Gun-Britt väver trasmattor av släktens gamla kläder

 

Här står min svägerska, Gun-Britt, och pekar ut var min gamla Emil-skjorta från 1970-talet hamnat. I den senaste trasmattan hon vävt. 

Det är inte bara min gamla skjorta som förvandlats till en bit av trasmattan. Även mamma Astas(1913-1989) gamla röd-grön-vita klänningar och pappa Gunnars(1910- 1975) brun-blå-gröna skjorta gick samma väg. 

In i trasmattan. 

Även brodern och kyrkoherden, Lennarts(1941-2007) vita prästskjorta, har fått en vink från det jordiska. Bara nu för nämna några av släktens persedlar som slutat sina dagar som trasmatta. 

Den senaste tiden har vi skakats av allt skojeri som sker i samband med klädinsamlingar. Medborgarna skänker sina kläder till insamlingar och tror de kommer till nytta. I verkligheten skor sig skrupelfria banditer på diverse klädinsamlingar och roffar åt sig miljoner. 

Man kan bli galen för mindre. 

Min svägerska har löst problemet för släkten. Hon väver trasmattor av våra gamla avlagda kläder. 

Helt enkelt strålande. 

Äkta trasmattor kostar för övrigt skjortan idag. Mer äkta en Gun-Britts trasmattor kan det inte bli.

Fast det finns ett problem. 

Hon nobbar mina avlagda kalsonger. 

Hipp-Hipp-Hurra!

 

Mamma Astas klänning

Pappa Gunnars skjorta och det vita är prästaskjortan

Och så då min Emil-skjorta från 1970-talet