Vaccination mot coronan-vad gör vi med allt dasspapper?

Vi 70-plussare ska bli först ut med att få vaccin mot coronaviruset. Målsättningen är någon gång under första kvartalet 2021. 
Frågan är bara vad vi sedan gör med allt hamstrade toapapper. 
Ni minns hur det var i mars. 
Butikerna tömdes på allt dasspapper. 
Nu sitter vi pensionärer med fyllda källare, vindar och garage. Vi bör helst fylla 110 år för tömma lagren. 
Dasspappersproblemet är det ingen som tänkt på. Inte ens Folkhälsomyndigheten med Anders Tegnell i spetsen. 
Hur har han det själv med sitt toapapper? 
Något att grunna över. 
Förutom dasspappret tänker jag också på vaccinet. 
Kommer man kunna lita på det? 
Kanske trots allt bra med ett rejält lager toapapper. 
Arbetet med att ta fram en nationell plan för vaccinationer är i alla fall igång.
Folkhälsomyndigheten lämnade idag en första delredovisning till regeringen. I korta drag: ”Personer som är 70 år och äldre, och övriga som löper ökad risk för svår covid-19-sjukdom, bör prioriteras i första hand så snart ett vaccin finns godkänt för den svenska marknaden. Utöver personer i riskgrupperna är även personal inom äldreomsorg, hälso- och sjukvård och övrig omsorgspersonal som arbetar nära personer med risk för allvarlig covid-19, prioriterade grupper,” skriver Folkhälsomyndigheten. 
Såvida nu inte Svenska Fotbollförbundet har en egen agenda, kom jag och tänka på. Möjligen har de redan fyllt fotbollsanläggningarna med dasspapper.

Munskydd-från min utsiktspost i Lomma

Svea Rike har begåvats med en ny smittskyddsexpert, nämligen Sverigedemokraternas partiledare, Jimmie Åkesson. 
”Jag tycker man bör ha munskydd, när man inte kan hålla avstånd,” sa alltså landets senaste smittskyddsexpert, Jimmie Åkesson, under måndagen. Socialdemokraterna svarade upp direkt. 
”I Sverige tar inte partierna medicinska beslut. Det gör expertmyndigheterna.” Övriga partiledare följer samma linje. 
Utom då förstås Jimmie Åkesson. 
Det är oroande. 
Politikerna ska hålla tassarna borta från det där förbannade viruset. Risken för galenskap i kubik är annars stor. 
Jimmie Åkessons medicinska kunskaper är naturligtvis lika grunda som dina och mina. Han jagar billiga politiska poänger. 
Folkhälsomyndigheten har kunskaperna. Vi måste helt enkelt lita på dessa välutbildade experter. 
”Att hålla avstånd är mycket viktigare än att bära ansiktsmasker,” har Anders Tegnell upprepat åtskilliga gånger. 
Jag slog en signal till en nära bekant som arbetat som operationssköterska i 40 år. Munskydd ett viktigt arbetsredskap. 
”Jag ser folk som låter munskyddet åka upp och ner. Lite hur som helst. Det hjälper inget alls. Vissa täcker inte ens över näsan. Hur tokigt som helst. Och man tar aldrig i munskyddet. Måste slängas efter används en gång. Tegnell har helt rätt. Det är viktigare hålla avståndet.” förklarar hen för mig. 
Med andra ord. 
Munskydd är inget man lägger på hatthyllan och tar på sig gång efter annan när man går ut. Ett tidigare använt munskydd är som torka sig med använt toapapper som en kirurg sa till min operationssköterska en gång i tiden. 
Galenskap i kubik. 
Tänk på det, Jimmie Åkesson.

I coronavirusets spår: Lomma hamstrar toapapper

Redan tidigt i morse var Lommaborna på tåspetsarna efter toapapper. Coop invaderades som om det var julhandel. 
Hyllor rensades-se bild här ovanför. 
Snart nog gapade hyllorna med toa-och hushållspapper tomma. 
Varför folk hamstrar toapapper begriper jag inte. 
Senast jag var med om hamstring av detta ädla papper var i slutet av 1970-talet. Det var en transportstrejk som fick folk att rensa hyllorna i matbutikerna. 
Själv satt vi med en garderob laddat med toapapper när strejken plötsligt blåstes av. Vi slapp i alla fall ta till tidningspapper. 
I Lomma var det inte bara hyllor som tömdes på toapapper. Även mjölken och filen gick åt-se bild här nedanför. 
För inte tala om Gekås i Ullared.(texten fortsätter efter bilden)

På bilden här nedanför har en långtradare i dag lastats i Umeå. Sotarns Badtunnor levererar 12 (!) badtunnor till Gekås nya badtunnepark i anslutning till campingen. 
Märket fint som snus-Royal Guld. 
En annorlunda form av hamstring. Om man nu orkar vara roligt i dessa tider med coronavirus. 
Jag försökte, i alla fall. 
En liten nyhet, blev det i vilket fall som helst.
Heja Sotaren!

Black Friday-Lomma en frizon med 16 rullar toapapper (ingen rea)

Black Friday har aldrig varit en stor sak hemma hos oss. Denna tämligen nya variant av folkrörelse som piskas upp till en märklig shoppinghysteri, har aldrig fått fäste i mitt hem. Tack vare sociala medier blir det lätt som en plätt få med större delen av världens köpglada befolkning.
För inte tala om Rapport. Detta klassiska nyhetsprogram i TV, kör dagligen en glad trudelutt om den köpstarka dagen.
Varför?
Räcker det inte att affärsmännen gnuggar händerna. 
Black Friday gnuggar din plånbok. 
Julhandeln gnuggar bort resten. 
Nej, den här varianten med Black Friday, har aldrig lockat ut oss i det hysteriska folkhavet. Det blir bara för mycket.
Ska jag vara ärlig, så ljuger jag en aning. 
Men bara lite. 
För faktiskt blev det 16 rullar toapapper för 90 spänn samt en burk jordgubbsmarmelad för 32 riksdaler på Coop. 
Mer än så har Lomma inte att erbjuda, en köpgalen Rockbäck. Det var ingen rea på varken toarullarna eller marmeladen. 
Därför kanske ingen rev och slet bland toarullarna.
Marmeladen såg yrvaken ut.
När köpfesten, Black Friday, rullas ut över världen, är Lomma en frizon. 
Tack för det.

Lomma kommuns mest fullpackade packåsna

Inte för det stör, direkt. Inte alls. Men visst är det något visst med att bli fullpackad på en el-skoter. 
Efter några år som stugsittare, har ni som läser bloggen säkert förstått, att jag fått ett nytt liv i 10 km/tim. 
El-skotern fixar det mesta som jag testat. Utom då den inbyggda bankomaten i Lomma. Där körde jag fast som en gammal sedel som utgått. 
Mitt senaste test var som handikappad packåsna. 
Hur mycket matvaror kan packas ombord? 
Hustrun lastade på mandelkubb, falukorv, tandkräm, purjolök, oxpytt, palsternacka, saltgurka, fläsksvålar, majonnäs, grytlappar, köttfärs, grekiskt lantbröd, morötter, kotletter (med ben), salami, lasagne, ris (jasmine), jodsalt, kålrot, potatis, linjal, ost, tvål, tandkräm, pilsnerdricka, snus, sockor, pommes, pasta, flerkornig limpa, mazarin, bregott och allt toppades med 20 toarullar.
Av den mjukare sorten. 
Sedan körde jag hem varorna, med en hastighet värdig en sköldpadda. Fortare än så behöver man inte ha i livet.
”Calle, har du öppnat en rullande lanthandeln,” tjoade en lustigkurre åt mig. Möjligen en affärsidé, tänkte jag koncentrerad på varje avverkad meter. 
Jodå, det gick bra. 
Hela vägen hem utan något spill. 
Hoppsan-jag glömde bort nämna pizzadegen som jag råkade sätta mig på. Ni förstår själva. Den pizzan går inte av för hackor. 
(Tänkte avslutat med rökt pizza, men det kändes bara för mycket. Någon jävla ordning på roligheterna får det allt vara.)

Trumpfri dag: Varför luktar toapapper illa?

Förlåt. 
Det här är ingen liten skitsak. 
Det är nämligen dagens fråga på en hel del sociala medier. Folk luktar på sitt toapapper och skriver små frågor: varför luktar mitt toapapper illa? 
Jag rusade ut på toaletten och luktade på vårt toapapper. 
Jo, banne mig. 
Det luktade verkligen inte gott. 
En annorlunda skitlukt, helt enkelt. 
Redan före. 
Möjligen är det konsumentmagasinet Plus som dragit igång folks luktande på sitt toapapper. För en tid sedan tröskade programmet igenom marknadens toapapper: vilket märke är bäst i test. 
Vi använder ca 160 rullar per person och år, i det här landet. Då har jag inte plockat med ca 700 000 muslimer. De tvättar sin bak med vatten efter varje tronbestigning. Faktiskt väldigt hygieniskt. 
Kanske något att ta efter nu när toapappret stinker redan före debuten, så att säga. Jag kan också konstatera att det finns folk som har helt luktfria toapapper. 
Hur som helst. 
Det är full rulle på landets toaletter. 
Tills pappret tar slut. 
Ja, sedan rullar det på igen.

Stora magproblem i Lomma-polisen inkopplad

Det svenska folket har en märklig egenhet som vi är tämligen ensamma om. 
Om någon i ett sällskap måste gå på toa, så måååste vi bara tala om det. 
Högt och tydligt. 
Därför har kärt barn många namn i Sverige; klämma (alt. lägga) en kabel, dra till tjotahejti, lägga en mandel, ringa Paris osv. 
Ett nytt problem i Lomma, är att folk börjat tömma tarmen i buskar, rabatter eller på gångbanor. 
Klagomålen droppar in till kommunen; kladdigt toapapper fladdrar för vinden, bajskorvar hit och dit. 
Ett rakt språk. Inget tjafsande om kablar eller samtal till Paris. 
”Ja, det är ett problem som kommunen tar på största allvar. 
Många har hört av sig och påtalat problem med avföring på offentliga platser i kommunen. Vi har inte fått sådana klagomål tidigare år. 
Kommunen har sett till att avföringen städas bort. Kommunen har också en pågående dialog med polisen om problemet,” säger kanslichef Eva Elfborg till mig. 
Vem eller vilka det är som skitar ner vår Herres vackra natur med bajskorvar, kan vi bara spekulera i. 
Det överlåter jag åt andra att göra. 
Äckligt är vad det är.

Slutfräst! Känt varumärke lägger ner pappersnäsduken

SCAs pappersbruk i Lilla Edet producerar årligen 100 000 ton papper. 
Det mesta torkar vi oss i baken med eller torkar bort annat drägel. Jobb har det i alla fall skapat i över 130 år. 
Bara i Lilla Edet arbetade så sen som för några år sedan 400 personer. Det måste vara en av de mer lysande affärsidéer som någon kommit på. 
Satt och tänkte på det här när jag snöt mig för femtioelfte gången i en pappersnäsduk Edet Softis. Fast pappersnäsduken har jag för mig är en amerikansk uppfinning från 1930-talet.

I stället för begrava mina tankar i förkylningsbördan, lät jag frågorna gå till just SCAs pappersbruk i Lilla Edet. 
Nyfiken över hur det går i den hårda striden om vilka som ska få snyta oss förtappade själar i framtiden. Marknaden efter våra sura droppar från kranen är nämligen stenhård. 
Jag fick ett mycket kärvänligt svar från deras Brand Manager, Kira Kojola, som avslöjade att Edet lägger ner sin tillverkning av pappersnäsdukar till våren. 
I stället kommer man att satsa fullt ut på toa-och hushållspapper. Se där-en nyhet, naggande god som någon, mitt i allt mitt fräsande mitt i plåten. 
Tack för den, Kira.
Lycka till med dasset.