Historisk TV-sänd konfirmation i coronatider-nattvarden i Lommas kyrka tak

Taket i Lommas kyrka påminde i TV om, tja, en madrass? 
Först fick vi vara med om när konfirmanderna fick nattvarden. 
Vinet gått bort på grund av covid-19. De 14 konfirmanderna fick däremot var sitt oblat. Madrassbilden av kyrktaket bjöds vi TV-tittare på under tiden närvarande föräldrar bjöds in till nattvarden. 
Svenska Kyrkan håller nämligen stenhårt på 50-regeln. (texten fortsätter efter bilden)

Far-och morföräldrar fick så vackert stanna hemma. 
Även så syskon till konfirmanderna. 
Däremot kunde vi följa dagens konfirmation i streamad-TV. 
Det gick bra det också.
Bilden av taket satte sig. 
Den försigkomne kunde hemma hälla upp ett glas vin till nattvarden i kyrkans tak i Lomma. Något annorlunda kan tyckas. 
Något annorlunda var också prästens avslutningsvisa, Alltid på väg, till eget gitarrspel. Stämningsfullt. 
Lämpligt farväl till sina konfirmander: 
”Jag är alltid på väg mot en avlägsen destination 
Bortom det man kallar tid och rum 
Detta mål ger mig mod, ger mig kraft och inspiration 
Att möta det år som jag nu har framför mig”

När journalistiken slår frivolt

Jag förstår inte. 
Genomslaget efter fredagens presskonferens angående publika tillställning i coronans tidevarv enormt. Det verkar närmast som om journalisterna tappat all förnuft och fattning. Sydsvenskan har fyra sidor om något som inte är något. Rubriker som att regeringen öppnar upp för publika fotbollsmatcher lyser mot betraktaren. 
Det gör man inte alls. 
Öppnar upp.
Vi lever fortfarande i samma ovisshet som i förra veckan eller för 4-5 månader sedan. Regeln om endast 50 personer gäller fortfarande. 
Inget är förändrat. 
Regeringen och Folkhälsomyndigheten har skaffat sig andrum fram till den 1 oktober. Smart bollat. 
Inte minst sportjournalisterna har svalt hela ”valfläsket” utan rim och reson. Covid-19 är icke borttrollat den 1 oktober. 
Allt annat är som en saga av H.C. Andersen. 
Såg vi samma presskonferens? 
Tydligen inte.

Amanda Lind fick överrock-pressmötet coronavirus v/s publik

Jag satt och tittade på presskonferensen i morse med kultur-och sportminister, Amanda Lind(mp) och inrikesminister Mikael Damberg(s). 
För säkerhets skull hade statsminister, Stefan Löfven, försett Amanda Lind med en överrock i form av Mikael Damberg. 
Det var Damberg som drev presskonferensen framåt. Inga svajiga miljöpartistiska lovord här inte. 
Överrocken satt hårt åt. 
Amanda såg beklämd ut. 
Det blev mest svammel av hela härligheten som lät i korta drag så här: förbudet mot folksamlingar på fler än 50 personer ligger kvar, men att man utreder möjligheten att göra undantag. 
Den heta frågan om publiksammankomster ska sedan ut på remiss. Först den 1 oktober ska vi få veta, vad vi inte vet nu, om nu inte Folkhälsomyndigheten vet att faran med covid-19, är långt ifrån slut. 
Det är den naturligtvis inte.
Snarare värre än idag. (jo, jag är negativ i frågan) 
Dagens TV-sända presskonferens ett politiskt skådespel för lugna massan. Jag kom och tänka Hasse Alfredsons utbrytarkung på Kiviks marknad. 
Utbrytarkungen placerades i en låda: 
Hasse: “Och postmästarn var där och lackade.” 
Tage: “Ja.” 
Hasse: “Så var postmästarn var där och lackade.” 
Tage: “Ja, ni sa det.” 
Hasse: ”Sedan la vi han i en låda och svetsade igen den,och slängde ut den i Kiviks hamn.” Tage: ”Ja.” 
Hasse: “Inte fan kunde han bryta sig ut.”

Memoarflik: Så sammanförde jag Malmös två sporthövdingar-Hans Cavalli-Björkman och Percy Nilsson

I morse satt jag vid mitt köksbord och läste Sydsvenskans familjesidor som ägnades helt åt MFF-ikonen, Hans Cavalli-Björkman, som avlidit 92 år gammal. Till Erik Magnussons förtjänstfulla artikel fanns med en bild-se här ovanför-från 1990. Det första klassiska mötet mellan de två Malmö giganterna, Cavalli-Björkman och Percy Nilsson. Då klack det till i mig. Satte nästan morgonkaffet i vrångstrupen. 
Min minnesbank började tugga fram fragment från ett annat liv i en annan tid. Det var nämligen jag som lyckades sammanföra de två tunga profilerna i Malmös sportvärld: bankmannen, Hans Cavalli-Björkman från fotbollen MFF, och byggmästaren, Percy Nilsson, från hockeyns MIF, som 1996 skulle bli Malmö Redhawks. 
Så här gick det till. (texten fortsätter efter bilden)

Min artikel efter mötet slogs upp stort i den märkliga tidningshybriden, iDAG, sammanslagningen mellan Kvällsposten-GT. 
Lätt var det inte, få till ett möte. Med Percy Nilsson, då 46 år, inga som helst problem. Han sa ja direkt. 
Malmöhockeyn red på en enorm framgångsvåg publikmässigt. 
Störst i stan. 
Värre var det med, Hans Cavalli-Björkman (då 61 år). Han såg definitivt ingen vits med ett sådan möte. 
MFF kämpade på med vansinnigt små publiksiffror. Mot Djurgården kom knappa 2000 åskådare. 
Cavalli-Björkman ville absolut inte uppfattas som lillebror i Malmös sportvärld. Han var Kungen. 
Basta, Rockbäck! 
Visserligen med en kungakrona som började glida ner, men ändå. Till slut efter mycket tjat från min sida, gav Cavalli med sig. 
Han gick till och med på bilden här ovanför med det unika flaggspelet mellan de båda tungviktarna på Malmö Stadions gräsmatta. 
Jodå, det blev ett mycket lyckat möte på Kulan, MFF:s klubbhus. 
Och uppmärksammat. 
Faktum är att de båda starka personligheterna trivdes gott i varandras sällskap. Cavalli sjönk allt längre ner i soffan.
Vidgade vyor slogs upp.
Egentligen var de av samma skrot och korn, när det gällde synen på pengar inom idrotten. Utom en sak. 
Satsningen. 
Cavalli-Björkman klart mer försiktigare än Nilsson som öste på. Däremot lovade Cavalli nästan pengar från spelarförsäljning till Percys framtida arenabygge.
Jag dricker upp sista skvätten kaffe. 
Viker ihop Sydsvenskan. 
Sänder en tanke till Bosse Nilsson som tog de fina unika bilderna. Letar sedan upp den gulnande artikeln. 
Idag 30 år senare, är det Malmö FF som har den stora publiken och plånboken. Malmö Redhawks kämpar på med klart mindre medel. Fast Percy Nilsson, 77 år, finns fortfarande kvar på banan. 
Nu med egen arena.
Utan pengar från MFF.
Så vad vet vi om framtiden? 
Hans Cavalli-Björkman har däremot spelat färdigt. 
Jag sänder honom mina tankar. 
Han var alltid en frisk fläkt att träffa. 
Vila i frid.

Munskydd-från min utsiktspost i Lomma

Svea Rike har begåvats med en ny smittskyddsexpert, nämligen Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson. 
”Jag tycker man bör ha munskydd, när man inte kan hålla avstånd,” sa alltså landets senaste smittskyddsexpert, Jimmie Åkesson, under måndagen. Socialdemokraterna svarade upp direkt. 
”I Sverige tar inte partierna medicinska beslut. Det gör expertmyndigheterna.” Övriga partiledare följer samma linje. 
Utom då förstås Jimmie Åkesson. 
Det är oroande. 
Politikerna ska hålla tassarna borta från det där förbannade viruset. Risken för galenskap i kubik är annars stor. 
Jimmie Åkessons medicinska kunskaper är naturligtvis lika grunda som dina och mina. Han jagar billiga politiska poänger. 
Folkhälsomyndigheten har kunskaperna. Vi måste helt enkelt lita på dessa välutbildade experter. 
”Att hålla avstånd är mycket viktigare än att bära ansiktsmasker,” har Anders Tegnell upprepat åtskilliga gånger. 
Jag slog en signal till en nära bekant som arbetat som operationssköterska i 40 år. Munskydd ett viktigt arbetsredskap. 
”Jag ser folk som låter munskyddet åka upp och ner. Lite hur som helst. Det hjälper inget alls. Vissa täcker inte ens över näsan. Hur tokigt som helst. Och man tar aldrig i munskyddet. Måste slängas efter används en gång. Tegnell har helt rätt. Det är viktigare hålla avståndet.” förklarar hen för mig. 
Med andra ord. 
Munskydd är inget man lägger på hatthyllan och tar på sig gång efter annan när man går ut. Ett tidigare använt munskydd är som torka sig med använt toapapper som en kirurg sa till min operationssköterska en gång i tiden. 
Galenskap i kubik. 
Tänk på det, Jimmie Åkesson.

Badringen

Här står jag med barnbarnets badring runt halsen. En modern färgsprakande tingest. Tankarna går obevekligen till när jag själv var barn. På stenåldern fanns inga färgglada badringar. 
Vi fick fars begagnade lappade svarta gummiring till bildäcket. Själva gummislangen. Det gick bra det med. 
Om man nu lyckats komma över en sådan s k badring. 
Det var sällan. 
Och om far hade bil.
Det var inte säkert alls.
Mor hade aldrig bil. 
Ingen bil.
Ingen badring.  
Då slog den stora avundsjukan till. (texten fortsätter efter bilden)

På bilden kommer en för mig okänd kvinna med en gul fin badring. Bilden publicerade jag på bloggen den 1 augusti. 
Familjen Thornblad landsteg i Lomma hamn efter en äventyrlig seglats i mer än två år. Väldigt många Lommabor fanns på plats för välkomna familjen hem. En av dessa var alltså kvinnan med den gula badringen. 
Jag skrev att hon förvirrat sig in i röran med badringen. Bilden sa faktiskt väldigt mycket om den uppsluppna glädjen som spirade i hamnen.
I veckan gav sig Nicolina (kvinnan) till känna för mig. 
Hon var inte alls förvirrad, menade hon. 
De skulle bara hälsa familjen välkommen hem, sedan gå och bada. 
Inte nog med det. 
Nicolina är läkare och arbetskamrat med mamma Linnéa Thornblad på akuten i Lund. Med andra ord. 
Riktiga hjältar. 
Akuten på Universitetssjukhuset i Lund har räddat mitt liv några gånger. Tänk om Nicolina och Linnéa var med på den resan? 
Tanken är fri. 
Jag ryser. 
Om inte annat. 
Se hur lyckliga kineserna är över sina badringar. 
Hoppla! 
Eller 吉 på kinesiska.
 

Lommas Sommargata stänger ner-öppnas nästa sommar

Från och med torsdagen den 20 augusti blir Sommargatan i Lomma åter Kajgatan. Gågatan öppnas för trafik. 
Det roliga varade från den 1 juli till och med den 19 augusti. Borde kanske varit hela augusti ut, men även en bit in i september hade fugerat. 
Varför just till den 19 augusti förklarar ordföranden i tekniska nämnden, Lennart Månsson (m), för mig. 
”Vi valde när skolorna startade upp igen. Därför just detta datum.” 
Sommargatan i Lomma fick en kämpig inledning. 
Premiärmånaden juli var ingen höjdare. 
Vädermässigt urk med regn och tuffa kyliga vindar. 
Augusti kom med sommar och tropiska kvällar. 
Sommargatans uteserveringar levde upp. Folklivet antog sydländska proportioner. Alla var glada. 
Värmen ska fortsätta men Sommargatan stängs nu ner. 
”Så är det. Jag är mycket nöjd med hur det har utvecklat sig. Vi får nu ta till oss sådant som fungerat bra. Det som fungerat mindre bra får vi förbättra till nästa sommar, fortsätter Lennart Månsson. 
En sak är då säkert. 
Sommargatan återkommer sommaren 2021. Då i förbättrad version. Bara vi också kan boka av blåsten, så vore allt bra.
Är hösten rent tankemässig redan här på torsdag?
Kajgatan var namnet.
Kämpa på, Gott Folk.