Krigsrapport Lomma: Du kan sova gott!

 

Sedan ryssarna invaderade Ukraina den 24 februari förra året, har världens länder fått spader. Det rustas som aldrig förr. Människan har fullt upp med att tänka ut ännu hemskare vapen, än vad som redan finns. 

Sverige som rustat ner sedan början av 1990-talet, rustar åter upp försvarsmakten. 

Militären firar rena julaftonen. 

”Här ska jävlar skjutas” 

Då kan det var skönt att få reda på att i Lomma råder ingen som helst vapenhysteri. 

Inte ens en knallpulverpistol har jag upptäckt vid mina turer ut i byn. 

Inte ens en släng av den pågående jättelika militärövningen Aurora 23, har jag sett röken av. 

Tydligt är att man inte alls räknat med någon invasion från Danmark. Öresund med de danska huskropparna i fjärran vid klart väder ser fridsamt ut. Ingen örlogsflotta finns att skåda. Bra en sådan sak. 

Är det något jag hatar, så är det krig. Barndomens indianskrud passar fortfarande. Det är väl det mest krigiska jag i all hast kan komma på. 

Nej, vi Lommabor kan fortsätta sova gott. 

I natt i alla fall (hoppas vi på).

 

Lommabon Winnie-världens bästa danska med triss i ESS!

 

Danmark skåpar ut Sverige. Den som sköter den danska hejarklacken i Lomma är Winne-världens bästa danska. Henne är vi många som känner och älskar. 

En profil med ett mjukt och behagligt sätt. Och galen i sport. Maken till sportgalet fruntimmer än Winnie, finns inte på denna jord. 

Just nu firar Winnie stora triumfer i sportens värld. 

Danska triumfer. 

Det kan behövas, när livet för övrigt har sina bistra stunder. Det började i somras. 

Dansken Jonas Vingegaard cyklade hem Tour de France. En otrolig bragd. Winnie och jag följde varje tramptag i veckor i somras. 

Den danska flaggan vajade från Winnies balkong. Fick mig och tänka på smörrebröd. 

I kväll är det så tid igen. 

Danska damerna möter Norge i EM-final i handboll. Tidigare i turneringen slog danskorna norskorna med 31-29. Sverige utslagna. Slutade på femte plats. 

Gissa vilka Winnie tippar som segrare i kväll? Kolla in Winnies balkong i morgon. 

Och på tisdag spelar Danmark-Tunisien i fotbolls-VM i Qatar. Sveriges landslag kvalificerade sig inte. Får stanna hemma och titta på TV. 

Nesligt värre. 

Dessutom har danskarna ett bra lag. Visserligen en svår grupp, med förutom Tunisien, Australien och favoriterna Frankrike. Rätt säker på vi får se Danmark gå till åttondelsfinal. Sedan kan allt hända. 

Det kan bli triss i ess för Winnie. 

Lomma håller på Danmark. 

Basta!

 

Makalösa hyllningar i Köpenhamn till segraren i världens tuffaste cykellopp

 

Jonas Vingegaard är mannen hela året ut i Danmark. I helgen vann han Tour de France. Målgång i Paris efter över 328 mil i sadeln. 

Tuffa mil, mina vänner. 

Stenhårt.

Jag följde loppet från start till mål. Det tog stora delar av juli månad.

Vättern Runt rena rama barnleken. 

Frågan är om inte onsdagens hemkomst till Köpenhamn blev än värre. 

Med kortegen från Kastrup in till en packad Rådhuspladsen mötte ca 1 miljon danskar upp för fira hjälten hela dagen. Ja, hela året ut. 

Vingegaard som är van vid kriga med djävulska alptoppar såg tagen ut. 

I Lomma satt jag. 

Följde danska TV2 som satsade alla tänkbara resurser i timmar för följa den omtumlande hemkomsten. 

Inget fick missas. 

Vi tittare var med i den öppna kortegebilen från Kastrup. 

Vi tittare var med bakom kulisserna. 

Följde själva välkomstceremonierna i Rådhuset på Rådhuspladsen. 

Vi tittare var med på balkongen tillsammans med Jonas Vingegaard och mottog folkets hyllningar. Hundratusentals danska strupar sjöng Vingegaaard, så ölen skakades om. Det var en upplevelse. 

Ekstra Bladet skrev: 

”Vanvettiga scener!” 

Det kan vi gott hålla med om. 

 

På tal om flaskpost-danska politiker tog sjövägen till Lomma

 

Många höjde på ögonbrynen åt den danska flaskposten jag skrev om igår-måndag. Den danska invasionen var ännu större för åtta år sedan.  

Mina vänner, Benny och Boel, var ute och luftade lilla Vovven. På stranden bland tången nedanför Centrumbadet låg den danska politikern för, Det konservative Folkeparti, Benedikte Kiær. 

En valaffisch fastnitad på ett plakat. 

På löpsedeln håller Benny upp fyndet av borgmästaren i Helsingör. 

Någon dag senare kom också den danske politikern, Poul V Jensen, guppande sjövägen över Öresund. 

Poul landade på Lomma Beach. 

”Danskt skräp,” konstaterade Anders Berngarn(M) som var Lommas kommunhövding på den tiden (2013). (texten fortsätter efter bilden)

Ekstra Bladet snappade upp invasionen. 

 Ringde mig. 

Slog upp nyheten stort. Benny blev plötsligt något av en kändis i Danmark. 

Expressen skrev i sin tur att danskt valfläsk flyter i land i Lomma. 

Vi skrattade gott åt historien. 

Poul V Jensen blev sur. 

Inte konstigt när han dyblöt landsteg på Lomma Beach plakat. Plakat var just vad flaskpostens skribent inte ville bli mer i sitt liv. 

Därför skrev hen ett långt brev, stoppade sitt rop på hjälp i en vinflaska. Vännen Peter som också var ute och luftade sin lilla vovve, hittade flaskan bland tången på samma strandremsa som  Centrumbadet i Lomma. 

Benedikte Kiær, är fortfarande borgmästare i Helsingör, så det så. 

Poul V Jensen lär fortfarande vara sur. Trots han suttit på torken bredvid en värmepanna i Lomma. Tänk som det kan sluta. 

Undrar just hur det kommer sluta för den danska flaskposten?

Lommas tok-fulaste-sötaste julgran

 

Nu är vi där igen. 

Julgranen. 

Det känns som det var igår vi kastade ut julgranen. 

Tre miljoner granar. 

Det är vad svenska folket pyntar sina hem med. 

Varje jul. 

Tre(3) miljoner julgranar. 

Helst nyhuggna i Småland. 

Tror vi och hoppas på. 

Blåsta. 

Väldigt många importeras från Danmark, av alla ställen. Behöver inte ens visa upp några covidbevis. Danmark klär även Tyskland med julgranar. 

En gång i tiden gjorde jag undercover reportage som julgransförsäljare utanför Burlövs Center, en bit bort från Malmö. 

Wallraffade alltså. 

Granarna kom från Ungern. 

Torra i barret. 

Nyhuggna i Småland, manade oss julgranschefen svara om kunden frågade. 

Så där stod jag och skröt om Småland. Utan barra(ursäkta) det minsta på rösten.

Det slog mig redan då, att tydligen får en julgran se ut hur som helst. I alla fall om den kom från Ungern, men sades komma från Småland. 

Årets tok-fulaste-sötaste gran i Lomma fann jag på Coop -se vinjettbilden. 

En trissgran. 

Den kommer förmodligen från Kina. 

Straxt bortom Lomma Vårdcentral finns kommunens praktpjäs till julgran. 

Högst i byn. 

Kommer från Tomteboland, så det så.

 

Min midsommarkrans kollapsade

 

Midsommarkrans är inte min likör. Känns som en blomsteraffär som hamnat fel. 

Skrev en liten bildlös snutt på Facebook om det. Då kom barnbarnen på midsommaraftonens eftermiddag, med en jättefin midsommarkrans som begick skeppsbrott på farfars skult. 

 Midsommarkransen ska vara laddad med magiska krafter. Bäddar in den blomstertid vi lever i vid midsommartid. 

För farfars del hade det kunnat slutat helt annorlunda. Kransen med blomster och blad, riskerade glida ner runt halsen. Hade då förvandlats till en midsommarhalsduk. 

Inte fy skam, det heller. 

Vad gör man inte, när familjen samlas efter 17 månader i karantän (tack vaccinet). Jo, sätter på sig en midsommarkrans på ett trilskande huvud och sjunger snapsvisor. 

Allt är precis som vanligt, med andra ord. 

Glam och stoj och så kom danskan Winnie med två flaskor danskt öl-se bilden här nedanför. 

Lovade mig det. Om Danmark gick vidare till åttondelen i fotbolls-EM. I

 kväll möter vårt broderland Wales. Allt återgår till det normala. Utan midsommarkrans. 

Trevlig fortsättning på midsommaren. 

Passa på, för ögonblicket är kort.

 

 

Vaccination: Winnie-gladaste danskan i Lomma

 

Det här är Winnie. Hon är en av mina ivriga påhejare som bloggföljare. 

Många i Lomma känner danskan Winnie. Ett ljuvligt fruntimmer som alla verkar älska. 

Hon strålar alltid mot livet. Idag är hon dessutom extra glad. Igår fick Winnie nämligen vaccinspruta 2 mot covid på Lomma Vårdcentral. 

”Efter över ett års väntan i karantän, kan jag äntligen åka till Danmark och besöka min familj. Det är sådant som gör en extra glad,” säger Winnie, och ler så där gott mot betraktaren som bara en pige kan göra. 

Förutom det heliga vaccinationskortet som magiskt öppnar dörren till Danmark, har vi en annan sak gemensamt: vi är båda sporttokiga. 

Winnie värre än värst. 

Speciellt nu i EM fotbollens tidevarv. Hon har t o m fixat till tånaglarna i Sveriges och Danmarks färger. 

Riktigt så långt har jag ännu inte kommit. 

Lycka till med resan till Danmark. 

Hoppas Sverige-Danmark möts i EM-final. Då får Winnie garanterat magknip. 

Jag lovar måla mina tånaglar.

Visst är det galet skönt med vaccin, så säg.

Dramat Christian Eriksen: TV4 usla-tack André Pops i SVT

 

Ingen blev oberörd av de dramatiska TV-bilderna som kablades ut över världen. 

Den danske stjärnan, Christian Eriksen, föll plötsligt samman i matchen Danmark-Finland på Parken i Köpenhamn. En rekordsnabb insats sattes genast igång för rädda Eriksens liv. Tv-publiken följde hela händelseförloppet från första parkett. En fruktansvärt händelse. 

Något liknande har jag aldrig upplevt under mina 65 år som fotbollsåskådare. 

Kommentatorn, Lasse Granqvist, i TV4 visade sig inte vara vuxen uppgiften som gick utanför det sportsmässiga. 

”Kan inte producenten ta bort de otäcka bilderna,” kved han i direktsändningen. 

Sedan bröt TV4 (Cmore) abrupt sändningen. 

I stället pumpades det ut en drös reklamslingor om kommande sportevenemang i kanalen. Tala om okänslighet mot oss TV-tittare. 

Vi lämnades åt vårt öde. 

Satt där i ensamhet med våra fasansfulla känslor. Vi hade behövd få mjuklanda med samtal i studion. 

Ren och skär terapi. 

Nu ingenting. 

Bara klippte av. 

Usel skött TV4. 

En stund senare gick SVT igång med sin EM-sändning. Här visade programledaren, André Pops, upp hela sin professionalism. 

Hans bollande med de nödvändiga frågorna om tragedin, var en fröjd att skåda. Samtidigt vävde han in de ständiga rapporterna om tillståndet för Christian Eriksen. Fördelade frågorna med elegans och stor empati till sina experter i studion. Damlandslaget läkare, Mats Börjesson, som också är hjärtläkare kopplades in. 

Sportjournalisten, André Pops, blev plötsligt medicinsk reporter med de rätta frågorna. 

Stort. 

Svårt.

Poppen visade upp en briljans som Lasse Granqvist var ljusår ifrån. 

Tack, André Pops, du fick äntligen oss förtvivlade TV-tittare och mjuklanda i den hemska tragedin. 

Bäst av allt: Christian Eriksen överlevde.

 

Grattis alla äldre i Lomma-fritt fram för Astra Zenecas vaccin

 

Rätt så talande illustration från Lommas hamninlopp. 

Klockan 14.00 satt jag med ryggen åt mig själv. Tittade bort mot Öresund. 

På andra sidan Danmark som precis meddelat fortsatt stopp för Astra Zenecas vaccin. 

Rätt dystert besked. 

Faktiskt. 

Klockan 14.30 meddelade vår egen vaccinmästare, Anders Tegnell. FHM gett fritt fram för Astra Zenecas vaccin åt oss äldre personer. 

Jag vände ryggen åt Danmark. 

Det kändes faktiskt klart mycket bättre. 

Danmark må sälja sprit i sina livsmedelsbutiker, men väljer att inte spruta sina medborgare med AZ. 

Ack, sicket helvete. 

Dagens besked innebär att Lommas Vårdcentral åter kan förbereda vaccination av 76 till 84-åringar. En grupp på ca 900 personer. 

Snart kan det vara min tur som blivande 75-åring. I min grupp är vi ca 520 personer (65-75 år).

Här vill jag lägga in en broms. 

Titta på vinjettbilden. Bilden av mig till höger. 

Inte fan ser jag allt för glad ut. 

Vaccinet är en soppa med allt för många kockar. Vem vet vad för besked som kommer nästa vecka? 

Ingen. 

Inte ens vaccinmästaren Anders Tegnell. 

Region Skåne skriver i alla fall följande på sin hemsida: 

”Med tanke på den begränsade vaccintillgången kommer gruppen 65 år och äldre fortsatt att prioriteras.” 

Heja Sverige!

Skål Danmark!

 

Bästa coronamedicinen-svenska handbollslandslaget!

 

Bilden som säger allt om den svenska lagmoralen i handbolls-VM. 

Två svenska världsstjärnor kramar om varandra i äkta glädje efter semifinalvinsten (32-26) mot Frankrike. Superduper målvakten Andreas Palicka och virtuosen Jim Gottfridsson, enbart kallad ”Gotte” i hemstaden Ystad, vet inte till sig av glädje. 

Glädjen så ofantlig, att till och med vår nyckelharpa som skymtar fram till vänster på bilden började lira Gärdebylåten. Skulle ni kunna få se Zlatan i samma glädjeutbrott över en lagkamrats insats? 

Nej, kunde väl tänka mig det. 

När jag sett Sverige gå obesegrade fram mot dagens VM-final mot Danmark. I runda slängar ca 15-20 timmar med förhands-och efterhandssnack, har jag fått en rejäl dos medicin mot covid-19. 

Bort flög alla mörka tankar. 

Bort flög den växande oron över hur allting ska sluta. 

Bort flög det förbannade viruset. 

En bra stund, i alla fall. 

Gud så skönt. 

Tack svenska handbollslandslaget! 

Ett speciellt tack till vaccin stjärnorna, Andreas Palicka och Jim Gottfridsson. 

Nu tar vi Danmark.

Det gjorde vi inte. 

Danskarna vann med 26-24, och är världsmästare i handboll. Sverige tog silver-silvermedicin mot covid-19. 

Alltid något få fröjdas åt.

 

Knud på väg! ”Bidde Knud en storm i ett vattenglas?”

SMHI larmar och står i. 
Vilket man gör alldeles rätt i. 
Årets första höststorm är på väg in över Västkusten. Även Skåne ska få sin beskärda del av regn och stormbyar. 
Hur det slutar, vet vi inte förrän ikväll. Ovädret kommer från Danmark och har då mycket riktigt döps till Knud. 
Danskare än så, kan inte årets första höststorm heta. 
Jag tog med mig ett glas vatten ner till Öresund, för möta upp Knud. Där fanns varken Knud eller några stormbyar. 
Jag stirrade ut mot vattnet och skrek för full hals:
 ”KNUD, var är du?” 
Nu hör det ofta till saken, att när SMHI larmar och står i, brukar Lomma oftast få en storm i ett vattenglas. 
Sällan mer än så. 
Vi får se hur det ”bidde” i morgon. 
Spännande Knud-rapport följer.
Hur som helst.
Håll i hatten! 

Handbolls-EM: Supermålvakten Andreas Palickas mamma jobbade i Lomma

I dag vrider sig Sladdertackan några varv extra av omåttlig spänning. Kvällens semifinalmatch i handbolls-EM mot ärkefienden Danmark blir något alldeles extra. 
Många Lommabor med den förtjusande danskan,Winnie, i spetsen slår sig ner i TV-soffan. Då kan det vara bra att veta, att den ena av de svenska målvakterna möjligen, men bara möjligen, har en bit av Lomma i sitt hjärta. 
Supermålvakten, Andreas Palickas mamma, Ingela, jobbade för länge sedan i kommunens hemtjänst under flera år. 
Sladdertackan har själv träffat Ingela. En rar mamma åt Andreas som då började sin handbollskarriär som liten gosse i Lundaklubben, H43. Ingen kunde då ana att den lilla gossen en dag skulle bli stor målvaktshjälte i handboll.
I kväll är hela familjen Palicka med mamma Ingela på plats i Zagreb. 
Fattas bara annat.
Nu när jag förmedlat denna toppnyhet, kommer Winnie att spana in Palicka lite extra i kvällens drabbning. 
Heja Andreas! 
Spika igen målet.

Ubåtsmystiken-en personlig betraktelse

Det är nästan så man skäms. 
Här har jag i mina två senaste blogginlägg ondgjort mig över min högra höft som gett vika med våldsamma smärtor. Samtidigt utspelas ett ubåtsdrama i Köpenhamn som saknar all vett och förnuft. 
Journalisten Kim Wall från Trelleborg har gått upp i rök i samband med ett reportage om den danske uppfinnaren, Peter Madsens, hemmagjorda ubåt. 
Först registrerade jag nyheten som man gör med en nyhet. 
En i mängden. 
Om än märklig. 
När hennes namn publicerades hamnade plötsligt nyheten i min kropp. Den kom plötsligt nära mig.
Jag har haft många journalistuppdrag tillsammans med hennes pappa. En rasande duktig pressfotograf som gärna ställde höga krav, både på sig själv och journalisten. 
Det kunde inte vara sant, var min första tanke. 
Jo, det var familjens 30-åriga vackra dotter som hamnat i världens centrum i samband med Madsens ubåt kapsejsade i Kögebukten.
Mannen grips.
Ubåten bärgas. 
Där fanns ingen Kim Wall ombord. 
Vad har hänt? 
Tusen frågor staplas. 
Mina tankar går genast till familjen. 
Vilket helvete. 
På Facebook är det massor med journalister som stöder familjen. Jag skickade själv min personliga tanke. 
På Facebook skriver familjen: 
”Stort tack för allt stöd, alla kramar och värme vi får i dessa de värsta dagarna i vårt liv. Det känns skönt att det finns så mycket gott i världen trots allt.” 
Förstå att mina egna problem är blaha-blaha i sammanhanget. 
Jag tänker på familjen. 
Hela tiden.

Lasse Åbergs Stig Helmer lockar turister till Danmark med berömd ölfigur

Vi har lärt känna Lasse Åberg genom alla år som en fiffig figur. Turistorganisationen VisitDenmark har kommit på en annan fiffig idé. 
De bjöd in Lasse Åberg. 
Uppdraget locka turister till landet. 
Lasse gjorde det enklast tänkbara som egentligen är det svårast: han flyttade över sin alter ego, den omåttligt populära, Stig Helmer, som turist i Danmark. 
Sedan dammade han av den gamla fina Perikles med Tuborgsvaret, ”Hvergang”. Den populära ölreklamen blev plötsligt Stig-Helmers. 
 Nu snurrar Åbergs reklamen för Danmark runt på sociala medier. 
Givetvis succé. 
Från Lasse Åbergs organisation låter man meddela mig, att allt är i sin ordning. Lasse som Stig Helmer står för både texter och speakerrösten. 
Danska turistnäringen snodde Stig Helmer före Sverige. 
Synd på en sådan god banan. 
FOTNOT. Midsommaraftonens väder ser för Lommas del dystert ut: regnställ och paraply rekommenderas.

Bloggen avslöjar: Nato-soldatens fältranson

Den här historien började egentligen i somras. 
Jag fyllde 70 år. 
Tog med mig min familj med fem barnbarn till nöjesparken, BonBon i Danmark. Ställde till med ett rejält barnkalas bland karuseller, glass, hamburgare och läsk. 
Det blev till ett minne för livet för alla inblandade. Givetvis fick farfar presenter: vissa seriösa, andra skönt galna, helt i farfars stil. 
En av de mest egendomliga presenterna stod sonen Johan för. Han hade besökt Nato-anläggningen Stevnsfort mellan Rødvig och Højerup. 
Under det kalla kriget skulle Warszawapaktens flottstyrka i Östersjön inte få tillgång till världshaven. 
Det var alltså blodigt allvar fram till kalla kriget slocknade 1991.  
Numera är fortet ett museum. Säljer minnessaker till besökarna.
Johan köpte och gav mig ett paket med en fältranson för en Nato-soldat under det kalla kriget. 
Det är sådant vi stora barn tycker är skojigt. (texten fortsätter efter bilden)

Nu skramlar världen med vapen igen. Statsminister Stefan Löfven presenterade i går en nationell säkerhetsstrategi på Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen. Myndigheterna planerar åter skicka ut en krigsfolder till folket osv. 
Det är i ett sådan skarpt läge det är hög tid syna innehållet i den där fältransonen jag fick i 70-års present. 
En sak är då säkert. 
En Nato-soldat får icke vara allt för hungrig. 
Jag fann: 
några grova kex, en liten burk leverpastej, pyttesmå paket med russin och jordgubbsmarmelad, chokladrullen Jankie, lite juice att dricka samt en plastkniv. Sedan var det inte mer.   
Inte mycket att fylla en hungrig soldat med. 
Alltså inget för ett matvrak. 
Det ser mest ut som ett skämt, men är faktiskt på allvar. 
Jag tror jag går ut i köket och vräker i mig en Skogaholmslimpa.

Gott Nytt År till er alla-från Calle Rockbäck

När jag skulle fylla 70 år i somras fick jag ständigt frågan, hur jag skulle fira min stora dag. Frågan kom till och med från en tidigare dubbel svensk mästare på 110 meter häck.  Nyfikenheten stor med rätta.
”Jag ska ha barnkalas. Rida på en sådan där trähäst som snurrar livet ut runt, runt i en barnkarusell” 
Löd mitt svar inför en snopen publik. 
Så blev det också. 
Jag tog med mig hela familjen Rockbäck toppat med mina fem barnbarn till karusellernas paradis, BonBon Land i Danmark. 
Där fick jag min trähäst. 
Där fick jag njuta av hur familjen toppat med fem barnbarn rasade ut i vild glädje som bara barn kan skapa. 
Där fick jag också mitt beställda barnkalas som arrangerades av BonBon Land: det blev hamburgare, pepsi, presenter, ballonger, konfetti, barnskratt och glada sånger. 
Snacka om 70-års fest. 
Från oss alla till er alla-ETT GOTT NYTT ÅR!

Heja livet! 70-års fest in i framtiden

Det har fyllts år, 70 år. 
En milstolpe på alla sätt och vis i en människas liv. 
För det första, bör en medborgare bli lycklig över att få fylla 70 år. Tyvärr plockas allt för många människor bort före högtidsdagen. 
För det andra är det med andra ord något att markera. 
Då finns det flera alternativ: ordna en storlagen fest för Gud och envar, sitta och sura i stugan i sin ensamhet, dra till Honolulu, leva rövare och avlida efter för mycket hula-hula dans, ordna ett barnkalas som ingen gör. 
Då gjorde jag det. 
Ordnade ett barnkalas för mina fem barnbarn. (texten fortsätter efter bilden)

Vad kan då vara bättre än åka till leklandet, BonBon-Land i Danmark? 
För en icke ringaktig peng ställde t o m BonBon-Land upp med arrangemanget. Kalaset uppdukat med väldigt goda hamburgare, Pepsi, ballonger, tårtkakor, ännu mer Pepsi, danska flaggor och hela baletten. Inte ens en öl till de vuxna. Endast Pepsi. Och gott kaffe. Det blev hur kul som helst. 
Barnen och deras rara föräldrar fyllde på med att åka den ena karusellen efter den andra. Bedstefar (farfar/morfar på danska) klarade inte ens av Hundprutterutchebane som minstingen Liv, 3,5 år, älskade. 
Bedstefar hade lovat åka en barnkarusell. 
På en häst. 
Det fick bli en pålle som stod stilla. 
Fastgjuten i backen. 
Det blev hur som helst en 70-års fest som vi aldrig glömmer. Tänk så kul det kan vara att få fylla 70 år. 
En dag med många goda skratt som kommer eka länge över det danska leklandet. Något för barnbarnen att bära med sig in i framtiden.
Heja livet!

Memoarflik: Mitt liv med Ricky Bruch

Kom och tänka på den här historien, när konstmuseet Louisiana var med i TV-programmet, På Spåret. 
I dag är det ingen som bryr sig om f d världsstjärnan i diskus, Ricky Bruch (1946-2011). 
Denna minst sagt omstridde idrottsman har stoppas undan längst ner i historiens koffert. Ingen har en aning om att han blev tvåa på 60 m i sin första tävling i just Lomma. Bara en sådan sak. 
Jag lärde känna Ricky i en DM-tävling för skolor för ca 53 år sedan. 
I kula. 
Givetvis vann han med åtskilliga meter. Tack vare sin lysande teknik. Det blev min första och sista kultävling. 
Ricky skulle däremot göra en formidabel karriär, både på som utanför diskusringen. 
Våra vägar korsades lite då och då. Inget märkvärdigt alls.
Ricky blev allt mer knepig och drog sig tillbaka för aldrig mer ge någon intervju. Många journalister försökte, men stupade på en stängd dörr. 
Jag gav mig tusan på att fixa den där omöjliga intervjuven. Ricky bodde 1991 i en lägenhet på Bellevuegården i Malmö. 
Jag tog med mig Rickys mamma, Annelies. En hjälpreda så god som någon. Mitt ess i rockärmen, så att säga. 
Genast inleddes något av en fars. Under en veckas tid försökte mamman och jag genom förhandlingar genom brevlådeinkastet få honom öppna dörren. 
”Nej, jag vill inte träffa någon”, skrek Ricky Bruch till svar genom springan till brevinkastet.Projektet verkade hopplöst. Mamman tyckte inte vi skulle ge upp.
Så där höll vi på. 
Dag ut och dag in. 
In åkte också några smörgåsar genom brevinkastet. 
Så plötsligt gav Ricky upp. Öppnade dörren med tårar rullande ner för kinden. Kramade först mamman sedan mig. Jag klev över tröskeln och var inne i en stökig lägenhet. Berg med videoband.
En tid senare tog jag med mig Ricky i bilen till Helsingör. Stannade till på konstmuseet, Louisiana, åt dansk fläskestek på en mysig kro.  Vi trivdes gott tillsammans.
Det blev också en bra story som slogs upp stort i Kvällsposten. 
Vi höll kontakten. 
Ricky skickade mig sin bok. Ingen litterär sensation, precis. Vi ringde varandra. Ricky alltid sjuk. 
Psykiska problem. 
Många andra problem.  
Ricky fick cancer och dog den 30 maj 2011. 
I dag är Sveriges färgstarkaste idrottsprofil glömd, men i mitt hjärta finns han för alltid kvar. FOTNOT. Ricky Bruch har fortfarande det svenska rekordet i diskus med 71,26 m.
 

Säg Zlatan-det räcker

Zlatans KANON sänkte Danmark

Där har ni rubriken som varje rättrogen svensk vill se. Både på webben och i tidningarna i morgon. 
I lördagens playoff match mot Danmark lossade Zlatan Ibrahimovic kanonen i slutet av första halvlek. 
Sverige fick en frispark någon eller några meter snett till vänster utanför danska straffområdet. 
Ett alldeles utmärkt läge. 
Kunde knappast bli bättre. 
Danskarna formerade sin mur. Kim Källström ställde upp sig som det var han som skulle skjuta. Allt för att störa den danska försvarsmuren. 
Zlatan lade bollen tillrätta. 
Tog en kort sats som han brukar göra. 
Avlossade sin kanon. 
Får en perfekt träff med högerdojan. Bollen for som en projektil med 109 km i timmen. Förbi muren. På väg borra in sig i målvaktens högra kryss. 
Då gör målvakten Kasper Peter Schmeichel en monster räddning som Johan Mjällby sa i TV. Hur den danske målvakten lyckades hinna med på den kanonen är en gåta. Visserligen starka fingertoppar, men ändå. 
Det var synd. 
Mål där och Sveriges vinst hade blivit större än 2-1. 
Hur jag vet att Zlatans kanonträffar skickar i väg bollen i 109 km i timmen? 
Normalträffen på liggande boll är annars 80-90 km/tim. 
Jag fick t o m ta till bilen, när jag testade Zlatans bollhastighet. 
Jag skrev om det på bloggen den 18 mars 2009.