missar. Guldet till MFF. Jag jublar i TV-soffan.

Fredagen kom med SM-finalen i handboll mellan Ystad IF-IFK Skövde. Det blir TVÅ förlängningar. Dramat gigantiskt. Avgörs i shout-out. Handbollens egen variant på strafffar. Rätt kul faktiskt. Även om målvakterna är de stora förlorarna. Ystad vinner gastkramningen. Jag blir alltid Ystadsbo när YIF spelar. Repris på jublet i TV-soffan från dagen innan.

Lördagen bjöd upp med en seg Champion League-final mellan Liverpool-Real Madrid. RM vinner med ynkliga 1-0. Har varit RM fantast(lite i alla fall) sedan 1957. Stillsamt jubel i TV-soffan.

Söndagen avrundade sportnördens Royal Imperial straight flush. MFF tvålar till Degerfors på Stora Valla med 2-0. Ola Toivonen står för två läckra mål. Smackande ljud från TV-soffan. 

Kvällen avslutas med att Finland blir världsmästare i hockey. TV-soffan bugade sig för våra blivande kamrater i NATO. Kröp till kojs och läste om död mans hand. En pokerhand med par i ess och åttor. Jack "Crooked Nose" McCall sköt ihjäl Wild Bill Hickok efter att denne fått pokerhanden den 2 augusti 1876. Banne mig om inte Putin sitter med död mans hand vid pokerbordet. 

Sportnörden hälsar och tackar.

 

Auktionen slut: Så mycket gick Zlatans avhuggna näsa för(alldeles för mycket)

 

De hemliga MFF-supportrarna som står bakom försäljningen av Zlatans avhuggna kran skriver: 

”En samling supportrar från Malmö som tröttnat på att stå och se på när fotbollen förändras till en hyperkommersialiserad massindustri.” 

Och vidare: 

”Vinsten från detta initiativ kommer att gå till ändamål som främjar arbetet mot den moderna och kommersiella fotbollen, för en sport där kärleken till klubbarna och idrotten står i centrum.” 

Det där blev man inte mycket klokare på. 

Bludder.

Hur som helst är nu den första näsauktionen på ebay till ända. Det lär komma två till. 

43 bud kom in. Slutpriset blev US $870.00 som i svenska riksdaler blir 8568 kronor och 98 öre. 

För mig är det obegripligt att någon ens vill betala en spottstyver för skiten. Dessutom är det inte ens den riktiga näsan. Någon är alltså villig betala över åtta och ett halvt tusen för trams. Jag säger då det. 

Skam går på torra land. 

Jag sitter hemma i Lomma och blir upprörd.

 

BILDEXTRA: SM-GULD! Från TV-soffan!