Färdtjänst-kaos är granne med Gud (kåserande text)

Färdtjänst, Färdtjänst gamle vän
Festligt att du lever än
Men du ser rätt krasslig ut
Snart hörs ditt sista tut

Vi som var med minns Stefan Demerts dänga för 50 år sedan. En protest mot Statens Järnvägars nedläggning av järnvägar. 

Jag bytte ut SJ mot färdtjänst. 

Det funkar sjunga det också. 

Jag har nämligen varit med den långa resan med färdtjänst. En utmärkt service. 

Om det fungerar, vill säga.

Redan för 35 år sedan hade jag färdtjänst några år. På den tiden fungerade det så, att man ringde och beställde en vanlig taxi. På plats visade man upp ett skrynklig papper. 

Intyget från kommunen. Funkade alldeles utmärkt. Sedan var det bara åka hur långt som helst för 5-10 kronor. 

Under 1990-talet påbörjades en omfattande omläggning. Patienterna skulle allt mer vårdas i hemmen. Långvårdsklinikerna och Ålderdomshemmen lades ner. Hemtjänsten bygges upp. Taxis färdtjänstuppgift blev betungande. Landstingen tog över. Fordon köptes in. En helt ny organisation såg dagens ljus. 

Dagens ljus blev också dagens mörker. 

Problem uppstod. 

Inte minst kostnaderna drog iväg. Patienter glömdes bort m m. Det blev stökigt. Då kom någon på den lysande idén. 

Varför inte lägga ut färdtjänstbeställningen till ett land i Afrika? Små löner. Pengar att tjäna. 

Det lät som en sketch av Hasse&Tage. 

Därför ringde jag i november 2014 ner till Dakar i Senegal, Afrika-se vinjettbilden. 

Frågade som svensk jag är, hur vädret var. 

”Varmt och skönt,” kvittrade en ung kvinnlig röst i mitt öra. Kände mig korkad. 

Det var ändå varma heta Afrika. Dessutom kom svaret på utmärkt svenska. 

Färdtjänsten fungerade utmärkt. 

Numera ringer jag färdtjänst i Sverige. Glöms bort mitt i natten och får lifta hem. 

I veckan möttes jag också av beskedet. 

”Ring inte hit. Vi har kraftiga förseningar.” 

Färdtjänst-kaos är granne med Gud.

Passar det också.

 

 

Pizzakrig Lomma: Viking startade matchen

 

Här slog en av Lommas första pizzerior upp portarna för drygt 30-35 år sedan. Viking på Strandvägen 102.  Där köpte vi möjligen vår första pizza, efter vi flyttat till Lomma. Möjligen fanns pizzan redan i Lomma på 70-talet. 

Vad vet jag?

Andra ger svar på Facebook.

Ett är pizzan på Lomma Saltsjöbaden.

Hur som helst.

Idag är huset tomt sedan flera år tillbaka. Pizzeria Viking flyttat en bit upp på Strandvägen till Centrumtorget. Viking har också ändrat namn till Pizzeria Lomma. 

Idag är pizzaläget något helt annat i byn. Numera råder det något av pizzakrig i Lomma. 

Det finns en handfull renodlade pizzor samt ytterligare minst lika många restauranger som säljer pizzor.

Det är alltså i detta getingbo som Benny ska omvandla Burger Star till Crust Pizza Lab. 

Det kommer bli tufft värre. 

Andra sidan har Benny kvar sina hemliga vapen: hemlagad hamburgare och populära Dagens Rätt. 

Islossningen för pizzan i Lomma kom våren 2010. Då öppnade La Mare. En renodlat pizzeria som blivit succé. 

På 1980-talet gjordes däremot även en mindre lyckad pizzasatsning. 

Det öppnades en italiensk restaurang som låg granne med det som senare skulle bli Lomma Bykrog. Märkligt nog gick den satsningen vilse i pizzadegen. 

Lokalerna har sedan varit ett hem för diverse satsningar: från kandelabrar, gympa, dans och nu något som heter, Hot Yoga House. 

Det vet jag inte ens vad det är. 

Ett sommarkort kostar emellertid 2,250 kr. 

Jag tror jag väljer en Bomba för 88 spänn på Pizzeria Lomma.

 

 

BILDEXTRA: 10 år sedan Centrumtorget i Lomma revs

Visst minns vi Folktandvården, Arbetsförmedlingen, Vårdcentralen, biblioteket, Systembolaget samt Carlssons för nämna några verksamheter vid Centrumtorget i Lomma. Inte att förglömma passagen ut till Centrumtorget. Här fanns också en butik med herrkläder samt en restaurang. 
I augusti 2010 rullade Alf in med sin väldiga maskin. Hela torget med verksamheter började rivas. 
Rubbet skulle bort. 
Något liknande har sällan skådats, sedan andra världskriget.
För nu ta i.
Givetvis fanns jag på plats och dokumenterade hela härligheten på bloggen. Jag har alltså mängder med bilder från rivningen. Några år innan smartphones dök upp. Så jag är tämligen ensam om ett unikt bildmaterial. 
Nu i augusti 2020, är det alltså 10-års jubileum av händelsen. 
Ingen firar en rivning. 
Då gör jag det. 
Mumma för alla nyinflyttade i Lomma.
Även för oss andra med korta minnen.
"De var de jävligaste. Du de hade jag ingen aaaning om," som Hasse Alfredson sa.
Här ett bildsvep från augusti 2010. 
Vi startar med hur torget såg ut, innan Alf rullade in med sin maskin med dödliga käftar. Sedan blev det rök och damm, knak och brak året ut. Med början alltså i augusti 2010. Ett 10-års jubileum, att minnas.
Håll till godo.

Historisk TV-sänd konfirmation i coronatider-nattvarden i Lommas kyrka tak

Taket i Lommas kyrka påminde i TV om, tja, en madrass? 
Först fick vi vara med om när konfirmanderna fick nattvarden. 
Vinet gått bort på grund av covid-19. De 14 konfirmanderna fick däremot var sitt oblat. Madrassbilden av kyrktaket bjöds vi TV-tittare på under tiden närvarande föräldrar bjöds in till nattvarden. 
Svenska Kyrkan håller nämligen stenhårt på 50-regeln. (texten fortsätter efter bilden)

Far-och morföräldrar fick så vackert stanna hemma. 
Även så syskon till konfirmanderna. 
Däremot kunde vi följa dagens konfirmation i streamad-TV. 
Det gick bra det också.
Bilden av taket satte sig. 
Den försigkomne kunde hemma hälla upp ett glas vin till nattvarden i kyrkans tak i Lomma. Något annorlunda kan tyckas. 
Något annorlunda var också prästens avslutningsvisa, Alltid på väg, till eget gitarrspel. Stämningsfullt. 
Lämpligt farväl till sina konfirmander: 
”Jag är alltid på väg mot en avlägsen destination 
Bortom det man kallar tid och rum 
Detta mål ger mig mod, ger mig kraft och inspiration 
Att möta det år som jag nu har framför mig”

Historisk bloggdag-besökare från jordklotets alla världsdelar

Man tager sig för pannan. 
Efter snart nio års bloggande hade min blogg exakt kl. 16.00, besökare från jordklotets alla världsdelar. 
Samtidigt. 
Det har mig veterligt aldrig inträffat förr i mitt vilda bloggliv. 
Denna soliga tisdagseftermiddag i Lomma, tog jag mig för pannan och tappade hakan. Exakt klockan 16.00. 
Kolla in världskartan från mitt blogginstrument, nederst på löpsedeln här ovanför. Australien, Asien, Europa, Afrika, Nord-och Sydamerika. 
Historisk dag för min blogg. 
Har jag missat något, ber jag om ursäkt.
Hur det gått till?
Det kan jag inte förklara.
Sverige är som ni kan se i svart. 
Det beror på att de flesta besökarna givetvis kommer från mitt eget land. 
Nu vill jag skryta. 
Frågan är för vem jag ska skryta? 
Jo, för dig som precis läst detta. 
Du hänger just nu på jordklotet tillsammans med Calle Rockbäcks BLOGG. 
Tack för du finns. 
Och håll dig fast.

Alva hemma i Lomma med historisk SM-buckla

Här visar Alva stolt upp SM-bucklan. Beviset på att hon blev tvåa i SM för ponny (monté) på Bergsåkerstravet i söndags. 
Efter en färd på 200 mil (Sundsvall-Lomma t o r) är Alva som ska fylla 11 år, åter hemma i Lomma. Pållen återvänt till Jägersro Travskola, för extra havre. 
Stolt är farfar, som sagt var. 
För ska sanningen fram skrev Alva familjehistoria. På min och hustruns sida, vill säga. 
Alvas morfar, Per-Arne, var visserligen en duktig rally-och racerförare, men tror inte han hamnade på någon SM-pall. Nej, något SM-tecken har vi inte i familjen. 
Tills jag borrad en bit ner i våra släktled.(texten fortsätter efter bilden)

Mannen vid pilen på bilden heter, Ejnar Ask. Han räknas som en av Sveriges bästa bandyspelare-om inte bäst-genom tiderna med 2000 kanonmål. Nästan 1000 fler än fotbollslegenden, Pelé. 
Ejnar Ask (1909-1982) blev svensk mästare tre gånger: IFK Uppsala samt för Sandvikens AIK två gånger. 
Ejnars pappas bror, Hjalmar, gifte sig med min mormor, Anna. Hjalmar var musiker. Spelade blåsinstrument så lungorna kollapsade och dog 1910. Sedan gifte mormor om sig med min morfar, Axel. 
Nej, Ejnar räknas inte i mitt släktled. Det är fusk. 
Därmed är Alva släktens första som tagit en SM-medalj. 
Inte nog med det. 
Hon passade på att placera sig bra i andra lopp också: det blev rosetter, två mindre bucklor och en fin glasskål samt en extra omsorg om hästen Månstorps Hoffa. 
Bra jobbat, Alva.

Lommas sista tjock-TV

Plötsligt stod den där. 
Alldeles ensam med bildrutan tryckt som i skam mot förrådsväggen. I väntan på transport till slutstationen. Sopstationen. 
För säkerhets skull markerad med texten, Grovsopor. 
Var det Lommas sista tjock-TV jag hade framför mig? 
Förmodligen inte, men ändå. 
Jag kom rullande med min rollator. Stannade till. Fångade upp den pinsamma situationen för en 28-tums TV:s sista färd till de sälla jaktmarkerna. 
För bara 15 år sedan var tjock-TV något de flesta var stolta ägare till. Sedan kom platt-TV. Klumpen till TV fick plötsligt ett eget namn. 
Min sista klump försökte jag sälja för en (1) krona. Jag blev utskrattad. Sällan har väl framtidens elektroniska utveckling varit så tydlig. 
Jag var med från början. 
1957 sändes det första svenska programmet för oss skåningar. Det snöade så in i helvetet, att vi inte uppfattade mycket av bilden. Ljudet brummade som en cylinder på en kraftstation. Vi barn samt vuxenvärlden stirrade förhäxat på den unika skapelsen. 
En Metz, tysk 17-tums TV. 
Nu det är.
Död.
Ensam i världen stirrandes in i förrådsväggen som om den ville be om ursäkt för sin långa karriär som klump. 
”Adjö, du var länge en god kamrat,” mumlade jag tyst och rullade vidare.

3000 blogginlägg-hyfsat av en ”old man”

En sak är då säkert. 
Min enorma bloggresa har varit som åka karusellen som ska gå till kvällen, tio för de stora, fem för de små, skynda på, skynda, för nu ska karusellen gå... 
På Facebook skrev jag i morse: 
3000 inlägg på bloggen. Det tog mig 7 år, 1 månad och 22 dagar, att nå hit. Jag har taget mig igenom operationer, sjukhussängar, rullstolar, rollatorer, kryckkäppar, regn och snö ute, men sol i sinnet. Nu är jag här: 3000 blogginlägg. Vilken enastående fantastisk resa. Ett stort TACK till alla er som följer bloggen. Ett speciellt TACK till hustrun. Utan denna formidabla kvinna, hade allt gått åt helvete.  Här ingår också ett enastående stöd från hela min familj i övrigt. 
Minns när sonen Johan, ni vet han som skriver böckerna om Magister Tutnäsa, fick hoppa in för mig i samband med den allvarliga olyckan, den 3 april 2014 som jag råkade ut för. Under lång tid höll han igång bloggen på ett strålande sätt. 
3000 blogginlägg! 
Ett digert material för framtidens forskare att gräva i. Allt från smått och stort, till historik samt skruvade berättelser. I mångt och mycket en nutidsresa. En lanthandel som inte finns längre. 
Framtiden då? 
Ja, säg det. 
Jag försöker nog åka vidare några varv till med karusellen. Fast det får allt räcka med barnkarusellen. Man är en "old man". 
Ni hänger väl med?

BLOGGMUMMA! 
Helsingborgs IF-Malmö FF 0-3 
Segern kunde blivit avsevärt större, men man får vara nöjd, Ja, om man är blå, vill säga.