Här sitter jag och vilar mig i form. Laddar för nyhetsraggning i Lomma. Klockan är tio på förmiddagen med regn i luften.
Förutsättningarna alltså inte de bästa en sommarsöndag: dels är det för tidigt för morgontrötta Lommabor, dels är sommarens väder inget att skriva hem om.
Det är med andra ord väldigt tomt på liv utomhus. Folk hemestrar hemma bakom stängda dörrar.
Hålla avstånd skulle göra Tegnell salig av lycka. Lomma ett gott föredöme. (texten fortsätter efter bilden)
Här sitter jag med samma ljusblåa tröja i min nyinköpta elscooter. Det är den 28 juli 2017. Scootern blev mina nya ben.
Innan jag skaffade maskinen, var jag stugsittare.
Inte kul alls.
Nu förändrades både mitt och bloggens liv.
Plötsligt kunde jag ge mig ut i Lomma.
Träffa medborgare, lyssna och lyfta blicken. En form av hemstöpt nyhetsraggning som varit väldigt framgångsrik. Generat ett par hundra blogginlägg-om både smått, stort och ingenting men många ting.
Precis som idag på förmiddagen.
Nere vid segelklubben står dessa två klassiska s k glas-igloos för återvinningsbruk-se bilden här nedanför.
Numera museiföremål.
Jo, faktiskt sant.
Numera har vi sortering hemmavid.
Plasten tog också död på glaset.
Tidigare kunde jag inte köra här för allt krossat glas.
Nu soprent.
Dag ut och dag in.
Jag har haft kollen sedan början av maj månad.
Se där.
En tvättäkta skräpnyhet.
Tack min älskade elscooter.
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar